kyrkan. Denna undergick därefter en fullständig reparation, ledd af M. Isæus; det nya tornet (92 m. högt) uppfördes efter ritningar af Berlinarkitekten J. Raschdorff (se bilder af den trångt kringbyggda kyrkans yttre i fig. 6, 40 och 43 å pl. II o. VIII till art. Stockholm). Kyrkan invigdes <img c>Tyska kyrkans inre, efter restaureringen 1910--12.

åter 6 nov. 1887. Det gamla klockspelet i tornet, uppsatt 1666 (se Klockspel), ersattes af ett nytt, utfördt af J. H. Addicks i Amsterdam, och uppsattes 1888. I fråga om soliditet lämnade kyrkans iståndsättande efter branden mycket öfrigt att önska, hvarför en ny och grundlig reparation företogs 1910--12 under ledning af V. Stenhammar. Tornet fick ny kopparbeklädnad, fasaderna renhöggos, portalen blef restaurerad, interiören (hvalf och pelare) renskrapades, 5 målade fönster insattes, och åt kyrkogården egnades särskild omsorg. Den första gudstjänsten efter restaureringen egde rum juldagen 1912. -- Församlingen räknar sina privilegier från 1571, och dessa bekräftades af Gustaf II Adolf 1612 samt af Gustaf III 1772. Till församlingen höra alla i hufvudstaden bosatta, i Tyskland eller annorstädes af tyska föräldrar födda män af evangeliska bekännelsen samt deras hustrur, äfven om dessa härstamma från annan nation än den tyska, barn efter nämnda föräldrar, så länge de tillhöra föräldrarnas hus och äfven därefter, om de så åstunda, äfvensom styf- och fosterbarn utan afseende på härkomst, så länge de äro medlemmar af familjen. Församlingen räknade 2,350 medlemmar 1917. Åtskilliga af församlingens familjer ha i flera generationer varit bosatta i Sverige och kunna därför räknas för svenska samt bruka svenska språket. Vid gudstjänsterna brukas omväxlande svenska eller tyska språket, dock hufvudsakligen det senare. Vid konfirmationen begagnas båda språken. Församlingen använde från 1865 den gamla Württembergska psalmboken, men sedan långfredagen 1919 används en ny (397 n:r), en särupplaga af den genom Deutscher evangelister kirchenausschuss utg. psalmboken för utlandsförsamlingar. Jämte en honorarie ordförande sköta 6 föreståndare alla kyrkans och församlingens angelägenheter, vårda dess genom flera testamenten erhållna medel och fastigheter, bevaka kyrkans inkomster och bestrida dess utgifter. Kyrkoherden, som kallas och väljes af församlingen samt godkännes af ärkebiskopen och utnämnes af konungen, är led. af Stockholms stads konsistorium. Enligt sina privilegier eger förs. rätt att välja och anställa två prästmän af lika värdighet, och den begagnade sig ock däraf till 1818, då den erhöll K. M:ts tillstånd att tills vidare och så länge församlingen det för godt finner kalla blott en pastor. Pastorsadjunkt kallas af församlingens föreståndare. Om församlingens forna skola se Tyska nationallyceum. Om litteratur ang. församlingen se Lüdeke 2. Tysk församling finnes i Göteborg (se d. o., sp. 894) och har funnits äfven i flera andra svenska städer t. ex. Malmö (se d. o., sp 670),