1119 Universitet (Nutiden. Amerika, öfriga världsdelar) 1120 som ega att bedöma skriftliga prof arbeten. Studenterna (kallade undergraduates, till skillnad från graduates) inexamineras till högskola (eller intagas där på grund af betyg från erkändt läroverk) vid omkr. 18 års ålder; obligatoriska ämnen äro därvid latin, grekiska, matematik, engelska, tyska, franska, naturvetenskap och historia (märk den vikt man i Amerika tillmäter de klassiska språken). De ha sedan att där genomgå en två års gymnasieartad kurs och en Hka lång universitetskurs i specialämnen för att bli bachelor (b. of arts eller science, philosophy, letters}. Efter de 2 eller 4 första åren träder den blifvande juristen, medicinaren, teologen in i ett specialcollege (de teologiska skolorna äro sekternas privatanstalter). Den juridiska graden bachelor of laws kräfver 3 års studium; för doctor of medicine är kursen 4 år. Inom den filosofiska graduate-kursen kan en bachelor bli master of arts efter l års specialstudium, hvaremot filos, doktorsgrad kräfver några års oafbruten vistelse vid universitetet, själfständig akademisk afhandling samt muntlig examen i ett hufvudämne och ett eller två biämnen. Colleges för enbart kvinnor ha tillkommit sedan 1860-talet och sträfva efter att likställa utbildningen med männen. Men äfven vid universiteten emottagas studentskor oinskränkt. Västerns stater gjorde början därtill (1850-70), Södern och de mellanatlantiska följde tveksamt. Professurerna söker man få beklädda med öfverlägsna personligheter, bereder dem sorgfria villkor och fordrar, att de i utgifna skrifter skola meddela sina forskningar. Mycken vikt lägges i Amerika på studenternas karaktärsdaning och förberedelse för det offentliga lifvet. Man uppmuntrar dem till att med all kraft idka idrott, att bilda diskussionsklubbar, tafla i talöfningar, spela amatörteater o. s. v. öfverallt upprättas vid högskolorna byggnader med modernt utrustade naturvetenskapliga institutioner och laboratorier samt studieseminarier och välförsedda bibliotek. Studenterna bilda flerstädes sinsemellan fraternities (brödraskap), hvilkas medlemmar bo gemensamt i något college. Utbildningen af teknologer, tandläkare, veterinärer, farmaceuter och musiker ingår ofta i universitetsverksamheten. Sommarkurser (se d. o. och Feriekurser) ha numera i många fall upptagits i universitetens ordinarie arbete. Om svensk-amerikanska colleges se Augustana-synoden. - C an a da har universitet i Windsor (1788), Montreal (st. 1821), Toronto (1827; dessa två de förnämsta), Kingston (1841, presbyterianskt), Halifax (1841), Lennoxville (1843, episkopalt), Que-bec (1852), Ottawa (1866), Winnipeg (1877), London i Ontario (1878), Edmonton i Alberta (1900), Saskatoon (1912) och Vancouver (1915) samt smärre i Sackville, Antigonish och Wolfville. - I M e x i-c o och Central-Amerikas republiker finnas några rätt obetydliga och ofullständiga universitet. Bättre utveckladt är republiken C u b a s i Habana (1728). Af Syd-Amerikas stater har Argentina universitet i Buenos Aires (1821), rikt på lärar-krafter i synnerhet i juridik, medicin och exakta vetenskaper jämte byggnadskonst, samt i Cördoba (1613) och La Platå (1905); Perus universitet i Lima (1551) vann mycket anseende; Chile eger i Santiago ett efter franskt mönster inrättadt universitet (1743) och ett katolskt (1888); Brasilien har i olika städer utplanterade fakulteter, men ingen samlad högskola; Uruguays universitet i Montevi-deo (1849) har särskildt en välbesatt medicinsk fakultet, och Paraguay, Venezuela, Ecuador, Colombia ha ej heller ställt sig alldeles lottlösa. - Afrika har universitet i Kairo, där högskolan i El-ashar-moskén, den förnämsta muhammedanska, fortlefvat ända sedan 988, hvarjämte ett egyptiskt universitet med 2 fakulteter öppnats i samma stad 1908; vidare finnas ett i Kapstaden (1918, uppkommet ur två äldre af 1823 och 1873, det senare blott examensanstalt) samt smärre i Grahamstown, Wellington, Pietermaritzburg, Pretoria, Bloemfon-tein och Stellenbosch, tillkomna 1904-18; slutligen ett i Alger (1909). - I Beirut (Syrien) finnes ett af jesuiterna styr dt universitet med mest franska lärare (st. 1875) och ett af Nord-Amerikas förenta stater 1863 inrättadt protestantiskt college. Det rent turkiska universitetet i Konstantinopel (st. 1901) saknar alltjämt fast gestaltning. - Japan har 2 statsuniversitet, i Tokyo (1868, 1886, rikligt utrustadt med lärarkrafter i juridik, medicin, litteratur, språk, historia, filosofi, matematik, naturvetenskaper samt ingenjörsvetenskap och landthus-hållning) och i Kyoto (st. 1897), hvarjämte medicinska högskolor inrättats i Osaka och Fukuoka. I Peking inrättades 1901 ett ur den förra litterat-högskolan framgånget universitet med hufvudsakligen naturvetenskapliga fack tillgodosedda. Dessutom finnas L'université "L'Aurore" i Schang-hai (1903) med franska lärare och ett i Hong-kong samt medicinsk fakultet i Nanking. Den tysk-kinesiska högskolan i Tsing-tau (1909) har gått under i Världskriget. Ett svenskt universitet i Kina i samband med missionsverksamheten har börjat planläggas. - De indiska universiteten i Calcutta, Bombay och Madras (alla från 1857) samt Allahabad (1887) äro väsentligen engelska examensinstitut. Till styrande fellows väljas de mest framstående engelsmän och infödda därstädes. Lahore fick 1882 ett universitet (Punjab univer-sity), hvars fakultet för österländska språk och literatur (med undervisningen meddelad h. o. h. på de resp. språken) är framstående. De indiska universiteten äro äfven utrustade med teknisk högskolefakultet ; de ha många inhemska läroanstalter affilierade med sig, och ett stort antal af dessa är äfven affilieradt med universitetet i Cambridge (England). - På Filippinerna finnas i Manila det dominikanska Santo Tomås-universitetet (organise-radt 1644) och det filippinska universitetet, upp-rättadt 1909 af öarnas nya härskare, Förenta staterna. - lAustralien finnas universitet bl. a. i Sydney (1850; tillträde öppnadt för kvinnor 1884), Melbourne (1853), Adelaide (1874) och Ho-bart (1889). Vid intet af dem finns teologisk fakultet, men vid några undervisas äfven i musik samt utbildas ingenjörer, veterinärer, tandläkare och agronomer. Utmärkande äfven för de australiska universiteten är affilieringen af hvarjehanda colleges. Detsamma gäller om Nya Zeelands (se d. o., sp. 171) universitet. Bland jordens universitet räknade under året 1913 (således närmast före Världskriget) följande det största antalet åhörare: Paris' 19,505, Berlins 14,178, Moskvas 9,760, New Yorks 8,944, Wiens 8,784, Petersburgs 7,455, Mimenens 7,440,