arbetstvång och "fria äktenskap"; religionsundervisningen förklarades afskaffad. En rådsförfattning efter ryskt mönster proklamerades, och från rösträtt uteslötos arbetsgifvare, köpmän, präster och sinnessjuka. Val till allmän rådskongress företogos 14 april. De allierade sände i början af april general Smuts till U. för att studera läget och förhandla med kommunistregeringen. Han ställde i utsikt blockadens häfvande, om en ny, för U. oförmånligare demarkationslinje antoges och efter vapenstillestånd med grannstaterna deras förhållande till det nya U. reglerades på en konferens med dessa. Béla Kún, som ännu tyckes ha hoppats på väpnad hjälp från Ryssland, framställde emellertid en rad för de allierade oantagliga motförslag både om gränserna och konferensen, hvarför förhandlingarna strandade. I slutet af april började då rumänerna sin frammarsch mot Budapest, och i norra U. trängde tjecho-slovakiska trupper fram, hvarjämte i Arad bildades (maj) en borgerlig motregering under Julius Károlyi, en kusin till den störtade presidenten. Den ungerska röda armén under befäl af Vilhelm Böhm hade i maj en del framgångar mot rumänerna vid Theiss och äfven i norra U. mot tjecho-slovakerna. Då framställde de allierade (7 juni) ett ultimatum om omedelbart inställande af fientligheterna mot Tjecho-Slovakien. En notväxling följde, och trots flera nya ultimata fortgingo förhandlingarna långt in i juli. Under tiden blef de rödes skräckregemente allt hänsynslösare, och särskildt förvärfvade sig kommunistledaren Tibor Szamuely, liksom Kún en från krigsfångenskap i Ryssland återvänd jude, en hemsk ryktbarhet för sina blodsdomar. Bondebefolkningens passiva motstånd mot kommunistväldet samt rumänernas fortsatta frammarsch gjorde småningom [Ungerns nya gräns år 1920. Ungerns gräns 1914 före Världskriget. Områden, som af entente-makterna afskilts från Ungern enligt villkoren 1920.] Fig. 5. Kartskiss öfver Ungerns gränser före Världskriget, 1914, och nya gränser, 1920 framtvungna af segermakterna. Budapestregeringens ställning ohållbar. Redan 24 juni försöktes i Budapest en motrevolutionär resning af f. d. officerare; den kufvades efter tre dagars blodiga strider, men 1 aug. nödgades Béla Kún afgå och fly öfver på österrikiskt område; Tibor Szamuely upptäcktes vid försök att passera gränsen och begick då själfmord. I Budapest tillsattes nu en socialdemokratisk öfvergångsregering med Julius Peidl som ministerpresident, och den utlyste genast val till konstituerande nationalförsamling med tillämpning af den vallag (allmän rösträtt, proportionella val), som redan Károlyi i mars utfärdat. De allierade visade den nya regimen sin välvilja genom att (5 aug.) upphäfva blockaden. Den