Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undervisning eller förde ett kontemplativt
lif. I Sachsen och Hessen var anläggning af nya
kloster förbjuden. Från hela förbundsområdet voro,
enl. rikslagen 4 juli 1872, jesuitorden och med den
besläktade kongregationer uteslutna. I T. funnos
5 rom.-katolska ärkebiskopar och 20 biskopar
samt 3 apostoliska vikarier. Gammalkatolikerna
hade en biskop, i Bonn. Af T:s befolkning bekände
sig 1910 39,991,734 pers. (61,59 proc.) till den
evangeliska (unerade, lutherska och reformerta)
kyrkan, 23,821,453 pers. (36,69 proc.) till den
romersk-katolska, andra kristna voro 283,946 (0,44
proc.), mosaiska trosbekännare 615,021 (0,95 proc.),
och till annan eller okänd religion hörde 214,152
pers. (0,33 proc.). De evangeliske utgjorde majoritet
i Preussen som helhet (618,2 på 1,000 inv.) och där
främst i Schleswig-Holstein (955,6 på 1,000), vidare i
Pommern, Sachsen, Brandenburg, Hannover, Ostpreussen
och Hessen-Nassau. Äfven i Sachsen (staterna),
Württemberg, Hessen (staten), de båda Mecklenburg,
Oldenburg, de thüringska staterna och riksstäderna
bildade de evangeliske kristne af olika denominationer
(lutheraner, reformerta, unerade) hufvuddelen af
befolkningen. De romerske katolikerna öfvervägde i
Hohenzollern (943,7 på 1,000 inv.), i de preussiska
prov. Westpreussen, Posen, Schlesien, Westfalen
och Rhenprovinsen, i Elsass-Lothringen (762,2 på
1,000), Bajern och Baden. Judarna voro talrikast
företrädda i Berlin (43,4 på 1,000), Hessen-Nassau,
Hamburg (19,2 på 1,000), Hessen, Elsass-Lothringen
och Baden. Andra kristna trosbekännare i T. voro
mennoniter, baptister, herrnhutare, metodister,
kväkare, anglikaner, rysk-ortodoxa, grekisk-ortodoxa,
medlemmar af friförsamlingar o. s. v.
Undervisningsväsen. I fråga om allmänbildning
står tyska folket synnerligen högt, jämte
de skandinaviska folken framför alla andra
nationer. Folkskolundervisningen är obligatorisk
i alla tyska stater, hvilka med obetydliga
modifikationer antagit Preussens undervisningssystem
(jfr Preussen, sp. 202). Skolåldern räcker från 6:e
till 14:e året. Af de i hären 1912 insatte rekryterna
voro endast 136 eller 0,05 proc. okunniga i läsning
och skrifning. Antalet offentliga folkskolor i
T. utgjorde 1911 61,557, med 148,217 lärare, 39,268
lärarinnor och 10,3 mill. barn. Därjämte funnos
s. å. 480 privata folkskolor med 26,151 barn, 914
offentliga och 1,135 privata mellanskolor (gehobene
volksschulen), med 6,278 lärare, 5,787 lärarinnor och
354,054 elever. Antalet sekundära läroanstalter var
s. å.: 524 gymnasier, 223 realgymnasier, 167 högre
realskolor, 81 progymnasier, 63 prorealgymnasier, 411
realskolor, 218 andra pedagogier och 413 förberedande
skolor för gossar (eller öfvervägande för gossar),
med 22,941 till största delen fullständigt akademiskt
utbildade lärare och besökta af 427,644 lärjungar,
samt 828 högre flickskolor (hvaraf 39 gymnasier)
med 3,012 manliga och 9,386 kvinnliga lärare samt
234,461 elever. Budgeten för folkskolorna uppgick
1910–11 till 669,8, för mellanskolorna till 30,6
och för de högre läroverken till 177,2 mill. mk. 1913
funnos i T. 22 universitet (i Berlin, Posen, Leipzig,
München, Halle, Würzburg, Breslau, Tübingen,
Bonn, Freiburg, Göttingen, Münster, Strassburg,
Greifswald, Heidelberg,
