Ullrättan-Ulm 923 mars 1860 i Göteborg, d. 23 sept. 1917, studerade vid Chalmersska slöjdskolan i Göteborg 1876-81 och vid konstakademien i Stockholm 1883-86 j och var sedan verksam som privatarkitekt där, j från 1889 tills, med Eduard Konstantin Hallquisth j (f. 1862). Bland utförda arbeten märkas i Stockholm byggnaderna Hamngatan n:o 2, Birger-jarlsgatan l, 6 och 13, Folkets hus, "Svenska dagbladets" äldre hus, ombyggnad af "Dagens nyheters" hus, utanför Stockholm apoteket i Visby, stadshotell i Härnösand, sjukhusbyggnader, bankhus och privathus flerstädes. G~£ ^ Ullrättan, zool. Se Har mössen, sp. 1488. Ullstoft, mycket korta delar af ullhår, förekommande i olika färger. Ullstoft används i tapetfabrikationen vid framställning af s. k. velur-eller stofttapeter och till "stoftning" af svarta likkistor. G- L-m. Ullstorp, socken i Kristianstads län, Ingelstads härad. 1,252 har. 911 inv. (1918). U. bildar med Bollerup ett till egaren af Bollerups gård alternerande patronellt pastorat i Lunds stift, Ingelstads kontrakt. Ullswater [Vlswåto] 1. U lies water, sjö i Cumbriska bergen, mellan de engelska grefsk. Cumberland och Westmorland. Den är 13 km. lång, största djupet är 64 m. och höjden ö. h. 145 m. U. afbördar genom Eamont sitt vatten till Eden. E. A-t. Ullsvett. Se Ull, sp. 917. Ullsäcken (eng. the woolsack), en med ull stoppad, med rödt kläde öfverdragen divan L soffa utan rygg- eller armstöd, som är den engelske lordkanslerens ämbetsplats i öfverhuset. En tradition uppger, att den placerats i öfverhusets samlingssal redan under Edvard III:s regeringstid (1327-77) såsom en erinran om ullhandelns betydelse för Englands ekonomiska lif. I offentliga handlingar omtalas den först i början af 1500-talet, då den namnes som plats för lordkansleren och de ämbetsmän, som ej äro peerer. Enligt öfverhusets traditionella arbetsordning betraktas den såsom ej varande inom öfverhusets lokaler, hvarför lordkansleren, om han önskar deltaga i en debatt (men ej, då han blott tar till orda såsom ledare af förhandlingarna), måste lämna ullsäcken och tala från den plats i huset, hvilken tillkommer honom såsom peer. V. S-g. Ulltistel, bot., namn på Onopordon acanthium. Ullträd, bot., namn på Bombax- och Oz&a-arter (fam. Bombacacece), som lämna kapok. Ulltuna. Se Ultuna. UNuco [oljokå], bot. Se Ullucus tuberosus. Ullucus tuberosus, Ulluco, bot. Se B a-sellaceae, Ecuador, sp. 1319, och Peru, sp. 598. Ullvide, bot. Se U 11 h å r i g. Ullånger, socken i Västernorrlands län, Nor-dingrå tingslag. 16,464 har. 1,848 inv. (1918). U. utgör ett pastorat i Härnösands stift, Ångermanlands östra kontrakt. Ullångerfjärden. Se Ulf ön. Ullört, bot. farm. Se F i l a g o, sp. 191. Ulm [o'lm], hufvudstad i württembergska Donaukretsen och tysk riksfästning, på vänstra stranden af Donau, som där upptar Iller fr. h. och Blau fr. v., på en bördig slätt vid foten af Schwäbische alp, 476 m. ö. h. 56,109 inv. (1910), hvaraf mer än 1/3 katoliker. Staden bevarar ännu till stor del en tysk riksstads gammalmodiga utseende och innehåller många medeltidshus af historiskt och konstnärligt intresse. Bland dessa märkas, förutom många vackra privathus, rådhuset från 1400- och början af 1500-talet, restaureradt i början af 1900-talet, i öfvergångsstil från sengotiken till renässansen, Ehinger- l. Neubronnerhuset, nu industri- och fornminnesmuseum, ett Tyska ordens komturhus, byggdt 1712--18, på samma plats, där det gamla ordenshuset från 1200-talet låg, samt framför allt den

Münstern i Ulm. (Tornet ensamt finns afbildadt å pl. XII till art. Byggnadskonsten.) storartade münstern (se fig.), ett af den tyska gotikens förnämsta verk och en af Tysklands största kyrkobyggnader. Påbörjadt 1377, fortgick byggnadsarbetet med flera afbrott till 1500-talet, men hvilade sedan 3 1/2 årh., tills det 1844--90 fullbordades. Kyrkan är femskeppig utan tvärskepp samt invändigt 124 m. lång och 49 m. bred; midtskeppet är 42 m. högt. Tornet midt på västra fasaden har en oktogonal öfverbyggnad och hög spira (tillkommen under 1800-talets lopp), som ger det hela en höjd af 151,6 m. (näst Eiffeltornet och domen i Köln den högsta i Europa). Det inre smyckas af vackra glasmålningar samt målningar af Schaffner, Zeitblom, Syrlin m. fl. Utom münstern, som tillhör protestanterna, har U. 3 protestantiska och 4 katolska kyrkor samt en i morisk stil 1873 byggd synagoga. Af bildningsanstalter märkas gymnasium, realgymnasium, högre realskola och landtbruksskola samt stadsbibliotek. -- U. är knutpunkt för 5 järnvägs-