municipalskatt 1919. Platsen är ett betydande fiskeläge med ett fångstvärde 1917 af 437,000 kr. L. Wll. Tångeråsa, socken i Örebro län, Edsbergs härad. 5,348 har. 543 inv. (1918). Annex till Viby, Strängnäs stift, Edsbergs kontrakt. Tånglaken, zool. Se Ålkussan.

Fig. 1. Smidestänger: a handtång, b rundtång, c böjtång, d räcktång.

Fig. 2. Falstång.

Fig. 3. Rörtång.

Fig. 4. Kedjerörtång.

Fig. 5. Brännartång.

Fig. 6. Universalrörtång.

Fig. 7. Hoftång.

Fig. 8. Flacktång med plana käftar.

Fig. 9. Böjtång (flacktång) med runda käftar.

Fig. 10. Parallelltång (flacktång).

Fig. 11. Afbitartång (svensk).

Fig. 12. Trådafbitare (Halls).

Fig. 13. Kombinerad flacktång och afbitare, med knähäftyg (Halls).

Fig. 14. Trådafbitare (Billings).

(Till art. Tång, sp. 720.) Tångloppor, zool. Se Märldjur. Suppl. Tånglutsbad. Se Fucus. Tångsnipan, zool. Se Spiggsläktet. Tångsnärtan, zool. Se Slemfiskar. Tångspiggen, zool. Se Spiggsläktet. Tånnö, socken i Jönköpings län, östbo härad. 4,670 har. 439 inv. (1918). Annex till Värnamo, Växjö stift, Östbo kontrakt. Tårar, Tårvätska, ett exkret, som består af vatten och ungefär 1 proc. fasta beståndsdelar, hufvudsakligen klornatrium. Denna vätska afsöndras från tårkörteln, glandula lacrymalis, som är belägen i den yttre, öfre delen af ögonhålan. Afsöndringen försiggår ständigt, men kan stegras genom vissa nervinflytanden, såsom vid sinnesrörelser (gråt) samt retning af näsans slemhinna och ögats bindehinna. Tårarna breda ut sig mellan ögonlocken och ögats främre yta, som härigenom hålles klar och skyddas för intorkning. Från den yttre, öfre delen af konjunktival-säcken (ögats bindehinna), där tårkörtelns utförsgångar mynna, flyta tårarna mot den inre ögonvrån. De upptagas genom tårpunkterna, en å hvartdera ögonlocket, och föras genom tårkanalerna vidare inåt till tårsäcken, från hvilken tårgången leder vertikalt nedåt till nedre delen af näshålan. Jfr Tårflöde. J. E. J-n. Tårflaskor, oriktig benämning på lägelformade,