Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uniform - Union - Unión. 1. La U., stad i spanska prov. Murcia - Unión. 2. (San Carlos de la U.) Hamnstad i centralamerikanska republiken Salvador - Union, U. hill l. Town of U., stad i staten New Jersey - Union Castle, engelskt, 1900 grundadt rederibolag. Se Ångfartygslinjer - Union des mines, fr. Se Marokko, sp. 1038 - Unionell, som åsyftar eller innebär union (se d. o.) - Unionen - Union générale, fransk "katolsk" bank. Se Bontoux, P. E. - Union hill, stad. Se Union - Unionidæ, zool. Se Flodmusslor - Union internationale des associations de presse. Se Pressföreningar, sp. 187 - Union internationale de secours aux enfants. Se Internationella föreningen Rädda barnen, Suppl. - Unionister (se Union). 1. I motsats till konfessionella benämning på anhängarna af Evangeliska unionen (se d. o.) - Unionister. 2. Under nord-amerikanska inbördeskriget 1861-65 förfäktarna af unionen, i motsats till sydstaternas konfedererade - Unionister. 3. Politisk partigrupp i England. Se Liberala unionister - Union-Jack - Union label. Se Fackförening, sp. 1241 - Union league of America, polit. hist. - Union pacific railroad, eng. Se Pacifikjärnvägar, sp. 1214 - Union postale universelle, fr., Världspostföreningen. Se Postförening, sp. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Storbritannien skapades; den mellan detta och Irland
1880 ingångna unionen, hvarigenom The united kingdom
of Great Britain and Ireland kom till stånd
(se England, sp. 626, och Storbritannien,
sp. 181), och väl äfven den 1909 bildade
Sydafrikanska unionen (The union of South Africa),
ehuru provinserna i denna ega rätt stor autonomi
(se Syd-Afrika, sp. 1351). Men union används också
om statsförbund, d. v. s. blott folkrättsliga (ej
statsrättsliga) permanenta statsförbindelser. Af
sådant slag var den union, som 1579 ingicks
mellan de från Spanien affallna nederländska
provinserna och gaf upphof till den Nederländska
statsförbunds-republikens uppkomst. Union i denna
betydelse används emellertid i synnerhet om dylika
förbindelser mellan monarkiska stater, åvägabragta
därigenom, att de ha gemensam monark. De märkligaste
exemplen härpå äro de nu upplösta svensk-norska och
österrikisk-ungerska unionerna. Dessa voro emellertid
så tillvida statsrättsliga (ej blott folkrättsliga)
förbindelser, att föreningsfördragen hade karaktär
af för hvardera kontrahenten gällande lagar,
d. v. s. rättsligen ej skulle kunnat upplösas annat
än i lagstiftningsform. Den monarkiska unionen
är antingen personalunion eller realunion, men
äfven denna terminologi är vacklande. Enligt en
terminologi menas med personalunion en förening,
som är ämnad att bestå, endast så länge den
gemensamme monarken lefver eller en gemensam
tronföljdsordning gäller, och med realunion en
förening, som skall fortfara äfven därefter. Af
förra slaget var den österrikisk-ungerska, som
blott afsåg den Habsburgsk-Lothringska ätten
(enligt den pragmatiska sanktionen> se d. o.,
sp. 119), samt unionerna England-Hannover
och Nederländerna -Luxemburg, som upplöstes,
när de respektive tronföljdsordningarnas olika
bestämmelser om manlig och kvinnlig arfsrätt behof
de tillämpas. En realunion var åter den svensk-norska
unionen, emedan den hade identisk tronföljdslag och,
i händelse af den enligt denna arfsberättigade
ättens utslocknande, val af ny gemensam ätt var
föreskrifvet. Enligt en annan terminologi innebär
personalunion blott, att monarken är gemensam,
realunion åter, att äfven andra gemensamma
institutioner finnas. Den österrikisk-ungerska
unionen borde då ha kallats realunion, under det
att den svensknorska öfvervägande hade karaktär af
personalunion. - II. Sammanslutning mellan kyrkliga
samfund. Se därom Unerade och Evangeliska
unionen 2, omfattande lutheraner och reformerta
i Preussen och åtskilliga andra tyska stater.
