1111 Universitet (Nutiden. Tyskland. England) 1112 förestås af en dekan. De ord. och e. o. professorerna utnämnas på lifstid; de äro oafsättliga och kunna bli emeriti endast på egen ansökan. Lärare äro vidare oaflönade docenter (privatdocenter), hvilka genom prof ("habilitation") ernå venia docendi samt utgöra en plantskola för akademiens lärarkrafter, samt på kort tid anställda lärare i moderna språk med titeln lektor. Honorarieprofes-sorer uppbära ingen lön, men ha rätt att hålla föreläsningar. Lärarna tillsättas af regeringen efter förslag af fakulteten. Därvid har Tysklands delning i smärre stater varit nyttig för lärarnas andliga själfständighet, ity att de för sin utkomst ej äro beroende af en enda regering, utan konkurrens råder mellan universiteten i kallandet af framstående vetenskapsmän. Af lärjungarna fordras aflagd mogenhetsexamen. Valet af ämnen i filosofiska fakulteten är betydligt fritt. Den filosofiska fakulteten har numera flerstädes delats i en filosofisk-historisk och en matematisk-naturvetenskaplig. Professorernas och docenternas föreläsningar äro dels offentliga (gratis), dels enskilda (mot afgift). Anstalter för praktiska öfningar och tillegnandet af vetenskaplig metodik under ledning af professorer, s. k. seminarier (för filologi, teologi, historia, matematik o. s. v.) samt laboratorier äro högt utvecklade. Oinskränkt läro- och studiefrihet råder. Hela detta system är förträffligt lämpadt för att främja vetenskapens utveckling. För doktorsgrad fordras förutom muntlig pröfning godkänd originalafhand-ling. I samband med universiteten stå "statsexamina" för teologer, jurister, läkare och lärare, i det att regeringarna mestadels ta examensnämndernas medlemmar från universitetens lärarkårer. Till stats- och doktorsexamina framsläppas inga andra än de, som med officiella intyg kunna styrka, att de som inskrifna studenter vid ett tyskt universitet ha åhört föreläsningar under det föreskrifna antalet "semestrar" (terminer; för filos., teol. och jurid. fakulteterna vanligen 6, för den medicinska 8-10; dock förslår i regel icke detta minimiantal). Vinterterminen räcker från midten af okt. till början af mars, sommarterminen från midten af april till början af augusti. Studenterna stå under den akademiska domsrätten, utöfvad af rektorn, universitetsdomaren och senaten (den tillämpas mest för skuldmål, dueller och politiska förseelser); straff-graderna äro relegation, "carcer", böter och tillrättavisning. Kvinnor ega numera tillträde till alla tyska universitet. De under den akademiska frihetens hägn utvecklade studentsederna uppbäras af ett ståndsmedvetande, som länge förhållit sig exklusivt gentemot allsköns "filistrar". Begreppet om studentheder söker fortfarande ofta sitt värn i duellen ("mensur"), ehuru denna är förbjuden. På 1600-talet delade studenterna sig vid tyska universitet i landsmanskap (nationer) L kårer. Därtill kommo omkr. midten af 1700-talet ordnar (i viss mån efter frimureriets förebild), hvilka för-svunno vid 1800-talets början, men ersattes af "burschenschaften", som under sin korta tillvaro verkade varaktigt för patriotisk och andlig lyftning samt kroppslig utbildning genom turnväsendet. Kårerna ("corps") bestå ännu och bibehålla delvis nationsnamnen (Borussia, Silesia o. s. v.), men äro ej längre stängda för studenter från olika landsdelar. Yid sidan däraf ha i senare tider uppstått spe- cialvetenskapliga och "fria" studentföreningar. De till inga föreningar hörande studenterna kallas "wilde". I Tysklands nationella frigörelse 1813 och dess politiska enhetsverk på 1800-talet deltogo dess studenter på ett kraftigt sätt. Världskriget 1914-18 åstadkom stor manspillan bland värnpliktiga studenter och akademiska lärare i Tyskland såväl som i andra krigsländer. Och alla ekonomiska värdens omhvälfning under den närmast följande tiden har högligen försämrat existensvillkoren för Tysklands studenter och akademiska lärare, till stort men för framtidens kultur. Vid de två äldre engelska universiteten har det föråldrade medeltida kollegieväsendet fullständigt bibehållits ända inpå senaste tiden, och ingen verklig akademisk frihet har däi rådt. I Oxford och Cambridge höra studenterna ej till någon särskild fakultet, utan till bestämda kollegier (colleges) eller halls, i hvilka de bo, intaga sina måltider och erhålla undervisning. Sammanfattningen af dessa stiftelser utgör universitetet. De äldsta kollegierna inrättades på 1200-talet. De fingo stora donationer af konungar och privatpersoner. Urspr, inrättade för medellösa och andligt sinnade ynglingar, blefvo de med tiden snarare kostbara hemvist för rika och sportälskande ungdomar, som där utbildades till gentlemän, präster o. s. v. mera än till vetenskapsmän, och universiteten kommo i nära beroende af episkopalkyrkan. Kollegierna äro själf-förvaltande korporationer, med boningshus för lärare och studenter, kapell, bibliotek, museer, trädgårdar o. s. v. Om kollegiernas organisation, deras styrande, aflönade medlemmar, som äro graduerade (fellows), och de olika kategorierna af studenter (undergraduates) se College l, sp. 526-528. Sedan 1870-talet finnes ock ett mindre antal "noncollegiate students". Lefnadsord-ningen inom kollegiet är afsedd att vara halft klosterlik. Halls äro anstalter, som skilja sig från colleges endast däri, att de icke utgöra korporationer. I den filosofiska fakulteten, som intar en härskande ställning och är dels humanistisk (arts), dels matematisk-naturvetenskaplig (science), lades länge hufvudsaklig vikt vid latin och grekiska jämte filosofi, matematik och naturvetenskaper, men numera finnas lärostolar äfven för sådana ämnen som jämförande språkforskning, österländska språk, europeiska språk, historia, nationalekonomi, poetik, konsthistoria, musik m. m. Studenterna ha att undergå en lindrig inskrifningsexamen och kunna studera till pass (3-4-årig kurs, med pröfning i 3 ämnen) eller mera vetenskapligt till honours (ett visst hufvudfack jämte fordran att ha åhört föreläsningar i några andra ämnen; jfr B a c h e l o r, Class-man och Honours d e gr e e). Honours bachelors erhålla efter l-3 år graden master of arts utan vidare pröfning. Sedan kan följa doktorsgrad, antingen som hedersbevisning eller mot inlämning af vetenskaplig afhandling. Medicinen studeras mest vid medicinska fackskolor, juristerna studera vid universitetet till bachelor of laws och inträda därefter vid något af inns of court (se d. o.). Studiekursen är 3-4-årig och delad i flera kurser med afslutande pröfningar. Inga ämbetsstudier idkas, utan ögon-märket är allmänbildning. Fellows kunna sorgfritt egna sig åt vetenskaplig verksamhet. Den egentliga