- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1079-1080

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ungulata (af lat. ungula, hof, klöf), Hofdjuren, zool. - Ungulites (af lat. ungula, hästhof), paleont. Se Obolus - Ungulitsandsten l. Obolussandsten, geol. - Ungvár, hufvudstad i förra ungerska komitatet Ung (se d. o.) - Uni. Se gardar Svavarsson, sp. 737 - Uniater, med romerks-katolska kyrkan förenade ortodoxa. Se Unerade - Unibifokalglas. Se Glasögon, sp. 1299 - Unicorn (af lat. unus, en, och cornu, hörn), "enhörning" (se d. o. 1) - Unicum (Unikum). Se Unik - Unie - Unierade, kyrkohist. Se Unerade - Unificering (af lat. unus, en, och facere, göra), enande, sammanslagning, utjämning - Unifilar upphängning (af lat. unus, en, och filum, tråd), fys. - Uniform

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder Fig. 5. Pantolambda och (t. h.) Coryphodon i tänkt restaurerad gestalt.

7:e underordningen Toxodontia (se d. o.). 8:e underordningen Hyracoidea (se d. o.). Medan denna djurgrupp tidigare var känd endast genom de nu lefvande, små Hyrax-arterna, är det nyligen påvisadt, att under oligocenperioden ha i Egypten lefvat hithörande djur, Saghatheriidæ, af dimensioner växlande mellan en räfs och en tapirs; deras tandsystem och kraniebyggnad äro ursprungligare än nutidens Hyrax-arters; ännu under pliocentiden lefde en ättling af Saghatheriidæ i Grekland. 9:e underordningen Proboscidea. Se Elefantdjuren. Af nyare författare framhålles ofta, att sirendjurens (se d. o.) organisation ådagalägger, att de äro hof djur, anpassade efter vattenlifvet. -- Ur den mycket rika litteraturen rörande hofdjuren må framhållas W. Kovalevsky, "Monographie der gattung Anthracotherium" (1874), M. Schlosser, "Beiträge zur vergleichenden odontographie der huftiere" (1886), och H. A. Stehlin, "Die säugetiere des schweizerischen eocäns" (1903--10). L-e. Ungulites (af lat. u'ngula, hästhof), paleont. Se Obolus. Ungulitsandsten l. Obolussandsten, geol., en vid basen af ordovicium (undersilur) i Estland förekommande grof sandsten, som är ekvivalent med det i Sveriges silurbildningar, företrädesvis i Dalarna, men äfven i Östergötland och på Öland, förekommande oboluskonglomeratet (se d. o.). _ K. A. G. Ungvar [ongvar], hufvudstad i förra ungerska komitatet Ung (se d. o.). Uni. Se Gardar Svavarsson, sp. 737. Uniater, med romersk-katolska kyrkan förenade ortodoxa. Se Unerade. Unibifokalglas. Se Glasögon, sp. 1299. Unicom (af lat. unus, en, och cornu, hörn), "enhörning" (se d. o. 1). Unicum (Unikum). Se Unik. Unie, stad i turkiska vilajetet Trabezon, i Mindre Asien, vid en liten vik af Svarta hafvet, på 41° 8' n. br. Omkr. 5,000 inv. I omgifningen finnas kalksten samt en spräcklig jaspis och längre in i landet järnmalm. (H. W--k.) Unierade, kyrkohist. Se Unerade. Unificering (af lat. unus, en, och facere, göra), enande, sammanslagning, utjämning. Unifilar upphängning (af lat. unus, en, och filum, tråd), fys., säges en kropp ha, då den hänger på en enkel tråd, i motsats till bifil ar upphängning (se d. o.). T. E. A. Uniform (lat. uniformis), enahanda, likformig, t. ex. uniforma brefportot (se Frimärke, sp. 1447); likformig klädsel för vissa korporationer, särskildt den likformiga dräkten, för krigsmakten. Den militära uniformen började införas samtidigt med upprättandet af stående härar. Uniformen är af icke ringa betydelse. Till färg, snitt och yttre utstyrsel öfverensstämmande, utgör den nämligen ett föreningsband mellan en armés eller en flottas eller en enskild trupps alla beståndsdelar, på samma gång den utgör en för krigarens yrke lämplig beklädnad. Vanligen är något visst snitt, någon färg eller något yttre märke på uniformen kännetecknande för en hel armés alla beståndsdelar, t. ex. förr tyskarnas kask, ryssarnas skinnmössa och rock utan knappar, engelsmännens röda rock, fransmännens röda byxor o. s. v. Efter boerkriget (1899--1902) har grått i olika skiftningar blifvit hufvudfärgen i de flesta arméers uniform. Af uniformen fordras, att den skall så mycket som möjligt skydda sin bärare mot väderlekens inflytande, gynna anbringandet af hans utrustningspersedlar och medge kroppens obehindrade rörelser, på samma gång den skall vara tillräckligt prydlig, varaktig och billig samt icke alltför bjärt aftöckna sig mot marken, då den ses på något af stånd. Bärandet af fastställd uniform eller något motsvarande igenkänningstecken erfordras enligt folkrätten för att i krig bli erkänd som stridsman (se Folkrätt). I de flesta länder, dock ej i Sverige, är ständigt bruk af uniform i regel föreskrifvet för krigsmaktens i tjänstgöring varande personal. - Ännu under Gustaf II Adolfs tid fanns ingen för hela armén fastställd uniform (endast drabanterna och vissa fänikor hade dräkter af samma färg). Först under Karl X Gustafs tid började militäruniformer i Sverige mera allmänt införas. Till en början utgjordes de af kyller eller af kläde af olika färg. Vid indelningsverkets genomförande bestämdes de olika regementenas uniform, och vid slutet af 1600-talet var det blåa klädet allmänt antaget. Under 1700- och 1800-talen växlade uniformerna efter tidernas klädedräkt. Beklädnaden utgjordes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free