- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1115-1116

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Universitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1115 Universitet (Nutiden. Frankrike m. fl. länder) 1116 ningsmetoder samt, om det gäller en experimentell vetenskap, afge praktiskt prof. Påfallande är lärarkårens talrikhet vid de större italienska universiteten (Neapel, Kom o. a.), synnerligast i medicinska fakulteten. Integrerande beståndsdelar af universiteten bilda flerstädes farmaceut-, ingenjörs-, veterinär- och landtbruksskolor. I Frankrike, där Paris-universitetet genom sin ytterligt konservativa och förföljelselystna medeltidsanda hade förlorat det mesta af sitt anseende, slogo jesuiterna på 1600-talet hela undervisningsväsendet under sig; efter deras ordens upphäfvande där (1764) blef tillståndet bättre, men så kom 1789 års revolution och ryckte upp med rötterna det franska universitetssystemet. 1793 stängdes alla universitet och colleges i Frankrike, och hela dess ännu gällande undervisningsväsen fick sin organisation 1808. Där har nu ett antal akademiska specialskolor (facultés) trädt i universitetens ställe eller kommit att gruppvis utgöra verkliga universitet (se Frankrike, sp. 1124-25), medan uttrycket "université de France" betecknar Frankrikes samfällda nationella system af undervisningsanstalter. I Paris kompletteras dess universitet af École pratique des hautes études och College de France (se dessa ord). Alla universitetsundervisningens förvaltnings- och disciplinärenden underställas ett råd, conseil de V université, som förefinns i hufvudorten för hvart af Frankrikes 17 undervisningsdistrikt 1. académies och innesluter dettas recteur samt fakultetsdekanerna och två professorer från hvar fakultet m. fl. Hvar fakultets angelägenheter handhas af ett conseil de la faculté (alla dess professorer) och en assemblée de la faculté (hela dess lärarpersonal), och i spetsen står en doyen (dekan), utnämnd af undervisningsministern. Statsfakulteterna (men icke de fria fakulteterna) ega rätt att utdela lärdomsgrader. Ord. och e. o. professorer (projesseurs titulaires och p. adjoints) utnämnas af republikens president efter förslag och pensioneras vid 70 års ålder. Till lärarkåren höra äfven chargés de cours och maitres de conférences, som dels vikariera för professorer, dels hålla supplerande föreläsningar och öfningar; de utnämnas för viss tid. Fria föreläsningar (cours libres) kunna hållas af professorer, doktorer, medlemmar af Institut de France och andra godkända sökande, vare sig gratis eller mot kollegieafgift. För att inskrifvas som student fordras mogenhetsbetyg (bac-calauréat), som förvärfvas genom två examina med ett års mellanrum, aflagda inför en kommission af universitets- och läroverkslärare. Afgifterna för dessa och följande examina äro rätt höga. Kursen för juris doktorsgrad är 4-årig, för medicinsk 5-årig. Kvinnor ha tillträde lika med män. - Fakulteterna utdela vid början af hvart läsår dels pris (i form af medaljer, böcker, i vissa fall äfven penningsummor eller befrielse från afgifter), dels hedersomnämnanden, efter föranstaltade lärdomstäf-lingar bland olika årgångars studenter och doktorer, de senare för afhandlingar öfver uppställda ämnen. Bland 10 kvarlefvande spanska universitet (se S p a n i e n, sp. 494) stå Madrids (st. 1836) och Barcelonas (st. 1450) främst. Professorerna (cate-drdticos) måste för att antagas undergå en följd skriftliga, muntliga och praktiska prof. Af studen- terna fordras mogenhetsexamen (b a chili erät o). Äfven kvinnor och utlänningar mottagas. - Portugals anti-ultramontana universitet i Coimbra (från 1309, rekonstit. 1772) blomstrar, i synnerhet hvad juridik beträffar. Nya äro de i Lissabon (1910) och Oporto (1911). - De belgiska förete en blandning af tyskt och franskt väsen. Louvains (1426) utmärkte sig från början för höga professorslöner och kom på 1500-talet i rang näst efter Paris'. Det fick ej mindre än 28 colleges i engelsk stil, och att promoveras där bragte stort anseende. Upplöst i slutet af 1700-talet, återupprättades det 1814 (-1830) och ånyo 1835, då som exklusivt katolskt universitet. Gent fick statsuniversitet 1816 och Liége 1817, och det liberala partiet stiftade ett fritt i Bruxelles 1834. - Bland de schweiziska universiteten har Basels (st. 1460) ansetts stå främst i teologi, Zürichs (1832) i filosofi, Berns (1834) i juridik. Andra inrättades i Neuchåtel (1866, formellt 1909) och Fribourg (katolsk högskola, 1889). Geneve, som från 1559 hade en kalvinistisk centralakademi med flera ansedda fakulteter, utvidgade denna till universitet 1873, och Lausannes akademi (protestantiskt seminarium från 1537) fick under 1800-talet flera fakulteter och förklarades för universitet 1891. I afseende på kvinnors universitetsstudier stod Schweiz (från 1872) en tid främst i Europa. I Geneve och Lausanne särskildt har en mängd ryssar och ryskor haft ett tryggt studiehemvist. Väsentlig likhet med de tyska universiteten ega, utom de schweiziska, äfven Österrikes, Ungerns, Hollands, de skandinaviska samt Kysslands, Finlands och Greklands. - Det ärevördiga universitetet i Prag splittrades 1882 i ett tyskt och ett tjechiskt. Vid det i Wien är i senare tid i synnerhet den medicinska undervisningen berömd. Andra österrikiska universitet inrättades i Olmiitz (1581-1855; sedan dess blott teol. fakultet kvar), Graz (1586, rätt framstående), Salzburg (1623-1810), Innsbruck (1674), Lemberg (1784, rekonstit. 1816), och Czernovitz (1875). De österrikiska universitetens organisation öfverensstämmer med de tyskas (se ofvan sp. 1111- 12), utom att ingen kansler eller kurator finnes och att professorerna måste afgå vid 70 års ålder samt då få pension. Krakaus polska universitet stiftades 1364, fick fyra fakulteter och var under 1400-talet berömdt för astronomi samt humanistiska studier. Ungern fick universitet i Budapest (urspr. st. i Of en 1. Buda 1465; i Pest från 1783), Klausen-burg (1872, ett magyariskt centrum utan teologisk fakultet); det slovakiska i Agram stiftades 1874. Debreczen har en protestantisk högskola sedan 1549, efter Världskriget utbildad till ungerskt statsuniversitet. Genom de fruktansvärda stympningar, som till följd af Världskriget drabbat Österrikes och Ungerns territorier, ha åtskilliga af deras universitet tillfallit Tjecho-Slovakien, Polen och Rumänien, 1919-20. - INederländer-n a upphäfdes universiteten i Franeker och Har-derwijk 1811, men denna förlust har mer än ersatts genom Amsterdams fria stadsuniversitet (1877). De tre öfriga holländska, i Leiden, Groningen och Utrecht, äro statsuniversitet. - Rumänien öppnade universitet i Jassy (1860) och Bukarest (1864), Bulgarien i Sofia (1888), Serbien i Belgrad (1905). Det grekiska nationaluni-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0614.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free