1117 Universitet (Nutiden. Ryssland. Skandinavien. Amerika) 1118 versitetet i Aten stiftades 1837 med 2 fakulteter och utvidgades 1911 med ytterligare 3. I Korfu fanns 1824-65 ett universitet. - Det äldsta ryska var Dorpats, som stiftades som svenskt 1632 af Gustaf II Adolf, låg nere under hela 1700-talet, då landet tillfallit ryssarna, och rekonstitue-rades 1802; tyskar och slaver stodo länge mot hvarandra där, men det förryskades alltmera. Efter Världskrigets omhvälfningar konstituerades där ett nytt, estniskt universitet med 7 fakulteter. De öfriga ryska äro Moskvas (1755), Kazans och Charkovs (bägge 1804), Petersburgs (1819), Kievs (1833), Odessas (1865; 1919 förvandladt till ett med ukrainska lärarkrafter), Rostovs vid Don (ditflyttadt 1915 från Warschau), Saratovs (1909) och det i Tomsk i Sibirien (1888). Om fakulteterna och studierna vid dessa se Ryssland, sp. 1406-07. De teologiska fakulteterna ersättas med andliga ortodoxa akademier i Petersburg, Moskva, Kazan och Kiev samt en romersk-katolsk i Petersburg. Universitetet i Petersburg saknar medicinsk fakultet, men eger en "orientalisk". Efter 1917 års senare ryska revolution har sovjetregeringen (folkkommissariernas råd) upprättat en mängd ryska "universitet"; men då det för dessa saknas lärarkrafter, penningmedel, bränsle m. m. samt inga kvalifikationer alls fordras för tillträde, äro åtgärderna tills vidare tämligen betydelselösa. I Warschau är ett nytt polskt nationaluniversitet under bildning, sedan det där 1869 inrättade ryska flyttats till Rostov under Världskriget (1915) .-Finland egde sedan 1640 Åbo universitet, som 1827 flyttades till Helsingfors (se Helsingfors' universitet), men därjämte återupplefde i Åbo 1919 som den östsvenska Åbo akademi med 19 mill. mark privat skänkta fondmedel. Till motvikt grundlade finska universitetssällskapet 1920 i Åbo ett finskspråkigt privatuniversitet med 12 mill. mark i tillgångar. - Danmark fick ett universitet 1479 (se K ö-penhamns universitet) och Norge ett 1811 (se Kristiania universitet). Åtgärder äro å bane (1920) att skaffa Norge ett andra universitet, i det att man med Bergens museum som kärna ämnar upprätta en högskola med flera fakulteter. Tomtområde och flera mill. kronor ha skänkts för ändamålet. De svenska* statsuniversiteten (Uppsala 1477, Lund 1666) förete vissa afvikelser från den tyska typen (se Lunds universitet och Uppsala universitet). Om de svenska statsuniversitetens organisation se nedan, sp. 1122 -29. Om den medicinska högskolan i Stockholm se Karolinska medi k o-kirurgiska institutet. Det 1878 stiftade fria universitetet i Stockholm (se Stockholms högskola) fick 1891 på sätt och vis en motbild i Göteborgs högskola (se d. o.). I Nord-Amerikas förenta stater utgöras högskolorna af colleges och universities, de senare till stor del uppkomna ur de förra och ännu i någon mån bibehållande drag af den gymnasiekaraktär, som halft om halft har utmärkt dessa. De äldsta colleges stiftades efter det engelska mönstret af Oxford och Cambridge samt utgjorde eg. prästbildningsanstalter, skapade af kristligt nit och kyrklig frikostighet; andra ha upprättats af olika stater och det stora flertalet genom enskildas donationer i högre humanistiskt bildningsintresse. Typen af college är den gamla: en studiestiftelse för undervisning jämte bostad och kost åt de studerande. En vanlig universitetstyp bildas af en grupp specialskolor kring ett centralt college. Från början af 1880-talet har man sökt att bestämdare utprägla skillnaden mellan college- och universitetsundervisningen. Hos ett university fordras, att det skall utgöra en förening af flera fakulteter och lägga an på uppmuntran till själfverksamhet. Anstalternas talrikhet (jfr Nord-Amerikasförenta stater, sp. 1188-89, där dock tekniska högskolor inräknats i totalsiffran) motverkar deras önskvärda centralisering och det anseende, som kan medfölja där förvärf vad lärdomsgrad, då ju grader i Förenta staterna utdelas af flera hundra högskolor. I afseende på deras upprinnelse äro tre arter att särskilja: 1) de af sekter stiftade; till dem hör det stora flertalet colleges samt några universities, och de humanistiska studierna stå där högt. 2) genom enskildas donationer stiftade och af sekter oberoende, som existera på egna medel, t. ex. Johns Hopkins university i Baltimore (st. 1862), Cornell university i Ithaca (1865), Tulane university i New Orleans (1884), Stanford university i Kalifornien (1885) samt det af Rockefeller m. fl. donerade Chicago-universitetet (1892). 3) statsuniversitet, underhållna af resp. stater, t. ex. Michigan-universitetet i Ann Arbor (1837), universitetet i Minneapolis (1851) och det kaliforniska i Berkeley (1873). Statsuniversiteten äro fria från prästerlig kontroll; de ha gett företrädesrätt åt de tekniska studierna, och flera ha utvecklat sig till högre akademisk verksamhet. Äldst och mest berömdt är emellertid Harvard-universitetet (se d. o.) i Cambridge, Massachusetts (1636), där puritanismen fick en stamort; därnäst märkes Yale university (se d. o.), förlagdt till New Haven 1716; bland de äldre vidare det i Princeton (1746), Columbia university i New York (1754), University of Pennsylvania i Philadelphia (1755), Brown university i Providence (1764) och Virginia-universitetet i Char-lottesville (1824), som bröt väg för en friare studieanda. En särställning intar det af påfven 1889 stiftade katolska universitetet i Washington. I samma stad finns ock det hufvudsakligen för negrer afsedda Howard university (1867). - öfversta universitetsledningen ligger i regel hos board of trustees (vid statsuniversiteten hos board of re-gents)-, i öfrigt styra fakulteterna, med en dekan (dean) i spetsen. Man söker alltmera bereda studenterna rätt att välja en del af boards medlemmar. Verkställande makten utöfvas af en president, vald (ofta på lifstid) af och medlem af board of trustees samt chef för fakulteterna och själf professor i en sådan; han anställer vanligen professorerna, där detta värf ej är anförtrodt åt lärarkåren, och board har då blott att bekräfta. Presidenten är i regel det amerikanska universitetets drifvande kraft, både i ledningen af studiegången och genom att verksamt främja anstaltens ekonomiska intressen. Lärarkåren består af 1) professorer, tillsatta på lifstid, 2) mångenstädes adjunct 1. associate professors, likaledes fast anställda, 3) assistant professors, tillsatta på 3-4 år, mest för praktiska öfningar, 4) lecturers, för vissa föreläsningsserier, 5) instructors 1. tutors och 6) readers,