- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
787-788

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Törnebladh, 2. Henrik Ragnar - Törnebohm, Alfred Elis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hans förmåga i detta hänseende togs i anspråk för en hel del undervisningskommittéer och kommissioner, af hvilka den viktigaste torde ha varit läroverkskommittén 1882--84, där han var vice ordf. Han deltog äfven med intresse i den tidens allmänna lärar- och filologmöten, mer än en gång som ordf. eller vice ordf.

illustration placeholder [Porträtt, ingen bildtext.]

T. hade tidigt förvärfvat vana vid allmänna angelägenheters behandling och anseende för skicklighet därutinnan. Redan i Kalmar deltog han ifrigt i det kommunala lifvet som stadsfullmäktig 1863--79 (därunder ordf. i åtskilliga år) och led. af Kalmar läns södra landsting (1867--78). Sedan han flyttat till Stockholm 1879, började han snart sysselsätta sig med hufvudstadens kommunala angelägenheter och var 1881--1900 stadsfullmäktig och led. af flera andra kommunala styrelser. -- T. hade äfven håg för politisk verksamhet, om ock hans vetenskapliga objektivitet gjorde honom till en föga utpräglad partiman. Han var frihandlare med i öfrigt moderata tendenser. Redan 1873--75 hade han varit riksdagsman för Kalmar stad i Andra kammaren, och 1880--88 var han led. i Första kammaren för Kalmar läns norra del och 1890--1909 för Stockholms stad. Vid sin afgång från kammaren hade han bevistat 35 riksdagar (ord. o. urt.). Då han ej kunde sägas helt tillhöra något parti, men slutit sig till Första kammarens minoritet, blef T. ej så mycket använd i utskottsarbetet, som annars skulle ha varit fallet. Utom af tillfälliga utskott var han led. af statsutskottet en del af 1880 till 1884, 1888, 1891--1908 och suppleant däri en del af 1880 samt 1885, 1887, 1892--1907 samt af särskilda utskott 1890, 1897. T. utmärkte sig för grundlighet i riksdagsarbetet samt för reda i sina anföranden, utan att ega vältalighet i högre bemärkelse. Han var statsrevisor 1877--78 samt bankofullmäktig 1884--1910; han inlade som sådan stora förtjänster särskildt om Riksbankens husbyggnader i landsorten. T:s arbetsförmåga var sällsynt. Utom sina många offentliga uppdrag fann han tid både att utöfva en mycket omfattande vetenskaplig och pedagogisk verksamhet samt att författa en hel mängd afhandlingar, betänkanden, läroböcker och öfversättningar, hvarjämte han kunde lifligt deltaga i umgänget och skaka ur armen tillfällighetsdikter samt att vara led. bl. a. af Postsparbankens och Nobelstiftelsens styrelser. I den senare tjänstgjorde han strax före sin död som t. f. verkställande direktör. Som ytterligare bevis för en äfven på ålderdomen bevarad kraft må nämnas, att han ännu 1911 kunde lämna den sakrika artikeln "Latinska litteraturen" i Nordisk familjebok, där han f. ö. författat en stor mängd artiklar i latinsk språkvetenskap samt romersk historia och fornkunskap. Af T:s mera vetenskapliga arbeten må anföras Stagnelii elegidia tria elegiis latinis reficta (1852), Satiræ A. Persii Flacci in suethicum conversæ cum proæmio annotationibusque (1854), De elocutione M. Fabii Quintiliani quæstiones (1858), De elegiis Lygdami (i Kalmar läroverks program 1861), Några anmärkningar i svensk verslära (ibid. 1869), Om den romerska senatens nydaning efter konungaväldets fall (ibid. 1878), Om ödet sådant det uppfattats af Aeschylus och Sophocles (inträdestal i Vitt. hist. o. ant. akad. 1885, tr. i dess handl. 1888) samt uppsatser i "Pedag. tidskr." och "Tidsskr. for philologie og pädagog." (Om det friare bruket af pluralis hos Virgilius, 1891). Af pedagogisk art äro Om samverkan mellan skolan och hemmet (Kalmar läroverks progr. 1873), Tankar om latinstudiet (1877), Pedagogiska iakttagelser och rön af en f. d. profårsföreståndare (1886) m. fl. uppsatser i "Pedag. tidskr.", Den svenska läroverkskomiténs af 1882--84 betänkande (1885), Bidrag till frågan om ordnandet af den qvinliga ungdomens undervisning (1889), De allmänna läroverken inför 1890 års riksdag (1890), allt i "Nord. tidskr.", I skolfrågan (1887), Läroverksfrågan inför svenska riksdagen (i "Nord. tidskrift" 1896) samt en rad för undervisningen afsedda arbeten: Latinska skriföfningar (1863; 4:e uppl. 1885), Latinsk elementarbok (1865; 8:e uppl. 1901), Latinsk extemporaliebok (1870--71; 6:e uppl. 1900), Latinsk språklära (tills. med L. Lindroth, 1881; 3:e uppl. 1891; 3:e förkortade uppl. 1915), Lärobok i modersmålet (jämte andra skolmän, 1887), samt i åtskilliga upplagor utkomna skoleditioner af flera latinska författare. Af mera allmänt litterär art äro Det romerska folkets historia (t. o. m. republikens fall; utgör större delen af 2:a bandet af E. Wallis' "Illustr. verldshistoria", 1876), de i "Pedag. tidskr." införda minnesteckningarna, vidare Handledning för deltagare i rådplägande och beslutande församlingar (1890; 2:a uppl. 1908) m. m. Äfven hans verksamhet i Riksbanken afsatte spår i litteraturen, såsom hans uppsats i "Nordisk tidskr." 1897 Bankfrågan inför svenska riksdagen. Utom ofvan nämnda öfv. af Persius kunna anföras öfv. af Senecas "Medea" (prisbelönt af Sv. akad. 1876; 1877) samt Schillers "Hero och Leander" (1887) och "Sången om klockan" (1891; bägge i "Sv. kalender"). Af särskildt kynne och i många hänseenden karakteristisk är T :s intressanta bok Riksdagsminnen (t. o. m. 1909, efter T:s död utg. af hans son Karl T., 1913). T. var led. af Vitt. hist. o. ant. akad. (1884) och af Vet. akad. (1900). 1. --rn. (S. C.) 2. J. C. Törnebohm, Alfred Elis, geolog, f. 10 okt. 1838 i Stockholm, d. 21 april 1911 i Strängnäs, genomgick Teknologiska institutet 1855--58, var biträdande geolog och geolog 1859--73 vid Sveriges geologiska undersökning, där han efter A. Erdmanns död fungerade som chef 1870.

illustration placeholder [Porträtt, ingen bildtext.]

Han var ock en af stiftarna af Geologiska föreningen i Stockholm (1871), hvars utveckling han i väsentlig grad befrämjat. T. företog 1873 på egen bekostnad en resa till Italien, där Vesuvius och Predazzo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free