Det första kliniska laboratoriet i Sverige inrättades 1833 i akademiska sjukhuset. -- Psykiatriska kliniken. På framställning af med. fakulteten förordnade K. M:t 1856, att öfverläkaren vid Uppsala hospital (se d. o.) skulle mot särskildt arfvode undervisa i psykiatri vid universitetet, hvarefter den psykiatriska kliniken, den första i Sverige, öppnades där 1859; sedan 1863 är med öfverläkarbefattningen förenad den s. å. inrättade (e. o.) professuren i nämnda ämne. -- Anatomiska institutionen. I de akademiska konstitutionerna 1625 och 1626 föreskrefs, att den ene af medicinska fakultetens två professorer årligen skulle hålla en dissektion på människokropp, enligt 1655 års konstitutioner minst en hvartannat år, och objektet skulle tillhandahållas af ståthållaren på Uppsala slott; men detta blef icke efterlefdt. Af den förste innehafvaren af ifrågavarande professur, Joh. Franck(enius), e. o. professor 1624, ord. 1628--61, torde enstaka dissektioner ha hållits, men säkerligen icke på människoobjekt. Då han af kanslern tillhölls att förrätta sådana, ursäktade han sig med allmänhetens fördom däremot och svårigheten att skaffa objekt. Denna svårighet var länge mycket stor och klagomålen däröfver många. Frågan kan ännu i dag icke sägas vara tillfredsställande löst. O. Rudbeck d. ä. föreläste i början af sin lärarverksamhet ofta anatomi, äfven i förening med dissektioner, åtminstone i allmänhet på djur. Hans berömda upptäckt af lymfkärlssystemet gjordes på djur; den demonstrerades inför drottning Kristina 1652 på lefvande hund. Äfven Hoffwenius m. fl. ha undervisat i anatomi. Universitetets första theatrum anatomicum var det ofvan nämnda Rudbeckska i Gustavianum. Den första offentliga "anatomien" på människoobjekt däri hölls 1664 (ovisst, om den leddes af Rudbeck eller Hoffwenius, båda lärjungar af Franck), men den fick icke många efterföljare. Mera ofta ha anatomiska demonstrationer på djur förekommit där, och Roberg och Rosén anordnade tillika dissektionsöfningar i nosocomium, likaledes mestadels på djur. Roséns efterträdare S. Aurivillius utverkade 1757, att för den anatomiska undervisningen ett par rum uppläts i det nya konsistoriehusets bottenvåning. Men dessa voro mörka, kalla och fuktiga, och universitetets förste professor i anatomi som själfständigt ämne (om kirurgiens förening med detsamma se ofvan) Ad. Murray (utnämnd 1774) säges där ha grundlagt ej blott sin berömmelse, utan äfven sin ohälsa. Först 1850 fick institutionen sin egen byggnad, uppförd vid Islandsbron för universitetets egna medel. 1882--86 uppfördes till denna tre flygelbyggnader (se fig. 10) för 166,000 kr., däraf 140,000 kr. statsanslag. 1910 restes framför byggnaden en bronsbyst af O. Rudbeck d. ä., en gåfva till professor E. Clason af lärjungar. Institutionen eger ett synnerligen vackert museum och betydande mikroskopisk-embryologiska samlingar; preparaten äro till allra största delen förfärdigade vid densamma. Från äldre tider finnes ej synnerligen mycket i behåll. En prosektorsplats inrättades 1747. En särskild professur i anatomi för histologi och embryologi har framgått ur den e. o. professur i anatomi, som beviljades af riksdagen 1886. Undervisning i histologi som själfständigt ämne hade dock meddelats sedan 1863 af E. Clason och ett histologiskt laboratorium af honom inredts 1866. -- Fysiologiska institutionen har framgått ur det fysiologiska laboratorium, vårt lands första, som 1862 inrättades i några rum i den anatomiska byggnaden af dåv. med. adjunkten F. Holmgren, hvilken s. å. förordnats att undervisa i fysiologi. Han blef redan två år därefter landets förste professor i detta ämne, som därmed utbröts från den anatomiska professuren, till hvilken det hört alltifrån de äldsta konstitutionerna. Obligatoriska laborationsöfningar, likaledes de första i riket, infördes af Holmgren 1871 och blefvo 1874 officiellt föreskrifna. Anslag till en laboratorsbefattning i experimentell fysiologi och med. fysik beviljades 1877. Om institutionens byggnad se nedan. -- Patologiska institutionen. En professur i allmän patologi, patologisk anatomi och allmän hälsovård, utbruten ur den vidtomfattande professuren i teoretisk och praktisk medicin, inrättades medelst anslag af riksdagen 1856--58. Denna professurs institution var i början inhyst på två skilda håll: i nosocomium och i den anatomiska byggnaden, tills den 1867 kunde inflytta i en för densamma och den fysiologiska institutionen vid Trädgårdsgatan för 44,000 kr. uppförd byggnad, Regnellianum kallad efter donatorn, universitetets och särskildt den med. fakultetens store mecenat A. F. Regnell (se d. o.). Genom en ny donation af honom och tillskott från fakultetens större Regnellska fond kunde såväl en särskild byggnad för den fysiologiska institutionen uppföras 1891--93 för 93,000 kr. som ock Regnellianum 1897--1901 erhålla en omfattande om- och tillbyggnad för 53,000 kr. för att disponeras uteslutande af den patologiska institutionen. Till en laboratorsbefattning i experimentell patologi och patologisk anatomi beviljades medel af 1875 års riksdag. -- Institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi. Enligt 1655 års konstitutioner hörde kemien till den anatomisk-naturvetenskapliga professuren, farmakologien ("media pharmaceutica") till professuren i praktisk medicin. Vid Linnés och Roséns tjänstebyte 1742 fördes farmakologien ("materia medica") till Linnés professur, "chymia pharmaceutica" till Roséns och sedan därifrån till den 1750 i filos. fakulteten inrättade kemiska professuren, dit den hörde till den omreglering, som skedde, då G. Wahlenberg 1851 aflidit och riksdagen s. å. beviljat en ny professur i kemi och en i zoologi. Wahlenbergs professur, den vid det nämnda tjänstebytet för Linné tillskapade "medicinæ et botanices" professuren (efter den 1788 företagna nya fördelningen af de med. professurernas ämnen omfattande endast naturhistoria och materia medica), efterträddes då i med. fakulteten af en professur i med. och fysiologisk kemi, tillika omfattande farmakologien, till hvars förste innehafvare kemie adjunkten E. Wallqvist utnämndes 1853. (Om botaniken, zoologien och de båda kemiska professurerna se nedan.) För den nya professuren inreddes först ett litet laboratorium i förhyrd lokal; 1859 öppnades laboratoriet för med. och fysiologisk kemi i den då nya kemiska byggnaden, där institutionen sedermera erhållit upprepade väsentliga utvidgningar. Till en adjunktur i med. och fysiologisk kemi beviljades medel af 1872 års riksdag; denna har efterträdts af den