undervisning eller förde ett kontemplativt lif. I Sachsen och Hessen var anläggning af nya kloster förbjuden. Från hela förbundsområdet voro, enl. rikslagen 4 juli 1872, jesuitorden och med den besläktade kongregationer uteslutna. I T. funnos 5 rom.-katolska ärkebiskopar och 20 biskopar samt 3 apostoliska vikarier. Gammalkatolikerna hade en biskop, i Bonn. Af T:s befolkning bekände sig 1910 39,991,734 pers. (61,59 proc.) till den evangeliska (unerade, lutherska och reformerta) kyrkan, 23,821,453 pers. (36,69 proc.) till den romersk-katolska, andra kristna voro 283,946 (0,44 proc.), mosaiska trosbekännare 615,021 (0,95 proc.), och till annan eller okänd religion hörde 214,152 pers. (0,33 proc.). De evangeliske utgjorde majoritet i Preussen som helhet (618,2 på 1,000 inv.) och där främst i Schleswig-Holstein (955,6 på 1,000), vidare i Pommern, Sachsen, Brandenburg, Hannover, Ostpreussen och Hessen-Nassau. Äfven i Sachsen (staterna), Württemberg, Hessen (staten), de båda Mecklenburg, Oldenburg, de thüringska staterna och riksstäderna bildade de evangeliske kristne af olika denominationer (lutheraner, reformerta, unerade) hufvuddelen af befolkningen. De romerske katolikerna öfvervägde i Hohenzollern (943,7 på 1,000 inv.), i de preussiska prov. Westpreussen, Posen, Schlesien, Westfalen och Rhenprovinsen, i Elsass-Lothringen (762,2 på 1,000), Bajern och Baden. Judarna voro talrikast företrädda i Berlin (43,4 på 1,000), Hessen-Nassau, Hamburg (19,2 på 1,000), Hessen, Elsass-Lothringen och Baden. Andra kristna trosbekännare i T. voro mennoniter, baptister, herrnhutare, metodister, kväkare, anglikaner, rysk-ortodoxa, grekisk-ortodoxa, medlemmar af friförsamlingar o. s. v. Undervisningsväsen. I fråga om allmänbildning står tyska folket synnerligen högt, jämte de skandinaviska folken framför alla andra nationer. Folkskolundervisningen är obligatorisk i alla tyska stater, hvilka med obetydliga modifikationer antagit Preussens undervisningssystem (jfr Preussen, sp. 202). Skolåldern räcker från 6:e till 14:e året. Af de i hären 1912 insatte rekryterna voro endast 136 eller 0,05 proc. okunniga i läsning och skrifning. Antalet offentliga folkskolor i T. utgjorde 1911 61,557, med 148,217 lärare, 39,268 lärarinnor och 10,3 mill. barn. Därjämte funnos s. å. 480 privata folkskolor med 26,151 barn, 914 offentliga och 1,135 privata mellanskolor (gehobene volksschulen), med 6,278 lärare, 5,787 lärarinnor och 354,054 elever. Antalet sekundära läroanstalter var s. å.: 524 gymnasier, 223 realgymnasier, 167 högre realskolor, 81 progymnasier, 63 prorealgymnasier, 411 realskolor, 218 andra pedagogier och 413 förberedande skolor för gossar (eller öfvervägande för gossar), med 22,941 till största delen fullständigt akademiskt utbildade lärare och besökta af 427,644 lärjungar, samt 828 högre flickskolor (hvaraf 39 gymnasier) med 3,012 manliga och 9,386 kvinnliga lärare samt 234,461 elever. Budgeten för folkskolorna uppgick 1910--11 till 669,8, för mellanskolorna till 30,6 och för de högre läroverken till 177,2 mill. mk. 1913 funnos i T. 22 universitet (i Berlin, Posen, Leipzig, München, Halle, Würzburg, Breslau, Tübingen, Bonn, Freiburg, Göttingen, Münster, Strassburg, Greifswald, Heidelberg, Marburg, Erlangen, Königsberg, Jena, Giessen, Kiel