skänkte ärkestolen stora gods, byggde kyrkor, befäste Bremen och lät återuppbygga det af venderna 983 förstörda Hamburg. Ärkestolens under den närmast föregående tiden försummade inflytande i Norden lyckades han återställa; Olof Haraldsson i Norge sände till honom sin biskop Grimkil för att begära missionärer och erkände därmed hans metropolitanspråk öfver Norge; så gjorde äfven Olof Skötkonung i Sverige, där Torgaut (se d. o.) på konungens anhållan af U. förordnades till förste biskop af Skara. Knut den store, som i början af sin regering öfver både England och Danmark låg i fejd med Tyskland, ställde sig själfständig mot Hamburg-Bremen, i det att han i början af 1020-talet lät viga tre biskopar för Danmark i Canterbury; men U. lät i Hamburg tillfångataga en af dem, Gerbrand, vid dennes genomresa på väg till sitt stift, släppte honom endast mot underkastelseed och klagade hos Knut öfver kränkningen af Hamburgs rättigheter. Senare medlade han omkr. 1025 fred mellan Knut och konung Konrad II, och därefter erkände Knut hans metropoliträttigheter och stod i vänskapliga förbindelser med honom. Hamburgs vendiska mission gick däremot under U:s tid icke framåt. K. B. W-n. Unyamwezi. SeUnjamvesi. Unyoro, land. Se N j o r o, sp. 1088. Unzelmann [o;ntsel-], tysk artistfamilj. - 1. Karl Wilhelm Ferdinand U., komisk skådespelare, f. 1753 i Braunschweig, d. 1832 i Berlin, gjorde lycka i komiska karaktärsroller på olika tyska scener och var fäst vid teatern i Berlin 1775-1823, sedan 1814 äfven som regissör, samt utmärkte sig jämväl som sångare. Han var 1785-1803 gift med den berömda skådespelerskan Friederike Flittner (seBethmann). - 2. Karl Wolfgang U., den föregåendes son, komiker, f. 1786 i Mainz, d. 1843 i Berlin (genom själfmord), utbildades af Goethe själf i Weimar, utmärkte sig ännu mer än fadern i lustspelet och farsen (i Weimar, Wien, Berlin o. s. v.), men sjönk i elände genom oregelbundet lefnadssätt. - 3. Friedrich Ludwig U., den föregåendes broder, träsnidare, f. 1797, d. 1854, blef 1843 medlem af konstakademien i Berlin och 1845 professor. Hans xylografiska porträtt (Napoleon I, Shakspere m. fi.), landskap, genrebilder, illustrationer till Fredrik den stores historia och arbeten (af Ad. Menzel) samt till "Nibelungenlied" (af Hiibner och Bendemann) o. s. v. äro fint och mjukt utförda. På Menzels inrådan utbildade han faksi-mileträsnittet och vann däri mästerskap. - 4. Bertha U., de två föregåendes brorsdotter, skådespelerska, f. 1822 i Berlin, d. 1858 i Wien, återgaf med högligen själfullt behag sådana roller som Shaksperes Julia och Ophelia samt Goethes Gretchen. Hon hann f. ö. uppträda i ett 170-tal roller. 1849 gifte hon sig med skådespelaren Joseph Wagner och var 1850-54 fäst vid Burgteatern i Wien. Unzen, vulkan på Kiushiu (se d. o.). U. O. 0. ä. = utan tryckort och årtal, och w. å. = utan årtal (i bibliografiska uppgifter). Uotila [o'åtila], A., konstnär. Se Finsk konst, sp. 375. U. P. (V. P.), förkortning för lat. urbis prce-fectus (prce.fectus urbi), kommendanten i Rom. U. P., jur., förkortning för Utsökningslagens Pru-mul galions f or ordning, såsom k. förordn, cm nya utsökningslagens införande och hvad i afseende därå iakttagas skall 10 aug. 1877 brukar benämnas. U. p. a., förkortning för utan personligt ansvar (vid t. ex. kooperativa föreningar). Up and down [a'p 9n daurn], eng., "upp och ned", "ömsom si och ömsom så". Som substantiv betyder ordet: ombyte, omskiftelse, t. ex. i uttrycket: lifvets "ups and downs". Upanisad (U p a n i s h a d) är i den indiska litteraturen beteckning för en särskild klass filosofiskreligiösa skrifter, delvis af jämförelsevis ringa omfång, som voro bestämda att utgöra grundval för vedastudiet i de senare lefnadsstadierna (väna-prastha- och saww#äs«i-stadierna) hos den rätt-trogne bramanen. Ordet upanisad (af sanskr. upa-ni-sad-, "sitta ned som lärjunge") betyder i öfver-förd bemärkelse undervisning eller invigning i ds högsta hemligheter, mysterieinvigning, hemlig vetenskap, lära. Upanisad innehålla de tidigaste spåren af filosofiskt tänkande i Indien, om man undantar vissa (mera mytiskt färgade) stycken i Brah-mana. Ehuru icke i systematisk form, bilda de utgångspunkten för de flesta senare filosofiska och religiösa system i Indien. I främsta rummet bilda de grundvalen för det senare Vedäntasystemet (se d. o.). De ha of vät inflytande äfven på den persiska, nyplatonska och kristna mystiken, liksom i modern tid på åtskilliga företrädesvis tyska filosofer, t. ex. Schopenhauer. - Inemot SCO upanisad'er äro kända, hvilka merendels anges såsom tillhörande bestämda vedasamlingar och i och med detsamma bestämda indiska skolor. Men till innehåll och språkform hänföra de sig till vidt skilda tider. De 11 äldsta tillhöra säkerligen tiden före jainis-mens och buddismens framträdande äfvensom före de äldsta filosofiska systemen Sämkhya och Yedänta. De torde alltså - i muntlig tradition - ha left redan på 600----500-talet. De äldsta äro 1. Brhad-äranya- ka-upanisad (hörande till Yajurveda); 2. Chändogya-up. (till Sämaveda); 3. Täittirlya-uip. (till Yajurveda); 4. Aitareya-, 5. Käusitaki-uip. (till Rigveda). De förete samma språkform som Brähmana (och Aryanyaka), af hvilka de delvis utgöra fortsättningar. Den näst äldsta gruppen bildar följande (mest i metrisk form affattade): Kena- (eller Tälavakära-), Katha- (eller Käthaka-). I ca-, Qvetävatara-, Mun-daka- och Mahä-Narägana-uip., i fråga cm hvilka sammanhanget med bestämda indiska skolor är osäkrare. Det stora flertalet upanisad, mest utgifvande sig som hörande till Atharvaveda, äro mestadels rätt unga och ha sin upprinnelse i de talrika sekteriska filosofisk-teosofiska samfund, som tid efter annan uppstodo i Indien. - De äldre upanisad, såsom bildande afslutningen på vedalitteraturen, bilda det äldre Vedänta till skillnad från det yngre filosofiska Vedäntasystemet (Bädaräyana o. a.), som dock är byggdt på den i upanisad framträdande panteisti-ska åskådningen. - Innehållet i upanisad är egentligen en helt ny religionsåskådning i motsats till den indiska polyteismen och den minutiösa offervetenskap och ritualistik, som i anslutning därtill skapats. Offerritualet fick sin starka utbildning i SMira-texterna. Upanisad representera den vidare utformningen af do element, strödda och osammanr hängande, som finnas inströdda i Brähmana-textej-