- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
791-792

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Törneman, Axel - Törner, släkt - Törner, 1. Fabian - Törner, 2. Johan (1672-1728) - Törner, 3. Johan (1712-1790) - Törner, 4. Johan Peter - Törneroos, Antti - Törneros, Adolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bli hetsig, brutal, bråkig ("färgorgie"), men kan andra gånger nå en intensiv, flammande styrka och glansfull klang. Till stor stil och storhet i uttrycket går hans sträfvan. Under förberedelse är en samling af 20 etsningar med motiv från Sveriges förnämsta grufvor, järnverk, elektriska kraftstationer m. m. G--g N. Törner, gammal östgötasläkt, af hvilken flera medlemmar utmärkt sig för lärdom och vitter begåfning. Den härstammar från borgaren i Skänninge Anders Törnesson, hvars son, Lars Andersson, rådman i Skänninge (d. 1693), antog släktnamnet. 1. Fabian T., son till den ofvannämnde Lars Andersson, universitetslärare, f. 21 sept. 1666 i Skänninge, d. 31 aug. 1731 i Uppsala, student i Uppsala 1684, filos. magister 1694, blef adjunkt vid filos. fakulteten samt beklädde från 1704 efter hvartannat tre olika professurer, den sista i teoretisk filosofi (från 1717). T. var bekant som latinsk vältalare och utgaf minnestal öfver K. Lundius, P. Christiernin, K. Piper och P. Elvius samt f. ö. ej mindre än 213 akademiska afh. i hvarjehanda ämnen. Icke oviktig var hans flitigt afskrifna Observationes in poesin Suecanam, som i flera hänseenden rättar eller utvidgar föregångarnas (Arvidi och Lagerlöf) verk, ehuru T. lika litet som dessa kom till någon hållbar helhetsuppfattning af den svenska versifikationen. 2. Johan T., den föregåendes broder, vitter författare, f. 16 dec. 1672 i Skänninge, d. 21 aug. 1728 i Linköping, vardt student i Uppsala 1689, filos. magister 1700 och konrektor vid Linköpings trivialskola 1701, där han 1710 utnämndes till rektor. 1711 blef han lektor vid Linköpings gymnasium. T. gjorde sig bekant som skald och talare både på latin och på svenska samt utgaf åtskilliga tillfällighetsdikter, Then bedröfvade Gothia öfver k. Carl XII:s långliga bortovaro (1704), ett versifieradt tal öfver Karl XII (1719), ett latinskt minnestal öfver Th. Ihre (1720) m. m. 3. Johan T., den föregåendes son, lärare, författare, f. 27 mars 1712 i Linköping, d. 3 dec. 1790 i Skeda, student i Uppsala 1730 och filos. magister 1740, besökte 1741--45 flera tyska universitet som handledare för den sedan bekante K. H. Uggla. Efter återkomsten blef T. docent i filosofiska fakulteten 1746 och adjunkt 1751 samt utnämndes s. å. till lektor i romersk litteratur och naturalhistoria vid Linköpings gymnasium. Han utgaf Utkast till föreläsningarne öfver naturkunnigheten (1758) och Utkast till föreläsningarne uti cosmographien (1760; ny uppl. 1780). T. prästvigdes 1753, blef teol. doktor i Greifswald 1756, andre teol. lektor och kyrkoherde i Skeda prebende 1771 samt förste teol. lektor 1777. För döfhet blef han tjänstledig 1782. Utom ofvannämnda skrifter offentliggjorde han synodal-afhandlingen De consummatione sæculi (1763), disputationer och teser samt Underrättelse om svartkonstboken och runorna (1789) m. m. 4. Johan Peter T., den föregåendes son, teaterchef, f. 22 aug. 1768 i Linköping, d. 26 dec. 1844 i Stockholm, student i Uppsala 1786, volontär vid Ingenjörkåren 1789 och slutligen professor vid densamma samt major i armén. 1812--32 var han andre direktör vid k. teatrarna, fick under den tiden titel af öfverste samt var under en del af 1818 entreprenör af "Stockholms teater", såsom k. stora teatern för tillfället kallades. -- T:s sonhustru Maria Charlotta T., född Norberg, f. 27 dec. 1824 i Stockholm, d. där 25 febr. 1892, gift 1853 med kamreraren vid k. teatern Gustaf (Gösta) Fredrik T. (f. 1821, d. 1898), var 1847--59 premiärdansös vid k. teatern och en af den Bournonvilleska skolans förnämsta lärjungar. 1--4. --rn.* Törneroos, Antti, finsk författare, f. 3 mars 1835 i Iittis, finska Nyland, d. 8 febr. 1896 i Helsingfors, blef student 1858 och filos, magister 1864. Han tjänstgjorde som skollärare till 1871 och egnade sig därefter uteslutande åt litterär verksamhet. Några år var han tidningsredaktör i Jyväskylä. T:s betydelse ligger i hans öfversättningar till finskan. Sålunda öfversatte han Franzéns Selma-sånger, Runebergs "Grafven i Perrho" och Tegnérs "Axel". Särskildt blef öfversättning af skådespel och librett-texter för den unga finska teatern och operan en uppgift för honom. Han skref äfven själf ett sorgespel, Saul (1868), hvilket dock ej hade framgång. Hans dikter ha större värde och kännetecknas, liksom hans öfriga alster, af ett poetiskt och böjligt språk, hvilket haft rätt stor betydelse för utvecklingen af finska språkets litterära resurser. T. använde som pseudonym namnet Tuokko. T. C. Törneros, Adolf, filolog, universitetslärare, humanist, f. julaftonen 1794 i Eskilstuna, där fadern, som dog, då T. var 9 år gammal, var postmästare och organist, d. 20 jan. 1839 i Uppsala.

illustration placeholder [Porträtt, ingen bildtext]

Vid blott 13 års ålder måste T. som informator börja förvärfva sitt uppehälle eller åtminstone bidraga därtill. 1812 inskrefs han som student vid Uppsala universitet. Hans ankomst till Uppsala inträffade således vid en tid, då man börjat tala om en "ny skola" i vitterhet och filosofi, och omöjligt var, att en sådan natur som T. skulle undgå inflytande från denna "skola"; afgörande för hans estetiska och världsuppfattning var bekantskapen med "Phosphoros" och Geijers tidigare afhandlingar. T. blef med utmärkelse graduerad 1818 och året därpå kallad till docent i latinet. Efter att i 9 år som lönlös docent ha dragit sig fram med enskild undervisning och korrigering af studenternas latinska skripta blef han 1828 adjunkt i "litteræ humaniores" efter Tranér. Sedan äfven professoren i latin, Lundvall, lämnat universitetet, vardt T. (1832) hans efterträdare. Med lif och själ och likväl i djupaste grunden kanske mest af en pliktkänsla, som skulle ha varit lika lågande på någon annan af de flera lärostolar han med heder kunnat bekläda, öfverlämnade han sig åt sitt ytterligt mödosamma och fordrande kall. Hans föreläsningar omtalas som hänförande, och detta oaktadt hans föredrag var hvarken flytande eller afrundadt. Hvad han sade framkom liksom stackato. Men man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free