och Rostock), hvart och ett, utom Posens, som blott har "akademi", och Münsters, som saknar medicinsk, med 4 fakulteter: teologisk, juridisk, medicinsk och filosofisk; den förstnämnda är i Breslau, Bonn, Strassburg och Tübingen dubbel, näml. katolsk och evangelisk, i München, Würzburg och Münster blott katolsk, vid de öfriga 14 universiteten evangelisk. I München och Tübingen finns dessutom en statsvetenskaplig, i Tübingen, Heidelberg och Strassburg en naturvetenskaplig fakultet. Till universiteten kunna äfven räknas Kaiser Wilhelmsakademie för militärläkare, i Berlin, lyceerna i Braunsberg, Bamberg, Dillingen, Eichstätt, Freising, Passau och Regensburg, hvartdera med teol. och filos. fakultet, högskolan för kommunal och social förvaltning i Köln, akademien för kommunal förvaltning i Düsseldorf, akademierna för praktisk medicin i Köln och i Düsseldorf, kolonialinstitutet i Hamburg samt högskolan i allmänt föreläsningsväsen för högre lärare i Hamburg. Antalet studerande vintersemestern 1913--14 (inberäknadt 9,929 icke immatrikulerade åhörare) var 70,024, hvaraf 5,518 kvinnor. Tekniska högskolor funnos 11, samtliga statsanstalter, näml. i Berlin (Charlottenburg), Aachen, Hannover, München, Karlsruhe, Darmstadt, Breslau, Danzig, Braunschweig, Dresden och Stuttgart, de två mest besökta München och Berlin. Antalet studerande vintersemestern 1913--14 var 594, hvaraf 62 kvinnliga. (Om den tekniska undervisningen i T. se f. ö. Tekniska läroverk, sp. 690--691.) Dessutom finns ett stort antal specialläroverk, af hvilka särskildt förtjäna framhållas: landtbrukshögskolan i Berlin, Landtbruksakademiens i Poppelsdorf (Bonn), Bromberg, Weihenstephan (vid München) och Hohenheim (Württemberg), lantbruksinstituten vid universiteten i Breslau, Halle, Königsberg, Göttingen, Kiel, Leipzig, Heidelberg, Giessen och Jena, landtbruksafdelningen vid tekniska högskolan i München, forstakademierna i Eberswalde, Eisenach, München (Preussen) och Tharandt (Sachsen), forstinstituten vid universiteten i München, Tübingen, Giessen och vid polytekniska skolan i Karlsruhe, bergsakademierna i Berlin, Klausthal (Preussen) och Freiberg (Sachsen), den med kemisk afdelning förenade bergsskolan vid tekniska högskolan i Aachen, konstakademierna i Berlin, Königsberg, Düsseldorf, Kassel, München, Dresden och Leipzig, krigsakademierna och de förenade artilleri- och ingenjörskolorna i Berlin och München, marinakademien i Kiel, medicinsk-kirurgiska Friedrich-Wilhelmsinstitutet, medicinsk-kirurgiska krigsakademien och "militärrossarztschule" i Berlin, handelshögskolorna i Berlin, Köln, Frankfurt am Main, München, Leipzig och Mannheim, samt högskolorna för musik i Berlin (3 olika), i München, i Würzburg, i Dresden, i Leipzig, i Stuttgart, i Karlsruhe, i Weimar och i Sondershausen. Finanser. Budgeten för finansåret 1913--14 upptog inkomsterna till 3,696,033 mill. mk och utgifterna till 5,595,033 mill. Bland inkomsterna upptogos tullar och förbrukningsskatter till 2,086,570 mill. (tullar 721,470, tobaksskatt 10,8, sockerskatt 157,600, saltskatt 59,660, brännvinsskatt 195,455, maltskatt 124,780 mill.), vidare riksstämpelafgifter 226,722 mill., öfverskott från post- och