jämförelsevis obetydlig, kraftigast inom närings- och njutningsmedels-, textil- och trävarufabrikationen. T:s läge mellan Tyskland och Italien samt dess järnvägar och väl underhållna vägar främja i hög grad handeln och göra det till ett viktigt transitoland. Bland exportartiklarna märkas nötkreatur, ost, vin, frukt, mattor, silke och siden, järnvaror, marmorarbeten och trävaror. - T. hade 1,092,021 inv. 1910, hvaraf 145,408 i Vorarlberg, 35,4 på l kvkm. i egentliga T., 55,8 i Vorarlberg. Af dessa voro i Vorarlberg 95,4 proc. tysktalande, resten mest tjecher. I egentliga T. utgjorde de tysktalande s. å. 57,8 proc., tjechoslovakerna 0,46 proc. och de italiensktalande 40,75 proc. (häri inberäknade omkr. 12,000 ladiner i dalarna Greden, Abtei och Enneberg). Tyrolaren är glad och liflig till lynnet, skicklig skytt och jägare samt med stor kärlek fäst vid sitt land. Den pittoreska folkdräkten (fig. 2) är mestadels försvunnen, men kvarlefver ännu i Passeierdalen, omkring Meran. Folket är kändt för sin musikaliska begåfning, och sällskap af tyrolersångare, särskildt från Zillerdalen, vandra omkring öfver hela Tyskland. Cittran är ett favoritinstrument, i synnerhet i de södra dalarna; i de norra är gitarren mera vanlig. Äfven som handlande med bilder, snidade träarbeten, mattor, handskar och fåglar eller som handtverkare utvandra tyrolarna för att i främmande länder förtjäna en sparpenning, med hvilken de återvände hem. Af befolkningen var 1910 öfvervägande delen (99 proc. i T., 98 i Vorarlberg) romerska katoliker. Protestanterna utgjorde omkr. 8,000 och judarna 1,750. I kyrkligt hänseende lydde T. under ärkebiskopen af Salzburg och hans två suffraganbiskopar, i Trient och Brixen. I Innsbruck finns universitet. Den viktigaste staden är Innsbruck, landets gamla hufvudstad. Kronlandet hade en särskild landtdag och i österrikiska riksrådets deputeradekammare 25 representanter. För administrationen var T. (utan Vorarlberg) indeladt i 4 stads- och 23 landkretsar. Rättskipningen handhades af öfverdomstolen i Innsbruck, l lands-, 3 krets- och 66 distriktsdomstolar. - Det område, som motsvaras af kronlandet T., beboddes, när det första gången omtalas i historien (2:a årtiondet f. Kr.), af räterna (enligt några etruskernas samsläktingar, enligt andra en keltisk folkstam), som då underkufvades af Drusus och Tiberius, hvarefter landet blef en del af romerska prov. Rätien. Under loppet af 5:e och följande årh. blef norra delen förtyskad, först genom östgoterna, senare genom bajuvarierna, men de från s. framträngande langobarderna, som besatte trakten kring Trient, blefvo själfva romaniserade, så att invånarnas dubbla folkkaraktär redan tidigt blef starkt markerad. 774 kufvades langobarderna, 788 bajuvarierna af karolingerna, men deras ämbetsmän gjorde sig snart nästan oberoende, särskildt de bajerske hertigarna i området n. om Trient. 976 förlänade Konrad II norra dolen till biskopen af Fig. 2. Tyrolska folkdräkten: Defreggers målning Dansen skall börja.