risker. Så kan kontrollen öfver båtens djupreglering gå förlorad genom läckage till följd af kollision, materialfel eller på grund af bristfälligheter i något manöverorgan med påföljd, att båten sjunker och går till botten. Är djupet härvid ej större, än att tryckskrofvet uthärdar vattentrycket, kan besättningen hålla sig vid lif någon tid, sökande sin tillflykt i icke vattenfyllda delar af båten, därest sjunkningen orsakats af inträngande vatten. Om saltvatten får tillträde till ackumulatorbatteriet, bildas klorgas och under vissa förhållanden klorknallgas, båda giftiga. Vid batteriets uppladdande uppstår knallgas, som är explosiv och måste aflägsnas. På grund af de anledningar till olyckshändelser, som sålunda förefinnas, har man försett u-båten med en del anordningar för att söka förebygga dylika eller begränsa verkningarna däraf. Medelst trycksäkra tvärskeppsskott indelas båten i lämpligt antal gas- och vattentäta delar till skydd mot gaser och inrusande vatten; hvarje sådan afdelning är utrustad med vissa länsnings- och luftanordningar. Oxelythjälmar och lifräddningsvästar (fig. 16) sätta besättningen i stånd att intill visst djup kunna öfverge sjunken u-båt. Vidare förekomma telefonboj för anordnande af förbindelse mellan sjunken u-båt och vattenytan, lyftbyglar i skrofvet med tillhörande anordningar för båtens lyftande, slangar för tillförsel af luft och flytande föda m. m. Till skydd mot minor och nät anbringas afledarjärn och wirar samt för sönderskärande af nät sågar på förskeppets öfver- och underkant (jfr fig. 25). Handels-u-båtar. Under Världskriget sökte Tyskland att medelst för ändamålet särskildt byggda handels-u-båtar få till stånd sjöfartsförbindelse med Amerikas förenta stater före detta lands inträde i kriget. Af dessa båtar, till antalet 7, är den första och mest kända "Deutschland" (fig. 17), 2,000 ton, som med färgämnen och andra kemikalier till ett värde af 4 mill. mark i juli 1916 afgick från Bremen till Baltimore och 1--23 aug. gjorde återfärden med last af gummi och nickel till ett värde af 60 mill. mark. Sedermera ändrades de till u-båtskryssare samt utrustades med kanoner och torpeder. Historik. Århundraden tillbaka sträcka sig försöken att framställa en farkost, hvilken genom mer eller mindre fullständig nedsänkning under vattenytan skulle kunna osedd nalkas ett fientligt fartyg. Från början af 1600-talet daterar sig nämligen den första u-båt, konstruerad af holländaren van Drebbel, hvarmed prof enligt sägen utförts. Därefter har en mångfald u-båtskonstruktioner och projekt till dylika sett dagen, men först i slutet af 1800-talet inträdde dessa försök i ett mera fruktbärande skede. Bland dem, som intill denna tid mer eller mindre framgångsrikt sysslat med u-båtsproblemet, märkas: amerikanen Bushnell, som under Nordamerikanska frihetskriget 1776--83 byggde "American turtle" (fig. 18), amerikanen R. Fulton, konstruktör af den i Paris 1801 sjösatta u-båten "Nautilus" (fig. 19), tysken Bauer omkr. 1850, amerikanen Huntley, som under amerikanska inbördeskriget 1861--65, i likhet med en del andra af sina landsmän, byggde en u-båt, den första, som sänkt ett örlogsfartyg (fig. 20), ryssen Drzewiecki, 1877, svensken Nordenfelt, som 1881--88 byggde fyra på sin tid mycket uppmärksammade u-båtar (fig. 21), fransmannen Goubet, 1886--89, m. fl. Fransmannen G. Zédé tillkommer äran att ha konstruerat den första u-båt, som varit nog manöverduglig i undervattensläge för att bli upptagen i en modernare flotta. Denna båt, "Gymnôte" (fig. 22) sjösattes 1888. Typen utvecklades vidare i Frankrike af Romazotti m. fl. 1896 fick italienska flottan sin första u-båt, "Delfino", konstruerad af Pullino. Detta år utgör ett märkesår i u-båtens utvecklingshistoria, i det att fransmannen Laubeul då framlade sitt förut omnämnda u-båtsprojekt. 1899 inköpte Nord-Amerikas förenta stater u-båten "Holland VIII", utgörande en af de u-båtar, som amerikanen Holland, efter årslånga experiment med whiteheadtorpeden till förebild, konstruerat. Först 1901 lade England sig till med detta nya vapen och Tyskland så sent som 1906. 1904 fick svenska flottan sin första u-båt, "Hajen" (fig. 29), konstruerad af marindirektör Richson; från samme konstruktör härstammar äfven ett flertal af senare byggda svenska u-båtar. 1907 beställdes i Italien u-båten "Hvalen", af "Fiat"-typ, hvilken trots sin ringa storlek på egen hand företog den långa hemfärden till Sverige 1909, en på sin tid mycket uppmärksammad bedrift. Därjämte har svenska u-båtsvapnet tillförts ett antal värdefulla båtar af skilda typer (fig. 30 o. 31). Holland- och Laubeufbåtarna kunna i stort sedt anses vara urtyperna för nuv. enkel- och dubbelskrofvade båtar, med undantag för Fiat- och Lakebåtarna, om de ock, hvad en del typer beträffar, återfinnas endast i väsentligt modifierad och utvecklad form. Att u-båtsproblemet trots århundradens ansträngningar icke kunnat lösas tidigare, än som skett, har berott på bristande tillgång på erforderliga tekniska hjälpmedel. Först genom det elektriska ackumulatorbatteriets, oljemotorns och torpedens tillkomst, hvilket skedde inom en relativt begränsad tidsperiod, ha själfva förutsättningarna för u-båtsproblemets lösning varit för handen, och först därefter har u-båtstanken kunnat förverkligas till nuv. omfattning. H. S-mn. Undervattenskabel. Se Elektriska ledningar, sp. 258, Telefon, sp. 709, och T e-1 e g r a f, sp. 734 med fig. 23. Undervattenskropp, skpsb., den del af fartygs-kroppen, som ligger under vattenytan. Af dess form beror fartygets vattenmotstånd vid framfart, och den inverkar äfven mycket på dess manöverfärdighet, stabilitet och sjöduglighet. C. K. S. Undervattensmina. Se Mina, sp. 561. Undervattenssignalering. Se Signal, sp. 437. Undervattenstub, sjöv. Se Torpedtub. Underverk. 1. Se Un d er. - 2. (Fr. positif). Mus., en klaviatur i orgeln. Se Manualer. Underviol, bot. Se Viola. Undervisningsinspektör, da., ämbetsman, hvars uppgift närmast motsvarar svenska Läroverksöfver-styrelsens. Det finns en sådan för "de fuldstsen-dige höjere almenskoler" (motsvarande Sveriges högre allm. läroverk) och en för "mellem- og real-skolerne" (motsv. Sveriges lägre allm. läroverk). Ordet kan närmast öfversättas med öfverdirektör vid Läroverksöfverstyrelsen, men ej med folkskolinspektör. Undervisningsmateriel. Se Materiel.