- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
737-738

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tälthydda, krigsv. - Tältläger, krigsv. Se Läger, sp. 175 - Tältpinne. Se Tält - Tältränsel, krigsv. - Tältstång. Se Tält - Tälttak, bygnk. Se Tak, sp. 304 - Tämnaren, Upplands största insjö - Tämnarån - Tämta, socken i Älfsborgs län - Tändapparat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den rymmer 30, men kan äfven göras 4- eller 6-kantig, rymmande resp. 20 och 40 man. Den förstnämnda är dock lämpligast med afseende på inre utrymme.

illustration placeholder Fig. 2. Genomskärning af tälthydda med eldningsgaller upphängdt.

I tälthyddan, till hvilken utom tältdelarna erfordras endast 5-6 m. långa hörnstänger samt järntråd eller surrtåg för dessas hopfästande upptill, kan upphängas ett för eldning afsedt galler (fig. 2). Jfr Lägerarbeten. L. W:son M. Tältläger, krigsv. Se Läger, sp. 175. Tältpinne. Se Tält. Tältränsel, krigsv., kallas en efter långvariga försök i Sverige 1902 antagen ränselmodell, enligt hvilken den kring de persedlar, som medföras, virade tältdelen utgör ränsel. Särskild ränsel skulle därigenom inbesparas. Tältränseln hade dock flera olägenheter, och som den icke kan användas till tälthydda, har den kommit ur bruk. C. O. N. Tältstång. Se Tält. Tälttak, bygnk. Se Tak, sp. 304. Tämnaren, Upplands största insjö, belägen 36 m. ö. h. i nordvästra delen af landskapet på gränsen mellan Uppsala och Västerås län. Sjöns största längdutsträckning är i n. ö.--s. v. med omkr. 9 km. och största bredd i n. v.--s. ö. med omkr. 5 km. Dess areal uppgår numera till omkr. 37,5 kvkm. Sjön är mycket grund, i allmänhet blott 2-3 m. (maximum 6 m.), och har ett vattenområde af omkr. 750 kvkm. Den mottar en stor mängd tillflöden, af hvilka det största, Harbo-ån, kommer från s. v. Sjön afbördar sitt vatten genom den omkr. 50 km. långa Tämnarån (se d. o.) till Löfstabukten af Bottniska viken, T. omges öfverallt af mycket låga, mestadels odlade marker, och då skillnaden mellan dess hög- och lågvattenstånd fordom uppgick till omkr. l,8 m., besvärades traktens jordbrukare ofta af öfversvämningar. 1871--76 företogs därför en sänkning af högvattenytan, hvarigenom ej mindre än omkr. 6,500 har jord dels förbättrades, dels direkt vanns från den forna sjöbottnen. Vidsträckta torfmarker, underlagrade af insjögyttja, s. om T. vittna, att denna sjö fordom haft betydligt större utsträckning än i våra dagar. Vid norra stranden af sjön ligger Aspnäs gamla säteri, fordom under olika tider tillhörigt Folkunga-, Blå- och Sparresläkterna. (J. V. E.) Tämnarån, den omkr. 50 km. långa afloppsån för sjön Tämnaren (se d. o.) i Uppland. Ån, som utgår från sjöns nordöstra hörn, flyter mot n. n. ö. genom Tierps, Tolfta och Västlands socknar samt faller ut i Löfstabukten af Bottniska viken vid Karlholms bruk. Vattenområdets areal vid utloppet är omkr. 1,250 kvkm. T. har från Tämnaren till hafvet en total fallhöjd af 36 m., men bildar endast obetydliga forsar. En sådan vid Husby kvarn i Tierps socken har Strömsnäs bruk 1917 utbyggt för att elektriskt utnyttja vattenkraften (100 hkr). Några andra ha sedan äldre tider användts för att drifva kvarnar m. m. Ån flyter hela vägen genom tätt befolkad jordbruksbygd samt skäres vid Tierps municipalsamhälle af Uppsala--Gäfle järnväg. T:s dalgång är en af Upplands tidigast befolkade bygder. Vid Torslunda omkr. 1 1/2 km. n. om Tierps kyrka ha anträffats spår efter en stenåldersboplats från tiden omkr. 2500 f. Kr., då hafsytan stod omkr. 30 m. högre än i våra dagar och den nutida dalgången följaktligen bildade en lång hafsvik. Äfven från brons- och järnåldern ha här anträffats ovanligt rika fornfynd. J. V. E. Tämta, socken i Älfsborgs län, Vedens härad. 3,577 har. 404 inv. (1918). Annex till Bredared, Skara stift, Ås kontrakt. Tändapparat. Tändapparater, baserade på samma princip som Döbereiners elddon, d. v. s. med användning af platinasvampens katalytiska egenskaper (se Elddon, sp. 164-165, och Platina, sp. 1036), användas ofta som cigarrtändare, gaständare o. d. Vanligen äro dessa tändapparater fyllda med metylalkohol, bensol eller annan vätska, som vid låg temperatur afger lättantändliga gaser.

illustration placeholder Fig. 1. Fig. 2. Maskin för elektrisk tändning af sprängskott (fig. 1) och densammas tändare (fig. 2).

En annan typ af tändapparater för motsvarande ändamål grundar sig på användning af pyroforiska legeringar (se Pyroforer), exempelvis cerjärn (s. k. auermetall). Sådana metaller afge vid rifning mot ett hårdt föremål, t. ex. en stålfil, starka gnistor, som lätt antända brännbara gaser. Vanligen äro tändapparaterna så anordnade, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free