- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
971-972

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unbehawn, Paul - Uncaria - Uncia (vikt, mynt) - Uncia (zoologi) - Uncialskrift - Uncinula necator - Uncites - Uncle Sam - Uncle Tom’s cabin - Unconditional surrender - Unctio extrema - Undal - Undalen (Audnedalen) - Unda maris - Undanskiftande - Undantag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Unbehawen [yn-], Paul, sjöhjälte. Se Cronhawen. Uncaria (Ourouparia), bot., ett släkte af lianer, som klättra med till hakar ombildade grenar, hörande till fam. Rubiaceae, underfam. Cinchonoideae, med 35 arter, de flesta förekommande i tropiska Asien. Bladen äro vanligen läderartade, med interpetiolära stipler, blommorna sitta i hufvud, frukten är en torr kapsel. Om U. Gambir (Ouroupäria Gambir, Nauclea Gambir) se G a r f m e-del, sp. 747. G. L-m. U ncia, lat., hos de gamle romarna tolftedelen af ett ass (se A s) som vikt eller mynt. Ordet brukades äfven för att i allmänhet beteckna tolftedelen af ett helt och slutligen "småsak", "obetydlighet". Jfr Uns. R. Tdh.* U^cia, zool. Se Leopardus irbis. Unciälskrift (af lat. ufncia i bet. tolftedels fot, tum), en afrundad, af stora och feta majuskler bestående skrifstil, nyttjades hufvudsakligen på 300 -500-talen. Om denna samt omhalfuncialer so P a l e o g r a f i, sp. 1276 och fig. 2, 3 o, 14 å pl. I-II. Stora kvadratiska begynnelsebokstäver utan sirater kallas i boktryckarkonsten uncialer. UncFnula necätor, bot. Se Erysibacese, sp. 846. Uncltes (af lat. u'ncus, hake), paleont., utdödt släkte af fam. Spiriferidce bland brachiopoderna (armfotingarna), utmärkt därigenom, att det större skalet är utdraget med hakformigt böjd snabel. Deltidiet är högt och skalen försedda med radie-rände strimmor. Släktet tillhör det devoniska systemet. Den viktigaste arten är den stora U. rjryphus i medeldevon. B. L-n.* Uncle Sam [a^kl sä'm]> eng., "Farbror Sam" öknamn för Nord-Amerikas förenta stater och dess folk. I bild framställes U. som en man med spetsigt hakskägg samt med hög, starkt konvex hatt prydd med det amerikanska banerets stjärnor; ofta är han iklädd byxor af röd- och hvitrandigt tyg, sålunda i den amerikanska flaggans färger (denna flagga kallas skämtsamt the nig g er trousers, negerbyxorna). Måhända har benämningen Vncle Sam uppkommit af U. S. A., den officiella förkortningen för United states of America. Uncle Tom's cabin [a^kl tå'ms kä'bin], "Onkel Töms stuga", titeln på en social roman af Harriet Beecher-Stowe. Se S t o w e. Unconditional surrender [ankondi^enl särande], eng., "obetingad underkastelse", general Grants lösen i Nordamerikanska secessionskriget 1861-65. U^ctio extrema, lat., sista smörjeisen (se d. o.). Undal. 1. Nordre U., sedan 1919 Nord-Audnedal, norskt pastorat, omfattande Vigmo-stad och Konsmo socknar och härad, Vest-Agder fylke (före 1919 Lister og Mandal amt), n. v. om Mandal. 235 kvkm. 4,135 inv. (1917). - 2. S ön dr e U., sedan 1919 Sör-Audnedal, härad och socken i ofvannämnda fylke, n. ö. om Mandal, Norge. 171,?o kvkm. med 2,737 inv. (1917). 1-2. K. G. G. Undalen, sedan 1919 Audnedalen, en omkr. 25 km. lång dalsänka, fr. n. till s., v. om Mandalen, Vest-Agder fylke, Norge. Dalen genomflytes af Undalselven (Audnedalselven), representerande 265 naturliga hkr, som vid utbygg- ning kunna uppbringas till 6,600. Vattenområdet är 7,94 kvkm. K- G- G- Unda ma^is, lat. ("hafsvåg"), mus., en i vissa orglar anbragt 8-fots flöjtartad labialstämma, stämd i lätt sväfning mot en annan svag stämma. Undanskiftande, jur., ett i särskild lagstadgad ordning hos domstol begärdt och af densamma beviljadt fritagande af egendom i makars eller frånskilda makars bo eller i dödsboet efter gift person från vissa borgenärers kraf. Institutet är en egenhet för den svenska rätten och har däri utbildats under 1800-talet med utgångspunkt i de invecklade reglerna om äkta makars gäldansvar, regler, hvilka i sin nu gällande afsättning (af 1898) uppställa icke mindre än åtta slags gäld med olika betalningsansvar (Giftermålsb. kap. 11 §§ l-6). Svårigheterna med detta system framträda icke så mycket i tillämpningen, enär reglerna om hvilken del af egendomen, som skall gå i betalning för gäld, tillämpas allenast om och i den mån sådant från makarnas sida särskildt påyrkas. Makarnas borgenärer ega sålunda, i hvad på dem ankommer, taga betalning för sina fordringar ur hvilken del som helst af makarnas egendom. Men make är berättigad att gentemot borgenärs tvångsåtgärder för erhållande af betalning åberopa den ansvarsfrihet för viss egendom, som lagen medger, dock vid utmätning regelrätt, endast så vidt makens enskilda egendom angår; i konkurs kan däremot jämväl makens andel af den samfällda egendomen (makens giftorätt) fredas från borgenärerna. Medlet för sådant fredande i konkurs är just undan-skiftände. Detta får numera ej heller användas utanför konkurs. Det förutsätter vidare, att den äktenskapliga egendomsgemenskapen ej fortbestår, m a. o. att antingen boskillnad (se d. o.) vunnits eller åtminstone sökes senast på samma gång undan-skiftandet begäres, eller hemskillnad (se d. o. i Suppl.) eger rum eller äktenskapet upplösts (genom döden eller äktenskapsskillnad). Å andra sidan är undanskiftande ej af nöden för att freda ena makens egendom från den andres borgenärer, om dennes konkurs inträffar efter det makarnas egendom skiftats i anledning af boskillnad, hemskillnad, ena makens död eller äktenskapsskillnad. Angående hvad som är att iakttaga med afseende på begäran om undanskiftande, konkursborgenärernas hörande däröfver samt domstolens beslut i ärendet och den verkan, detta medför, se boskillnadslagen §§ 27-30, urarfvagörelseförordningen §§ 9, 10, 28, samt lagen om äktenskaps ingående och upplösning kap. 6 §§ 14, 19. Litt.: Win-roth, "Svensk civilrätt", II (1901, s. 443 ff., 616 ff.) och "Handbok i svensk civilrätt", II (1911, s. 109 ff.). - I det 1920 af riksdagen antagna förslaget till ny giftermålsbalk, är institutet undanskiftande icke bibehållet. C. G. Bj. Undantag (da. aftægt, undentag; no. föderaad, livöre, kaar). Vid försäljning af hemman händer ofta, att säljaren för sin återstående lifstid betingar sig af köparen vissa förmåner af hemmanet: spisning vid hemmansegarens bord eller bestämd myckenhet spannmål, potatis, bränsle eller andra naturaprodukter, vissa körslor eller andra tjänster eller ock vissa penningbelopp, äfven bostad eller brukanderätt till jordområde. Dylikt aftal kallas undantagskontrakt och de däri utfästa förmånerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free