- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1081-1082

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uniform - Uniforma brefportot. Se Frimärke, sp. 1447 - Uniformera (se Uniform), göra likformig; utrusta med uniform - Uniformitet - Unigenitus Dei filius (lat., "Guds enfödde son") - Unik (lat. unicus) - Unilateral (af lat. unus, en, och latus, genit. lateris, sida), ensidig (om kontrakt; se Aftal) - Unimak - Unio, zool. Se Flodmusselsläktet. Jfr Fiskar, sp. 416, och Kritsystemet, sp. 1475 - Union

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1081 Uniforma brefportot-Union 1082 af lifmundf.ing (liveri) och släpmundering (släpekläder, vanligen af vadmal, se Mundering, sp. 1329). Med tillägg af särskilda, för parade-ring eller sällskapsdräkt tillsatta persedlar uppkom paraduniform. 1904 fastställdes modell till kappor af grågrön färg, såsom "taktiskt fördelaktigast", och 1906 bestämdes, att under loppet af 6 år ny fältuniform för hela armén af grå färg skulle anskaffas, hvilken uniform 1910, efter vidtagna smärre förändringar, fastställdes under benämningen "uniform m/10" (se färgpl. I). De gamla uniformerna, mörk-, mellan- och ljusblå (äfven gröna), finge emellertid fortfarande begagnas (se färgpl. I-Y). Flottans personal bär (liksom de flesta andra mariners) sedan gammalt mörkblå eller hvit uniform (färgpl. VI). För flottornas manskap utgör i allmänhet en bred, mellanblå skjortkrage med tre rader hvita kantband, hvilken bäres nedvikt utanpå blå skjorta, jacka eller kavaj, ett gemensamt kännetecken. Till officerarnas paraduniform höra merendels trekantig hatt och epåletter med guldfransar. Kustartilleriets uniformer äro snarlika flottans (färgpl. Yl). Äldre svenska militäruniformer finnas af bildade i art. Artilleri, Båtsmanshåll, Drabant, Dragon, Fortifikationen, Ingenjörtrupper och Kadett. - Om den svenska militäruniformen i äldre och nyare tid se Joh. Suack, "Samling af svenska arméns uniformer, tecknade af C. G. Koos" (1783), F. A. Spak, "Några historiska upplysningar om uniformering och utredning, från 1300-talet intill nuvarande tid, med särskild hänsyn till svenska armén" (1890), samt planschverken "Svenska krigsmaktens fordna och närvarande munderingar" af A. U. Schiitzercrantz (1849-53; ny tillökad uppl. utgaf P. B. Eklund 1900-05), "Swenska och norska arméerna samt flottorna i deras nuvarande uniformering" af Fr. v. Dardel (1861-63), "Svenska arméns och flottans nuvarande uniformer" (1860-64 med text af J. Mankell), "Svenska arméens och flottans uniformer" (1890; texten af H. 0. Prytz), och "Svenska arméns munderingar 1680-1905" (1911 ff.) af Einar von Strokirch. C. O. N. H. w-1. Civila uniformer infördes i de flesta länder under 1700-talet, i Sverige först under Gustavianska tiden (1772-1809), då sådana fastställdes för hof-rätterna, lagmän, häradshöfdingar, landshöfdingar, kronofogdar och länsmän samt adelsmän (se Adel, fig. å sp. 144); efter 1809 års statshvälfning infördes uniformer till att börja med för konungens statsråd och kansli och Kabinettet för utrikes brefväx-lingen samt sedermera småningom för öfriga ämbetsverk - ända ned till kapellet och baletten (se vidare memorial af Andra kammarens tillfälliga utskott n:r l år 1908). De brukas numera ej i daglig tjänstgöring, utan endast vid högtidliga tillfällen, s. k. paraduniform. (Högsta domstolens ledamöter uppträda dock alltid "officiellt" i uniform vid sina sessioner, likaså krigsdomare och auditörer vid