Marburg, Erlangen, Königsberg, Jena, Giessen,
Kiel och Rostock), hvart och ett, utom Posens,
som blott har "akademi", och Münsters, som saknar
medicinsk, med 4 fakulteter: teologisk, juridisk,
medicinsk och filosofisk; den förstnämnda är i
Breslau, Bonn, Strassburg och Tübingen dubbel,
näml. katolsk och evangelisk, i München, Würzburg
och Münster blott katolsk, vid de öfriga 14
universiteten evangelisk. I München och Tübingen
finns dessutom en statsvetenskaplig, i Tübingen,
Heidelberg och Strassburg en naturvetenskaplig
fakultet. Till universiteten kunna äfven räknas
Kaiser Wilhelmsakademie för militärläkare, i Berlin,
lyceerna i Braunsberg, Bamberg, Dillingen, Eichstätt,
Freising, Passau och Regensburg, hvartdera med
teol. och filos. fakultet, högskolan för kommunal
och social förvaltning i Köln, akademien för kommunal
förvaltning i Düsseldorf, akademierna för praktisk
medicin i Köln och i Düsseldorf, kolonialinstitutet
i Hamburg samt högskolan i allmänt föreläsningsväsen
för högre lärare i Hamburg. Antalet studerande
vintersemestern 1913–14 (inberäknadt 9,929 icke
immatrikulerade åhörare) var 70,024, hvaraf 5,518
kvinnor. Tekniska högskolor funnos 11, samtliga
statsanstalter, näml. i Berlin (Charlottenburg),
Aachen, Hannover, München, Karlsruhe, Darmstadt,
Breslau, Danzig, Braunschweig, Dresden och Stuttgart,
de två mest besökta München och Berlin. Antalet
studerande vintersemestern 1913–14 var 594, hvaraf 62
kvinnliga. (Om den tekniska undervisningen i T. se
f. ö. Tekniska läroverk, sp. 690–691.) Dessutom
finns ett stort antal specialläroverk, af hvilka
särskildt förtjäna framhållas: landtbrukshögskolan
i Berlin, Landtbruksakademiens i Poppelsdorf
(Bonn), Bromberg, Weihenstephan (vid München)
och Hohenheim (Württemberg), lantbruksinstituten
vid universiteten i Breslau, Halle, Königsberg,
Göttingen, Kiel, Leipzig, Heidelberg, Giessen och
Jena, landtbruksafdelningen vid tekniska högskolan i
München, forstakademierna i Eberswalde, Eisenach,
München (Preussen) och Tharandt (Sachsen),
forstinstituten vid universiteten i München,
Tübingen, Giessen och vid polytekniska skolan i
Karlsruhe, bergsakademierna i Berlin, Klausthal
(Preussen) och Freiberg (Sachsen), den med kemisk
afdelning förenade bergsskolan vid tekniska högskolan
i Aachen, konstakademierna i Berlin, Königsberg,
Düsseldorf, Kassel, München, Dresden och Leipzig,
krigsakademierna och de förenade artilleri- och
ingenjörskolorna i Berlin och München,
marinakademien i Kiel, medicinsk-kirurgiska
Friedrich-Wilhelmsinstitutet, medicinsk-kirurgiska
krigsakademien och "militärrossarztschule" i Berlin,
handelshögskolorna i Berlin, Köln, Frankfurt am Main,
München, Leipzig och Mannheim, samt högskolorna för
musik i Berlin (3 olika), i München, i Würzburg,
i Dresden, i Leipzig, i Stuttgart, i Karlsruhe,
i Weimar och i Sondershausen.
Finanser. Budgeten för finansåret 1913–14
upptog inkomsterna till 3,696,033 mill. mk och
utgifterna till 5,595,033 mill. Bland inkomsterna
upptogos tullar och förbrukningsskatter till 2,086,570
mill. (tullar 721,470, tobaksskatt 10,8, sockerskatt
157,600, saltskatt 59,660, brännvinsskatt 195,455,
maltskatt 124,780 mill.), vidare riksstämpelafgifter
226,722 mill., öfverskott från post- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
