Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 885-886 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ukraina - Litt. - Ukrainer (Ukrainare) - Ukrainska litteraturen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rudnyckyj, "Ukraina. Land und volk" (tysk öfv. af
ukrainskt original, 1916), M. Mychajlenko,
"Ukraine und Russland 1654–1914" (Stockholm,
1918), "Materijaly do ukrajinskoj etnologiji"
(utg. i Lemberg sedan 1899, nu 13 bd), "Ruthenische
revue" (Wien, 1903–05), "Ukrainische rundschau"
(Wien, sedan 1906), "Ukrainische nachrichten"
(Wien, 1914–17), St. Dnistrianskyj, "L’Ukraine et
la conférence de la paix" (1919), M. Korduba, "Le
territoire et la population de l’Ukraine" (s. å.),
"L’Ukraine. Un aperçu sur son territoire, son peuple,
ses conditions culturelles, ethnographiques,
politiques et économiques" (s. å.), "Mémoire sur
la Galicie" (af "Commission polonaise des travaux
préparatoires au congrés de la paix", s. å.) och
"Ukrainarne" (i "Nationernas bibliotek", utg. af
Ehrenpreis och A. Jensen, bd IV; utkommer hösten
1920).

^{J. Th. W. V. S–g.}

Ukrainer (Ukrainare), östslaviskt folk i Ukraina (se d. o.).
De i f. d. ryska riket bosatte, från "storryssarna"
nationellt skilde ukrainerna äro mest kända
under namnet lillryssar (se d. o.), de i
f. d. österrikisk-ungerska monarkien hemmahörande
ha kallats rutener (se d. o.), tvenne namn, som
det ukrainska folket numera ej gärna vill kännas vid
(jfr Ryssland, sp. 1441).

Fig. 1. Ukrain (hutsul) från östra Galizien.

Fig. 2. Kubankosack (sydöstra Ukraina).

Fig. 3. Ukrainsk flicka från Dnjepr-slätten.

Fig. 4. Podolier.

Ukrainerna äro visserligen liksom de flesta andra
nationer i Europa ett blandfolk, men blandningen
skedde hufvudsakligen i förhistorisk tid, och de lära
nu ha en enhetlig antropologisk typ. De äro i
allmänhet resliga (i medeltal 167 cm. långa),
ha långa ben, breda skuldror, öfvervägande
mörkt, tjockt, lockigt hår och mörka ögon
(29 proc. beräknas ha ljust hår och ljusa ögon);
de äro brakycefaler, ha långlagdt ansikte och rak
näsa; fruktsamheten är stor. Den vanligen i
byalag samlade landtbefolkningen omger i regel
sina hvitmenade, halmtäckta lerhyddor med trädgårdar
och bär i olika landskap olika folkdräkter (se fig.
1–4). Ukrainerna ega en utomordentligt rik muntlig litteratur,
särskildt poesi, och folkmusik; läskunnigheten är
däremot ytterst ringa. Om deras religion och
materiella kultur se Ukraina, sp. 875–877, om deras
språk se Ukrainska språket, om deras litteratur se
Ukrainska litteraturen. Utom Ukraina, med nära 33
mill. inv., bo ukrainer som kolonister mellan Don
och Volga samt i Sibirien (1,1 mill.), i Nord-Amerikas förenta
stater (mer än 0,5 mill.), i Canada (öfver 200,000)
och i Brasilien (öfver 600,000). Sammanlagda antalet
ukrainer i hela världen kan uppskattas till öfver
35 mill. (I "L’Ukraine et la conférence de la
paix", 1919, anslås antalet till omkr. 40 mill.)

^{J. Th. W.}

Ukrainska litteraturen hade sina rötter i den
varjagiska tiden, då det första ("rusiska") riket på
800-talet grundlades i Kiev, som då blef en viktig
kulturhärd i östra Europa. Det berömda Igorkvädet
(se d. o.) röjer med sin varma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>