tjän-steutöfning.) Däremot åligger vissa lägre funktionärer skyldighet att i tjänstgöring bära uniform, t. ex. vid polisen (se Polis, sp. 1237 med fig.), brandkårer och kommunikationsverken anställda personer. I anledning af en riksdagens skrifvelse 6 maj 1908 om afskaffande eller inskränkning af bruket af paraduniform vid andra tillfällen än vid tjänsteut- öfning erinrade K. M:t i cirkulär 1909 därom, att för civila ämbets- och tjänstemän, som ej äro anställda vid krigsmakten, någon skyldighet att vid vissa tillfällen begagna paraduniform icke finnes stadgad och att följaktligen bärandet af dylik uniform icke kan af chef eller annan öfverordnad påfordras. Svenska civila uniformer äro afbildade på färgpl. VII-VIII. Se ock fig. i art. Adel och Polis. Uniforma brefportot. Se Frimärke, sp. 1447. Uniformera (se Uniform), göra likformig; utrusta med uniform. Uniformitet (se Uniform), likformighet, öfverensstämmelse. - Uniformitetsakter kallas i England vissa lagar afsedda att åstadkomma anglikansk kyrklig uniformitet, såsom lagarna af 1549 (proklamerandet af "Common prayer book"), 1559 (den reviderade "Common prayer book" gjordes till enda lagliga gudstjänstbok) och 1662 (en ny version af "Common prayer book" gjord till den enda lagliga gudstjänstboken i England). Hj. H-t. Unige'nitiis Dei fllius (lat., "Guds enfödde son"), begynnelseorden till de däraf benämnda påfliga bullorna U n i g e n i t u s: 1) en af Klemens VI 1343 utfärdad bulla, som fastställde läran om "thesaurus ecclesise" och därmed gaf aflatshandeln full giltighet; 2) den bulla, hvilken på jesuiternas tillskyndan utfärdades af Klemens XI mot jan-senismen, sept. 1713. Se Appellanter och Jansenius. (Hj. H-t.) Unik (lat. unicus], ensam i sitt slag, utomordentlig, allenastående, ovanlig, ojämförlig. - Unikum, någonting ensamt i sitt slag; något, hvaraf endast ett exemplar finnes (en bok, ett mynt, ett kopparstick e. d.). Unilateräl (af lat. unus, en, och latus, genit. la'teris, sida), ensidig (om kontrakt; se A f t a 1). Unimak, den östligaste af Aleutiska öarna, ligger i östra gruppen af arkipelagen, de s. k. Räföarna, och skiljes från halfön Alaska genom Isanotskij-sundet. Ön består af en bergskam, öfver hvilken höja sig de ännu verksamma vulkanerna Pogromnoi, Tjitjaldinski (2,450 m.) och Isanotskij, och har knappt ett spår af vegetation. Dnio, zool. SeFlodmusselsläktet. Jfr Fiskar, sp. 416, och Kr i t sy stem et, sp. 1475. Union (lat. unio), förening, förbund. I. Sammanslutning mellan stater. Som term härför har ordet haft och har olika betydelse, a) Därmed betecknas en tillfällig sammanslutning för ett visst ändamål. Exempel härpå äro den 1608 mellan tyska protestantiska riksständer till gemensamt försvar ingångna evangeliska unionen (se d. o. 1) och de moderna postunionerna (se Postförening), b) Permanenta förbindelser, åsyftande politisk enhet, åtminstone utåt. I Amerika användas union och äfven federation för att beteckna f ö r b u n d s s t a t e n (se d. o.) i motsats mot statsförbundet 1. konfederationen (se d. o. och Federalister 1). I engelsk statsrätt åter betecknar union en så genomgripande förening mellan förut fristående stater eller statsliknande samhällen, att de egentligen bilda en helstat (jfr Stat, sp. 1034). Exempel härpå äro den mellan England och Skottland 1707 ingångna unionen, hvarigenom S t or br i-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0587.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free