1001 Undervisningsplan-Undulation 1002 Undervisningsplan, pedag., bestämmelser rörande de läroämnen, som vid en undervisningsanstalt skola förekomma, och fördelningen af deras innehåll på de olika årsklasserna. Nu gällande undervisnings-plan för gymnasiet är af K. M:t utfärdad 30 april 1909, den för realskolan 2 mars 1906 och den för folkskolorna 31 okt. 1919. Jfr Bergqvist och Nord-felt, "Författningshandbok angående rikets allmänna läroverk" (1910; suppl. 1917). s~e- Undervisningsprof, pedag., pläga afläggas af lärare, som söka anställning vid undervisningsanstalterna. Sökande till professorsbefattningar vid de svenska universiteten ha tillfälle att ådagalägga sin undervisningsskicklighet genom föreläsningar dels öfver något bland de ämnen, som fakulteten förelagt, dels öfver själfvaldt ämne, men dessa före-läsningsprof äro ej obligatoriska. Förr voro under-visningsprofven obligatoriska för de sökande till ord. befattningar vid de allmänna läroverken, men äro det nu ej längre, ehuru de enl. k. kung. 26 april 1905 ang. Nundervisningsprof vid rikets allmänna läroverk ha rättighet att frivilligt undergå sådant prof. Sedan k. kung. 16 sept. 1918 är förhållandet detsamma vid folkskolorna; men under det att undervisningsprofven mera sällan förekomma vid de allmänna läroverken, äro de regel vid tillsättningar af ord. lärarbefattningar vid folkskolorna. S-e. Undervisningsråd, titel på ledamot af den 1918 tillsatta kungl. Skolöfverstyrelsen (se d. o. Suppl.). Undervisningstrupper (Instruktionstrupper), med ändamål att åstadkomma likhet i utbildningen eller i tillämpningen af reglementenas föreskrifter, finnas i några arméer (i Tyskland kallas de lehrtruppen] och utgöras af mindre kontingenter från en armés alla truppafdelningar af samma vapenslag, hvilka sluta sig kring en fast stam af officerare samt möjligen något underbefäl och manskap. C. O. N. Undervisningsväsen. Se Skolväsen. Undervägare. Se Järnvåg, sp. 420. Undervärme, trädg. Se Plantering, sp. 1020. Under ånga, Under ånga och segel, sjöv. Se Under segel. Undlner (ty. undlnen, af lat. u'nåa, bölja) kallas hos Paracelsus kvinnliga elementarandar (se d. o.) i vattnet, som gärna söka sig makar bland människorna, emedan de genom att föda barn i ett sådant äktenskap själfva förvärfva mänsklig själ. Ämnet är behandladt bl. a. af nyromantikern Fouqué (i den förtjusande sagan "Undine"), af Lortzing (i en opera) m. fl. (E-n B.) Undre planeter, astron. Se Inre planeter. Undre världen, detsamma som demimonde (se d. o.). Undset. 1. Ingvald Martin U., norsk arkeolog, f. 9 nov. 1853 i Trondhjem, d. 3 dec. 1893 i Kristiania, egnade sig som student till en början åt filologien, men kom som assistent i Riksarkivet (1874-81) småningom in på studiet af den nordiska arkeologien, hvarefter han lämnade ämbets-examen å sido cch bestämde sig för filosofiska graden, som han erhöll 1881. Följande år anträdde han med offentligt understöd en längre studieresa, hvarunder han forskade i en mängd europeiska museer. Hemkommen 1884, erhöll han ett statsanslag för att fullfölja sina studier. Som vetenskapsman utvecklade U. betydande verksamhet, och många afhandlingar af honom träffas i olika tidskrifter. Af hans större arbeten må nämnas Norske oldsager i fremmede museer (1878, med tillägg 1888), Études sur Väge de bronze de la Hongrie (1880), Jernalderens begyndelse i Nordeuropa (1881; doktorsafh.) samt Fra Akershus til Akro-polis. Skildringer jra studiereiser (1892). 2. Sigrid U., den föregåendes dotter, författarinna, f. 20 maj 1882 i Kalundborg, Danmark, genomgick Kristiania handelsgymnasium, hade 1899-1909 plats på kontor, vistades därefter med stipendium en tid utomlands och har helt egnat sig åt litteraturen. Redan 1907 utgaf hon äktenskapsromanen Fru Marth Oulie, och sedermera utkommo i rask följd Den lykkelige ålder (1908; 2:a uppl. 1913; sv. öfv. 1913), Fortcellin-gen om Viga-Ljöt og Vigdis (2:a uppl. 1909), diktsamlingen Ungdom (1910), romanen Jenny (1911; 5:e uppl. 1915), Fattige skjcebner (4 uppl. 1912), Vaaren (4 uppl. 1914), Svlinten av trold-speilet (1917; "Skärfvan af trollspegeln", 1918) och Et kvindesynspunkt (1919). Fröken U., som frankt säger sin mening, äfven om den ej stämmer med opinionen för dagen, är en af Nordens mest uppmärksammade och lästa författarinnor. 1. Y.N.* Undsättningsfonden, en under Jordbruksdepartementet lydande fond, som tillkom därigenom, att riksdagen vid olika tillfällen ställt till K. M:ts förfogande medel att som understöd och lån på olika betalningsvillkor utdelas till kommuner och landsorter, som lidit af missväxt eller drabbats af andra olyckor. I äldre tider lämnades dessa understöd i spannmål från kronomagasinen, hvilka intill 1794 stodo under öfverinseende af det s. k. kronomaga-sinskontoret, men efter denna tid förvaltades af allmänna magasinsinrättningen (se Magasinsstaten). 1798 kom allmänna magasinsdirektionen till stånd och öfvertog bl. a. statens magasinsväsen. Kriget 1808-09 medtog till stor del de samlade fonderna, och direktionen kom sedermera i beroende ställning till rikets ständer, där efter hand den uppfattningen gjorde sig gällande, att den vidlyftiga apparaten borde indragas. Ständerna nekade slutligen direktionen ett begärdt kreditiv, och genom k. br. 16 maj 1827 förordnades, att direktionen skulle vid slutet af 1829 upplösas. Redovisningen af alla fr. o. m. 1830 af riksdagen anslagna undsättningsmedel har tillhört Statskontoret. Intill 1854 benämndes fonden spann-målskreditivfonden, men benämnes därefter undsättningsfonden. Fondens tillgångar uppgingo vid 1917 års slut till 692,413 kr. 90 öre. _ A. A. Undulation (af lat. ufndula, dim. af u'nda, bölja, våg), vågrörelse; hvarje molekylarrörelse, som följer lagarna för vågrörelsen (se d. o.). - U n-dulationsteorien 1. vibrationsteorien, fys., kallas den teori, som nu är allmänt antagen till förklaring af Ijusfenomenen (se därom Ljus), i motsats till den äldre teorien, emissionsteorien (se d. o.). Undulationsteorien, som uppställdes af Huygens samtidigt med att Newton utarbetade emissionsteorien, behof de lång tid för att vinna erkännande. Under 1700-talet var Euler