Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upfostrings-sällskapet - Uphues, 1. Goswin - Uphues, 2. Josef - Upington, sir Thomas - Upland - Upmarck-Rosenadler, J. - Upmark, släkt - Upmark, 1. Gustaf Henrik Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1151
Uphues-Upmark
1152
ningstiden till 3 ggr i veckan, hvarjämte då
dubbeltiteln "Svea-Rikes annaler" tillades. 1788-90
fortsatte Gjörwell i eget namn publikationen
under titeln "Almänna tidningar". I sällskapets
namn utgåfvos 1786-87 därjämte "U:s historiska
biblio-thek" och "Weckoblad för Sveriges
ungdom". Efter 1787 fortlefde sällskapet ("det
förnyade uppfostringssällskapet") hufvudsakligen
som ett förlagsbolag. Dess handlingar för tiden
1787-95 förvaras i Norra latinläroverkets
i Stockholm bibliotek. Med sistnämnda år
kan sällskapet anses ha upphört, om det än
icke formellt blifvit upplöst. Dess bibliotek,
innefattande jämväl en af sevärd samling kopparstick,
skingrades genom försäljning. Se J. A. Almquists
uppsats i "Hist. tidskr." 1905, s. 128-152.
V. A-t.
Uphues [o’p-hos]. 1. Goswin U., tysk filosof, f. 1841,
e. o. professor i Halle, har särskildt egnat sig åt
logiska forskningar, i Einfiihrung in die möderne
logik (1903; 2:a uppl. 1913) och Erkennt-niskritische
logik (1909), samt åt religionsfilosofi, i Vber
die idee einer philosophie des christentums (1901)
och Religiöse vorträge (1903). - 2. Josef U.,
tysk skulptör, f. 1850 i Sassenberg i Westfalen,
d. 1911, studerade vid akademien i Berlin och för
R. Begås, utförde en bågskytt (museet i Melbourne),
Schiller-monumentet i Wiesbaden (1901), flera statyer
i Siegesallé och Moltkemonumentet på Königs-platz i
Berlin (aftäckt 1905). 1. S-e. 2. G-g N.
Upington [arpi^tn], sir Thomas, sydafrikansk
politiker, f. 1845 på Irland, d. 10 dec. 1898 i
Wyberg nära Kapstaden, blef advokat på Irland 1867,
emigrerade 1874 till Kapkolonien, valdes där 1878 till
parlamentsmedlem och blef s. å. justitieminister i sir
Gordon Spriggs ministär. U. afgick med Sprigg 1881,
var därefter oppositionens ledare och blef 1884
premiärminister (med Sprigg som finansminister),
aflöstes 1886 som premiärminister af Sprigg och
var därefter justitieminister i dennes ministär
till 1892, då han blef medlem af Kapkolonien högsta
domstol. I en ny ministär Sprigg var U. från 1896
till sin död justitieminister. Han var städse en
öfvertygad anhängare af sir Bartle Freres program,
en sydafrikansk federation under brittisk flagg
och styrd enligt brittiska idéer. Efter U. har
uppkallats ett distrikt i Bet-sjuanaland.
V. S-g
Upland. 1. Landskap. Se Uppland. - 2 Stad. Se Ch est
er 3.
Upmarck-Rosenadler, J. Se Rosenadier l och Upmark.
Upmark, svensk släkt, hvars äldste kände
stamfader, Erik Pålsson, 1542 var bonde i Själevad,
Ångermanland. Hans sonsons son, Erik Hansson (f. 1612,
d. 1684), var borgare och rådman i Uppsala, efter
hvilket hans söner antogo namnet U. Den yngste af dem,
Johan Upmarck, adlades 1719 med namnet Ros en a d ler
(se d. o.).
1. Gustaf Henrik Vilhelm U., ättling i sjunde led till
en af den i släktöfversikten omnämnde Johan Upmarcks
bröder, museiman, konstförfattare, f. 29 febr. 1844
i Stockholm, d. där 29 maj 1900, blef student i
Uppsala 1861, filos, doktor 1869, e. o. amanuens vid
Nationalmuseum s. å., ord. 1873 och intendent 1880,
då museet fick ny organisation. Under de 20 år han
som chef förestod dess konstafdelning tillväxte
denna betydligt samt ordnades och bearbetades
energiskt, konsekvent och målmedvetet. Kunskapsrik,
initiativrik och med stor organisatorisk förmåga, var
U. rätte mannen på rätta platsen. Själf åtog han sig
vården af handtecknings-och gravyrsamlingarna. Efter
af honom uppgjord plan ordnades den nya konstslö
j daf-delning, som öppnades i museet 1885. Äfven
utanför museet var han flitigt verksam. Särskildt åt
konstslöjdens främjande och åt den konstindustriella
och tekniska undervisningen egnade han sina
krafter, som led. af Svenska slöjdföreningens och
Tekniska skolans styrelser, sekreterare i kommittén
för inrättande af ett museum för konstindustri
och slöjd i hufvudstaden (1877) -. som senare
ingick i Nationalmuseum - och i kommittén för
teckningsundervisningen (1878), som öfverlärare i den
högre konstindustri-afdelningen i Tekniska skolan
och som konservator vid Svenska slöjdföreningens
museum, hvars första anordnande uppdrogs åt honom,
dessutom som författare och föreläsare. Den i
Stockholm 1876-77 hållna konstslöjdutställningen var
i mycket hans verk, likaså den i Slöjdföreningen 1880
anordnade textilutställningen, hvarjämte 1891 års
Gustavianska utställning tillkom på hans initiativ,
liksom han medverkade vid förberedelserna till
Karl-Johans-utställningen 1900. Han var stiftare
af Gripsholmsföreningen (1889; se G r i p s h o l
m, sp. 333), ordf. i Föreningen för grafisk konst
(1887) och i Svenska fornminnesföreningens styrelse,
1897 blef han v. ordf. i Sv. slöjdföreningen och
1898 led. af kommittén för Sveriges deltagande
i Parisutställningen 1900. - U:s litterära
arbeten anknyta sig nära till hans ofvan
nämnda verksamhet. De märkligaste äro Jeremias
Falck, drottning Kristinas hofkopparstickare (i
"Medd. från Nationalmuseum", 1884), Tapetväfveriet
i Sverige under de första Vasakonungarna (i
"Meddelanden från Sv. slöjdföreningen", 1886),
Handteckningar af äldre mästare i Nationalmuseum
(1889), Kyrkorna i Sotholms härad, I (i "Bidrag
till Södermanlands äldre kulturhistoria", 1890),
Svenska porträtt efter kopparstick i Nationalmuseum
och k. biblioteket (1890), Svenska Riddarhuset
(1891, dess byggnadshistoria), Vadstena slott
1545-1620 (i "Sv..forn-minnesfören:s tidskr.",
1891-92), Stilenlighetens faror (ett inlägg
i restaureringsfrågan, i "Sv. slöjd-fören:s
meddel." 1892), Tyska kyrkan i Stockholm (i "Jul",
1889), Kyrkorna i Tyresö (i "Tekn. tidskr.",
1893) och Jäder (i "Till vår hembygd", 1897),
Skånska herrgårdar under renässanstiden (i
"Sv. fornininnesfören:s tidskr.", 1894), Stock-holms
slott under Vasatiden (i "Sv. slöjdfören:s meddel.",
1896), Gripsholms slott (i "Nord. tidskr.", 1887),
Torpa (i "Sv. fornminnesfören:s tidskr.", 1897),
Tidö (i "Sv. slöjdfören:s meddel.", 1897) - dessutom
många studier och anmälningar i svenska och utländska
facktidskrifter, text till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
