Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ungerska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1057
Ungerska litteraturen
1058
hans ryktbara bibliotek (Gorvina) skingrades, och hans
konstsamlingar försvunno. Den humanistiska andans
klassiska ideal föllo emellertid icke alldeles i
glömska i Ungern. - Katastrofen vid Mohåcs 1526,
rikets sönderfallande och turkarnas välde sänka
landet i elände. Samtidigt sprides emellertid
protestantismen öfver hela Ungern och bringar genom
sin gudstjänst på modersmålet och sina många skolor
och boktryckerier den ungerska litteraturen till
kraftig blomstring. Den första tryckta ungerska
boken, Paulus’ bref, öfversatta af B e n e-dek
Komjåthi, utkommer 1533 (i Krakau). Nya testamentet
öfversattes af Janos Sylvester Erdösi (1541) och hela
bibeln på ett utmärkt sätt af Gåspar Kåroli (1590),
som därmed blir en af det ungerska skriftspråkets
skapare. Predikningar, psalmer och polemisk-teologiska
skrifter utges i mängd, och äfven en världslig ungersk
litteratur börjar uppstå. Som författare af krönikor
i poetisk form uppträder bl. a. Sebestyén Tinödi
(d. 1566). Krigaren Balint Balassa eller Balassi
(1551-94) är den första betydande ungerska lyrikern,
hvars glödande kärleksdikter först i vår tid kommit
i dagen, medan under hans lifstid hans innerliga
religiösa sånger voro allmänt kända och omtrycktes
i ständigt nya upplagor ända in på 1800-talet. -
Keformationens verk omintetgöres till stor del genom
den katolska reaktionen, ledd af den väldige Peter
Påzmåny (se d. o.), hvars kraftiga, folkligt ungerska
stil blef af stor betydelse äfven för skriftspråkets
utveckling. Bland tidens protestantiska skriftställare
framstå psalmöfversättaren Albert Szenczi Molnår
(1574-1634) och cartesianen Janos Apåczai Cseri
(1625 -59; Magyar encyclopcedia 1654). Nu framträder
den första betydande episke diktaren på ungerskt
språk, grefve Miklos Zrinyi (se d. o.). Samtiden
uppskattade emellertid mera I s t v å n Gyöngyösis
(se d. o.) romantiska krönikor. Högst bland tidens
diktning står den mestadels anonyma kuruczpoesien (se
K u r u c z) från frihets-striderna mot Habsburg. -
Med Habsburgs seger (freden i Szatmår 1711) går den
ungerska litteraturen tillbaka. Bland högadeln härska
tyskan och franskan, bland lågadeln och i de lärda
kretsarna latinet. Vetenskapen blomstrar ("aureum
scien-tiarum seculum", vetenskapernas guldålder), men
begagnar sig uteslutande af latin, äfven om särskildt
historieforskningen visar en nationell prägel (se
Mattias B é l, Istvån Katona). Det enda mera märkliga
arbetet på ungerskt språk från 1700-talets förra hälft
är grefve K e l e m e n Mikes’ (1690-1762) ef ter
franskt mönster skrif na, tilldragande memoarsamling
Törökorszdgi levelek’ ("Bref från Turkiet", från den
landsflyktige Ferencz Råköczi II:s hof i Bodosto;
utg. först 1794). Nämnas må också baron Låszlö A m a-d
e s (1703-64) kärleks- och soldatdikter och jesuiten
Ferencz Faludis (1704-79) ur stilistisk och språklig
synpunkt viktiga skriftställar-verksamhet. De gamla
latinska skoldramerna efterträdas vid denna tid af
en hop sådana på ungerskt språk.
Mot slutet af 1700-talet vaknar den nationella
litteraturen åter till lif, och det uppträder på en
en hel rad af skriftställare, täflande i
Tryckt den n/e 20
entusiastiskt arbete för den ungerska kulturens
höjande och bevarande emot Maria Teresias och hennes
efterträdares germaniseringstendenser. Köreisen
börjar i det ungerska lif gardet i Wien, där den
unge György Bessenyei (1747-1811), uppfylld af
Voltaires idéer, skrifver sin tragedi på vers Agis
(1772), från hvars utgifningsår den nationella
nyfödelsen plägar räknas. Till samma franska
skola höra bl. a. elegikern Pål Ånyos (1756-84)
och Voltaireöfversättaren och sagoförfattaren
JözsefPéczeli (1750-92). Ungefär samtidigt börja
hemma i Ungern några katolska andliga och munkar
efterlikna de klassiska romerska mönstren i diktning
på ungerskt språk; särskildt må nämnas Benedek Yiråg
(1752 -1830), "den ungerske Horatius", en titel, som
kanske med något större rätt kan tilläggas Daniel
Berzsenyi (1776-1836), i hvars fosterländska oden
denna klassiska riktning nådde sin höjdpunkt. På
inhemsk botten åter, med Gyöngyösi som ideal, stodo
Jözsef Gvadånyi (se d. o.), Andrås D u g o n i c s
(1740-1818; den första ungerska romanen Etelka, 1788)
och Adam Horvåth (1760-1819) med sitt epos Hunnids
("Hunniaden", 1787). Nämnas må äfven Jözsef Kårmån
(se d. o.). Nu utkomma den första ungerska tidningen
Magyar hirmondo ("Ungerska budbäraren", 1780) och den
första vetenskapliga och skönlitterära tidskriften
på samma språk Magyar muzeum (1788-93). Några större
talanger fram-bragte denna renässansperiod icke,
men den var och blef dock med all sin efterbildning
af största betydelse för den ungerska kulturen. Dess
verksamhet fortsattes af en rad diktare, bland hvilka
må särskildt framhållas den begåfvade lyrikern M i h å
l y C s o k o n a i (se d. o.), kärleksdiktaren S å n
d o r K i s f a l u d y (se d. o.) och kritikern F e
r e n c z K ö l c s e y (se d. o.). Tidens litterära
samlingspunkt är den outtröttlige Ferencz Kazinczy
(se d. o.). - Under 1820-talets första år når den
Metternichska absolutismen sin höjdpunkt och väcker
en stark opposition till lif. Med 1825 börjar den
nationella reformperioden under Istvån Széchenyis (se
d. o.) kraftiga ledning, och vid samma tid skjuter
också nyromantiken hastigt upp och undantränger den
klassicistiska riktningen. Dess förste banerförare
är Karoly K i s f a l u d y (se d. o.), "det
ungerska lustspelets fader" och utgifvare af den
betydelsefulla litterära kalendern Aurora. Samtidigt
med honom uppträder Jözsef Katona (se d. o.) med sin
först af eftervärlden uppskattade tragedi Bänk lan,
"det förnämsta ungerska dramat". Den nutida ungerska
romanlitteraturen grundas af Miklos J ö si k a (se
d. o.), "Ungerns Walter Scott", och J ö z s ef E ö
t v ös (se d. o.); de följas af en mängd författare
af romaner, noveller och följetonger för de allt
talrikare tidningarna och tidskrifterna. Periodens
störste diktare, framstående som både dramatiker,
epiker och framför allt lyriker, är Mihåly Yörösmarty
(se d. o.); andra diktare äro Janos Garay (se d. o.),
Gergely Czuczor (se d. o.) och Jözsef B a j z a
(se d. o.). En utomordentligt flitig dramatiker är
E d e S z i g l i g e t i (se d. o.); jämte honom må
äfven Zsigmond Czakö (se d. o.) och Låszlö T e le k i
(se d. o.) nämnas;
30 b. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
