- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1175-1176

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppfostran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skolorna som rörande folkskolorna, och alltmer blef undervisningsväsendet en statens angelägenhet. Den viktigaste insatsen i århundradets pedagogiska lif gjordes af Pestalozzi (se d. o.). Hans skolor i Burgdorf och Yverdon besöktes af pedagogiskt intresserade från hela världen, och på det intresse, som han väckte för de fattiges barn, har den moderna folkskolan vuxit upp. Det land, där detta inbrytande först och kraftigast gjorde sig gällande, var Tyskland, där efter en kort reaktionstid som följd af 1848 års revolution folkskolan nått en utveckling såsom i intet annat land. Särskilda förtjänster om denna utveckling inlade bland många andra Diesterweg (se d. o.), och i metodiskt hänseende ha Herbart (se d. o.) samt hans efterföljare Ziller (se d. o.) och W. Rein (se d. o.) utöfvat stort inflytande. Fröbel (se d. o.) gaf genom sina s. k. barnträdgårdar för barn före den vanliga skolåldern uppslag till en ny sorts skolor. En annan skolform, inom hvilken tyskarna gått i spetsen för utvecklingen, är den s. k. hjälpskolan för psykiskt efterblifna barn. I de högre skolorna har småningom realismen tillkämpat sig allt större plats, i det att realgymnasier, högre och lägre realskolor, borgarskolor samt mellanskolor upprättats, hvarjämte högre och lägre industri- och handelsskolor fått rik utveckling. -- I Frankrike organiserade Napoleon I skolväsendet under statens ledning och med militärisk disciplin. Åt folkskolorna lämnades dock ännu icke något statsunderstöd, utan deras underhåll förblef kommunernas och föräldrarnas sak, dock under statens och kyrkans uppsikt. En stor förändring inträdde med 1830 års julirevolution, då protestanten Guizot (se d. o.) blef undervisningsminister; han utfärdade 1833 en undervisningslag, som gaf folkskolan stort uppsving; han sörjde för tillräckliga lärarseminarier och förordnade världsliga inspektörer i hvarje departement. Efter 1848 års revolution blef undervisningen åter fri, då statsmonopolet på detta område ansågs strida mot frihetsidéerna, men detta ledde till en stark ökning af kyrkans makt. Genom 1882 års skollag löstes emellertid h. o. h. sambandet mellan skolan och kyrkan, och från den tiden får i de franska skolorna ingen konfessionell religionsundervisning meddelas, utan ersättes denna genom en världslig moralundervisning. Då föräldrarna önska religionsundervisning för sina barn, skall den enligt lagen meddelas "utom skolbyggnaderna" och meddelas då i flertalet fall af präster. -- Konservativast inom skolväsendet har England förblifvit. Dess mest ansedda högre skolor, de s. k. public schools, af hvilka de äldsta räkna sin historia ända från medeltiden, äro grundade på privata stiftelser och ledas af enskilda styrelser, ehuru nu mera under statens uppsikt. Dessa den engelska öfverklassens uppfostringsanstalter tjäna ett bildningsideal, skildt från det, som eftersträfvas på europeiska fastlandet. Målet är att utbilda en "gentleman" med den karaktärens och sättets förfining, som fordras i de högre engelska samhällskretsarna, och den handlingskraft, som utmärker denna nation. Detta mål söker man nå dels genom klassiska studier, hvilka i England anses mera oundgängliga för en högre bildning och bedrifvas i större utsträckning än i något annat land, dels genom sportöfningar, som få upptaga lika mycken tid som studierna. En mycket betydelsefull insats i denna nationellt engelska uppfostran gjorde Th. Arnold (se d. o.), hvilken som rektor vid Rugby-skolan gjorde till sitt mål att bilda de unge till "kristna gentlemän". Äfven folkundervisningen var i England länge i kyrkans och privata organisationers händer; först genom en lag af 1870, fullständigad 1880, blef folkskolan obligatorisk för alla. Kyrkan har ingen andel i uppsikten öfver de offentliga engelska skolorna, hvilka ej heller meddela någon konfessionell religionsundervisning. De privata skolor och de af kyrkan upprätthållna skolor, som staten tillåter, få endast före eller efter den öfriga undervisningen meddela religionsundervisning. -- I Nord-Amerikas förenta stater, där hvarje enskild stat har sitt särskilda skolväsen, finnes med afseende på detta stor olikhet mellan de olika staterna. Gemensamt för dem alla är dock, att i de flesta skolor ej förekommer konfessionell religionsundervisning och att flertalet skolor äro samskolor för gossar och flickor. Utmärkande för Amerika är f. ö. öfvervikten af kvinnliga lärarkrafter vid folkskolorna. Särskildt i en del af de östra staterna står skolväsendet högt, hvad folkskolorna angår, framför allt tack vare Horace Manns (se d. o.) betydelsefulla insats. Ett utmärkande drag för den amerikanska uppfostran är dess inriktning på praktiska mål; minneskunskaper spela i de bättre amerikanska skolorna mindre roll än i de flesta europeiska, och de amerikanska undervisningsmetoderna lägga särskildt an på utveckling af lärjungarnas själfverksamhet, deras förmåga af egna iakttagelser och själfständigt tänkande. Nyhumanismen saknar icke amerikanska anhängare. -- I Italien har ett betydelsefullt pedagogiskt uppslag getts af den kvinnliga läkaren Maria Montessori, som 1907 grundade sin första casa dei bambini, där uppfostran h. o. h. bygges på barnens själfverksamhet med tillhjälp af en särskildt afpassad undervisningsmateriel, till hvilken uppslagen erhållits från franska skolor för sinnesslöa. -- Danmarks förnämsta insats i skolutvecklingen under 1800-talet var dess först af Grundtvig grundade folkhögskolor (se d. o och N. F. S. Grundtvig); Sveriges den svenska gymnastiken (se d. o. och Ling) och skolslöjden (se Salomon, O. A., Nääs och Slöjd). Vårt århundrades förnämsta nydaningar inom uppfostran äro de fortsättningsskolor, som utgöra öfverbyggnader på folkskolan. Sådana ha upprättats i de flesta stora kulturländer; längst i utvecklingen har man därmed kommit i Tyskland. Den organisation, som G. Kerschensteiner, delvis under inflytande af amerikanen J. Dewey, gett Münchens fortsättningsskolor, är i många afseenden mönstergill och har äfven påverkat de svenska myndigheterna, då Stockholms stad 1912 upprättade sina yrkesskolor och den svenska riksdagen 1918 beslöt upprättandet af obligatoriska fortsättningsskolor i hela landet. Vid sidan häraf äro vår tids skolorganisatörer sysselsatta med att enhetligt organisera hela skolväsendet med folkskolan som bottenskola och därifrån alla andra högre undervisningsanstalter sig utgrenande som specialskolor för samhällets olika uppgifter. För detta syfte blef ock 1919 en skolkommission tillsatt. -- Jfr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0644.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free