- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1247-1248

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsala universitet - Byggnader och vetenskapliga institutioner - Akademiska sjukhuset och klinikerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nuv. andra professuren i samma ämne, hvilken antas komma att ersättas af en laboratorsbefattning. -- Farmakologiska institutionen. Farmakologien har, som nämnts, alltifrån Linnés tid till inrättandet af professuren i med. och fysiologisk kemi hört till medicinæ et botanices professuren. Grunden till de farmakologiska samlingarna lades hufvudsakligen genom Wahlenbergs till universitetet testamenterade värdefulla drogsamling m. m., hvaråt 1861 lokal (sedermera betydligt utvidgad) bereddes i den kemiska byggnaden under närmaste vård af adjunkten i ämnet med professorn i med. och fysiologisk kemi som prefekt. En själfständig farmakologisk institution under egen prefekt uppstod fr. o. m. 1878, sedan adjunkturen i med. naturalhistoria och kemi (tillkommen 1858 i st. f. den gamla botanices demonstrator-befattningen) ombildats till en (e. o.) professur i farmakologi och med. naturalhistoria, hvars förste innehafvare var K. F. Fristedt, alltifrån början samlingarnas nitiske vårdare och förkofrare. Professurens läroämnen äro sedan 1893 "allmän och experimentell farmakodynamik samt farmakognosi". Ett farmakodynamiskt laboratorium finnes sedan 1900. Det akademiska apoteket inrättades, enligt Sacklén, 1628 (genom kungl. privilegium för Simon -- ej Johan -- Wolimhaus), enligt andra senare. Sackléns uppgift torde vara riktig, enär af konsistorieprotokollet 4 mars 1629 framgår, att bl. a. apotekaren var "under Academiæ privilegier". Den ofvannämnde Joh. Franck har inlagt stor förtjänst om apoteksväsendet och skall ha författat en "Apothekers ordning" jämte taxa, hvilken anses vara Sveriges första farmakopé. -- Institutionen för hygien och bakteriologi. En professur i hygien och bakteriologi, utbruten ur den patologiska professuren, finnes sedan 1913. Ett bakteriologiskt laboratorium inreddes 1885 i Regnellianum, där den nya institutionen ock f. n. har sin lokal. Egen byggnad för institutionen är begärd. -- Rasbiologiska institutionen är inrättad 1919 i förra folkskolseminariebyggnaden. -- Om Skytteanum se Skytteanska professuren. -- En pedagogisk öfningsskola i förening med seminariet för pedagogik anordnades 1903; den åtnjuter sedan 1906 anslag af statsmedel och har 1919 inflyttat i förra folkskolseminariebyggnaden. Till en professur i pedagogik beviljades medel af 1907 års riksdag. -- Psykologiska laboratoriet, det första i Sverige, inreddes 1909 i fysiologiska byggnaden. Grunden till apparatsamlingen lades genom donationer omkr. 1900 af professor E. O. Burman, på tills. öfver 3,000 kr. Laboratoriet har sedan 1915 anslag af statsmedel. -- Institutionen för allmän och analytisk kemi. Kemien nämnes i konstitutionerna först 1655 och tillhörde då, såsom nämnts, den ena med. professuren. O. Rudbeck d. ä. och andra inom samma fakultet ha meddelat undervisning däri. I konstitutionerna föreskrifna laborationsöfningar ha väl ock hållits, åtminstone tidvis, i det kemiska laboratorium, som på Rudbecks initiativ på 1660-talet inrättades för apoteket. Men först 1750 upprättades en professur i kemi, metallurgi och farmaci, tillhörande den filosofiska fakulteten; dess förste innehafvare blef den som grundläggare af åkerbrukskemien och framstående mineralog bekante med. adjunkten J. G. Wallerius, hvilken 1767 efterträddes af den ryktbare T. Bergman. Till laboratorium m. m. byggdes på 1750-talet det hus vid V. Ågatan, där akademiska boktryckeriet senare varit inrymdt. Kostnaden för institutionen uppgick till inemot 23,000 dal. kmt af universitetets medel. Vid L. F. Svanbergs tillträde till professuren (1853) var detta gamla laboratorium så otillfredsställande, att därjämte förhyrd lokal måste anlitas. Till en ny institutionsbyggnad (det nu s. k. gamla kemikum) anslog 1850--51 års riksdag 100,000 kr., hvarjämte universitetet af egna medel bidrog med bortåt 35,000 kr., så att byggnaden (fig. 11) kunde inrymma utom de allmänt kemiska, med. kemiska och mineralogisk-geologiska institutionerna, äfven den fysiska. Tomt af Carolinaparken uppläts af staden. Laboratoriet för allmän och agrikulturkemi öppnades där 1859, och i samma byggnad inrättades 1865 laboratoriet för analytisk kemi som särskild institution (det mineral-analytiska laboratoriet -- se nedan -- hade förut användts härför); 1875 förenades båda under benämningen Institutionen för allmän och analytisk kemi. 1901--04 uppfördes för denna ensam i den gamlas omedelbara närhet en ny och fullt tidsenlig byggnad (fig. 12), hvartill riksdagen beviljat 294,000 kr. (inkl. inredning och instrumental utrustning). Genom den 1851 beviljade nya professuren i kemi uppstodo i st. f. den förutvarande en professur i teoretisk och agrikultur- (sedermera allmän och åkerbruks-)kemi och en i mineralogi och geologi. Sedan 1878 finnas två professurer i kemi, den ena (e. o. till 1908 års reformering af professurerna) utgången ur den 1757 inrättade laborators- (adjunkts-) befattningen. Af 1912 års riksdag beviljades en personlig professur i fysikalisk kemi för Th. Svedberg, i sammanhang hvarmed en särskild institutionsafdelning härför i byggnaden inrättades. -- Mineralogisk-geologiska institutionen. I mineralogi har undervisats vid universitetet åtminstone från 1700-talets början af med adjunkterna M. Bromell och J. G. Wallerius och särskildt af Linné. Med den 1750 inrättade professuren i kemi och metallurgi m. m. blef mineralogien mera officiellt representerad bland läroämnena, men först 1852 tillkom en särskild professur i mineralogi och geologi (se ofvan). Ett litet laboratorium för mineralanalys inrättades 1837 intill den dåv. kemiska byggnaden och kvarblef där, tillhörande den mineralogiska professuren, till 1863 för att sedermera uppgå i det analytisk-kemiska laboratoriet. A. von Svabs 1750 för 18,000 dal. kmt inköpta rika mineralsamling, som 1770 af T. Bergman inflyttades i den kemiska byggnaden, utgör tills. med Bergmans egen stora samling grundstommen till institutionens nu mycket betydande samlingar af mineral, bergarter och fossil m. m., hvilka alltjämt tillväxt icke minst genom donationer, bl. a. drottning Lovisa Ulrikas samling (se nedan, sp. 1255). Först sedan dessa 1858 förts till det nya kemikum, kunde de ordnas, och sedan institutionen 1885 flyttats till gamla konsistoriehuset vid domkyrkan, ha de kommit fullt till sin rätt, hvarjämte institutionen där under Hj. Sjögren erhållit modern organisation och instrumental utrustning. För paleontologien beviljade 1910 års riksdag en personlig professur för K. Wiman. Åt en del af de paleontologiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0688.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free