Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1119
Universitet (Nutiden. Amerika, öfriga
världsdelar)
1120
som ega att bedöma skriftliga prof
arbeten. Studenterna (kallade undergraduates, till
skillnad från graduates) inexamineras till högskola
(eller intagas där på grund af betyg från erkändt
läroverk) vid omkr. 18 års ålder; obligatoriska ämnen
äro därvid latin, grekiska, matematik, engelska,
tyska, franska, naturvetenskap och historia (märk den
vikt man i Amerika tillmäter de klassiska språken). De
ha sedan att där genomgå en två års gymnasieartad
kurs och en Hka lång universitetskurs i specialämnen
för att bli bachelor (b. of arts eller science,
philosophy, letters}. Efter de 2 eller 4 första åren
träder den blifvande juristen, medicinaren, teologen
in i ett specialcollege (de teologiska skolorna äro
sekternas privatanstalter). Den juridiska graden
bachelor of laws kräfver 3 års studium; för doctor
of medicine är kursen 4 år. Inom den filosofiska
graduate-kursen kan en bachelor bli master of
arts efter l års specialstudium, hvaremot filos,
doktorsgrad kräfver några års oafbruten vistelse vid
universitetet, själfständig akademisk afhandling samt
muntlig examen i ett hufvudämne och ett eller två
biämnen. Colleges för enbart kvinnor ha tillkommit
sedan 1860-talet och sträfva efter att likställa
utbildningen med männen. Men äfven vid universiteten
emottagas studentskor oinskränkt. Västerns stater
gjorde början därtill (1850-70), Södern och de
mellanatlantiska följde tveksamt. Professurerna söker
man få beklädda med öfverlägsna personligheter,
bereder dem sorgfria villkor och fordrar,
att de i utgifna skrifter skola meddela sina
forskningar. Mycken vikt lägges i Amerika på
studenternas karaktärsdaning och förberedelse för det
offentliga lifvet. Man uppmuntrar dem till att med all
kraft idka idrott, att bilda diskussionsklubbar, tafla
i talöfningar, spela amatörteater o. s. v. öfverallt
upprättas vid högskolorna byggnader med modernt
utrustade naturvetenskapliga institutioner och
laboratorier samt studieseminarier och välförsedda
bibliotek. Studenterna bilda flerstädes sinsemellan
fraternities (brödraskap), hvilkas medlemmar bo
gemensamt i något college. Utbildningen af teknologer,
tandläkare, veterinärer, farmaceuter och musiker
ingår ofta i universitetsverksamheten. Sommarkurser
(se d. o. och Feriekurser) ha numera i många fall
upptagits i universitetens ordinarie arbete. Om
svensk-amerikanska colleges se Augustana-synoden. -
C an a da har universitet i Windsor (1788), Montreal
(st. 1821), Toronto (1827; dessa två de förnämsta),
Kingston (1841, presbyterianskt), Halifax (1841),
Lennoxville (1843, episkopalt), Que-bec (1852),
Ottawa (1866), Winnipeg (1877), London i Ontario
(1878), Edmonton i Alberta (1900), Saskatoon (1912)
och Vancouver (1915) samt smärre i Sackville,
Antigonish och Wolfville. - I M e x i-c o och
Central-Amerikas republiker finnas några rätt
obetydliga och ofullständiga universitet. Bättre
utveckladt är republiken C u b a s i Habana (1728). Af
Syd-Amerikas stater har Argentina universitet i Buenos
Aires (1821), rikt på lärar-krafter i synnerhet
i juridik, medicin och exakta vetenskaper jämte
byggnadskonst, samt i Cördoba (1613) och La Platå
(1905); Perus universitet i Lima (1551) vann mycket
anseende; Chile eger i Santiago ett efter franskt
mönster inrättadt universitet (1743) och ett katolskt
(1888); Brasilien har
i olika städer utplanterade fakulteter, men ingen
samlad högskola; Uruguays universitet i Montevi-deo
(1849) har särskildt en välbesatt medicinsk fakultet,
och Paraguay, Venezuela, Ecuador, Colombia ha ej
heller ställt sig alldeles lottlösa. - Afrika har
universitet i Kairo, där högskolan i El-ashar-moskén,
den förnämsta muhammedanska, fortlefvat ända sedan
988, hvarjämte ett egyptiskt universitet med 2
fakulteter öppnats i samma stad 1908; vidare finnas
ett i Kapstaden (1918, uppkommet ur två äldre af 1823
och 1873, det senare blott examensanstalt) samt smärre
i Grahamstown, Wellington, Pietermaritzburg, Pretoria,
Bloemfon-tein och Stellenbosch, tillkomna 1904-18;
slutligen ett i Alger (1909). - I Beirut (Syrien)
finnes ett af jesuiterna styr dt universitet med mest
franska lärare (st. 1875) och ett af Nord-Amerikas
förenta stater 1863 inrättadt protestantiskt
college. Det rent turkiska universitetet i
Konstantinopel (st. 1901) saknar alltjämt fast
gestaltning. - Japan har 2 statsuniversitet, i Tokyo
(1868, 1886, rikligt utrustadt med lärarkrafter i
juridik, medicin, litteratur, språk, historia,
filosofi, matematik, naturvetenskaper samt
ingenjörsvetenskap och landthus-hållning) och i
Kyoto (st. 1897), hvarjämte medicinska högskolor
inrättats i Osaka och Fukuoka. I Peking inrättades
1901 ett ur den förra litterat-högskolan framgånget
universitet med hufvudsakligen naturvetenskapliga
fack tillgodosedda. Dessutom finnas L’université
"L’Aurore" i Schang-hai (1903) med franska lärare
och ett i Hong-kong samt medicinsk fakultet i
Nanking. Den tysk-kinesiska högskolan i Tsing-tau
(1909) har gått under i Världskriget. Ett svenskt
universitet i Kina i samband med missionsverksamheten
har börjat planläggas. - De indiska universiteten
i Calcutta, Bombay och Madras (alla från 1857)
samt Allahabad (1887) äro väsentligen engelska
examensinstitut. Till styrande fellows väljas de mest
framstående engelsmän och infödda därstädes. Lahore
fick 1882 ett universitet (Punjab univer-sity), hvars
fakultet för österländska språk och literatur (med
undervisningen meddelad h. o. h. på de resp. språken)
är framstående. De indiska universiteten äro äfven
utrustade med teknisk högskolefakultet ; de ha
många inhemska läroanstalter affilierade med sig,
och ett stort antal af dessa är äfven affilieradt
med universitetet i Cambridge (England). - På
Filippinerna finnas i Manila det dominikanska Santo
Tomås-universitetet (organise-radt 1644) och det
filippinska universitetet, upp-rättadt 1909 af öarnas
nya härskare, Förenta staterna. - lAustralien finnas
universitet bl. a. i Sydney (1850; tillträde öppnadt
för kvinnor 1884), Melbourne (1853), Adelaide (1874)
och Ho-bart (1889). Vid intet af dem finns teologisk
fakultet, men vid några undervisas äfven i musik
samt utbildas ingenjörer, veterinärer, tandläkare
och agronomer. Utmärkande äfven för de australiska
universiteten är affilieringen af hvarjehanda
colleges. Detsamma gäller om Nya Zeelands (se d. o.,
sp. 171) universitet.
Bland jordens universitet räknade under året 1913
(således närmast före Världskriget) följande det
största antalet åhörare: Paris’ 19,505, Berlins
14,178, Moskvas 9,760, New Yorks 8,944, Wiens 8,784,
Petersburgs 7,455, Mimenens 7,440,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