S. B.
Union. 1. La U., stad i spanska prov. Murcia,
ö. om Cartagena, med hvilket U. är förbundet
genom spårväg. 29,599 inv. (1910). U. är
medelpunkt för ett af Spaniens mest bearbetade
bly- och silfvergrufdistrikt. Staden hette förut
Herreria. Både kartagerna och romarna kände till
grufvorna, öfver hvilkas bearbetning Polybios lämnat
en skildring. - 2. (San Carlos de la U.) Hamnstad
i centralamerikanska republiken Salvador, vid
Fonsecaviken och foten af vulkanen Conchagua
(1,250 m.). Omkr. 3,000 inv. U. är genom järnväg
förbundet med San Miguel och har liflig handel.
1-2. E. A-t.
Union [jo’nion], U. hill l. Town of U., stad i staten
New Jersey, Förenta staterna, vid Hudsonflodens
högra strand, midt emot New York. 23,588 inv. (1914),
hvaraf en stor del invandrare, särskildt tyskar. I
U. tillverkas i synnerhet silkesvaror, skjortor och
maltdrycker. Det blef egen stad 1864, är genom spårväg
förbundet med Weehawken i ö. och Hoboken i s. och
kan liksom dessa anses som en förstad till New York.
E. A-t.
Union Castle [jö’niön kä’sl], engelskt, 1900 grundadt
rederibolag. Se Ångfartygslinjer.
Union des mines [yniå’ dä mi’n], fr. Se Marokko,
sp. 1038.
Unionell, som åsyftar eller innebär union (se d. o.).
Unionen, under inbördeskriget 1861-65 de
författningstrogna nordstaterna bland Nord-Amerikas
förenta stater, i möts. till de affälliga sydstaterna
(de konfedererade).
Union generale [yniå’ jenera’1], fransk "katolsk"
bank. Se Bontoux, P. E.
Union hill [jö’nien-], stad. Se Union.
Unionidæ, zool. Se Flodmusslor.
Union internationale des associations de presse
[yniå’ äternasiåna’l däs assåsiasiå’ do prä’ss]. Se
Pressföreningar, sp. 187.
Union internationale de secours aux enfants [yniå’
äternasiåna’l da segör ås äfä’]. Se Internationella
föreningen Rädda barnen, Suppl.
Unionister (se Union). 1. I motsats till
konfessionella benämning på anhängarna af Evangeliska
unionen (se d. o. 2). - 2. Under nordamerikanska
inbördeskriget 1861-65 förfäktarna af unionen, i
motsats till sydstaternas konfedererade. - 3. Politisk
partigrupp i England. Se Liberala unionister.
Union-Jack [jö’ien djä’k], eng., benämning
på Storbritanniens och Irlands "unionsgös",
upptagande Georgskorset (England) ofvanpå de till ett
sammanslagna Andreas- och Patricks-korsen (Skottland
och Irland). Se färgplansch till art. Flagga. Jfr
Gös och Jack.
Union label [jö’nion léibl]. Se Fackförening,
sp. 1241.
Union league of America [jö’nien li’g ev eme’rike],
polit. hist., en under 1860-talet verksam politisk
sammanslutning i Nord-Amerikas förenta stater. Detta
förbund bildades 1862 i Ohio och verkade under
inbördeskriget mest för uppsättande af frivilliga
trupper på nordstatssidan. Efter krigets slut verkade
det för radikal rekonstruktion af sydstaterna och
för rösträtts beviljande åt negrerna, som i stor
utsträckning blefvo medlemmar af förbundet. Snart
nog öfvergick det då till en af några radikala
hvita nordstatspolitiker ledd organisation för
att leda och behärska de röstberättigade negrerna
i sydstaterna. Dess taktiska metoder voro ytterst
brutala, och då förbundet omkr. 1870 upphörde, hade
det väsentligen bidragit att skärpa och förbittra
rasmotsatsen mellan hvita och färgade i sydstaterna.
V. S-g.
Union pacific railroad [jö’nien pesi’fik réilråud],
eng. Se Pacifikjärnvägar, sp. 1214.
Union postale universelle [yniå’ påsta’l
ynivärsä’ll], fr., Världspostföreningen. Se
Postförening, sp. 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
