- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1249-1250

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsala universitet - Byggnader och vetenskapliga institutioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samlingarna är sedan 1918 egen lokal upplåten i Gustavianum. Sjögren har sedan 1892 utgett och helt bekostat institutionens tidskrift "Bulletin of the geological institution of the university of Upsala". -- Fysiska institutionen. I "physica" har meddelats undervisning redan under universitetets äldsta skede, och vid dess återupprättande finner man en professor i ämnet, tillhörande filosofiska fakulteten. Sedan detta därefter en tid hört till den med. och åter den filos. fakulteten, kom det genom 1655 års konstitutioner (liksom i 1625 och 1626 års) till den anatomisk-naturvetenskapliga med. professuren. Men "physica" betydde icke fysik i nutidens bemärkelse, närmast naturfilosofi och allmän naturlära, innefattande äfven fysiologi. Ansatser till undervisning i fysik i vår tids mening ha dock förekommit i med. fakulteten under senare delen af 1600-talet af O. Rudbeck d. ä. och A. Drossander. Optik och mekanik hörde däremot alltsedan de äldsta konstitutionerna till en af de matematiska professurerna. Berömda namn äro fästa vid fysikens historia vid universitetet. Samtidigt med den kemiska inrättades 1750 en professur i fysik i filos. fakulteten; dess förste innehafvare blef S. Klingenstjerna, sedan 1728 professor i matematik. Den första början till ett fysiskt kabinett hade denne lagt redan 1740 genom från England inköpta instrument, hvartill universitetet anslagit 6,000 dal. kmt; men först genom de af F. Rudberg på 1830-talet gjorda stora inköpen lades den egentliga grunden till institutionens nu ansenliga instrumentsamling. Universitetet anslog bl. a. för Rudbergs inköp i Paris 10,500 kr. utom frakt- och en del af resekostnaderna. Äfven Rudbergs egna instrument inköptes efter hans tidiga bortgång (1839). Under Klingenstjernas tid hade instrumenten fått en föga tillfredsställande tillflykt i nosocomium; sedan de därefter en tid inhyrts hos professorn i ämnet, hamnade de mot slutet af århundradet i dåv. konsistoriehuset, där på Rudbergs hemställan ökadt utrymme bereddes 1836, då inköpta instrument anlände, och ett "experimentrum" anordnades. Institutionen inflyttade 1858, då A. J. Ångström tillträdde professuren, i den då nya kemiska byggnaden. Men ehuru institutionen där senare fått betydligt utvidgade lokaler, blefvo dessa, som äfven i andra afseenden voro otjänliga, snart för trånga, och 1905 års riksdag beviljade 297,000 kr. till den modernt utrustade nybyggnad för den fysiska institutionen, som 1908 blef färdig (fig. 13). För donerade 40,000 kr. har uppförts en bostad för prefekten. Laborationsöfningar för de studerande infördes först af A. J. Ångström. Institutionen har ett observatorium för undersökning af solens strålning m. m. och deltar sedan 1909 i den internationella solarforskningen; den har alltsedan A. J. Ångströms och T. R. Thaléns klassiska spektralforskningar intagit en berömd plats på detta område. För mekanik beviljades af 1873 års riksdag egen professur (sedan 1906 i mekanik och matematisk fysik), hvars förste innehafvare var T. R. Thalén, sedan 1861 den förste innehafvaren af (den fr. o. m. 1878 indragna) adjunkturen i fysik och mekanik. Ord. laborator i experimentell fysik erhöll institutionen 1891. I fysiska byggnaden är ock institutionslokal beredd för den personliga professur i fysiologisk och fysikalisk optik, tillhörande med. fakulteten, som af riksdagen 1913 beviljades för A. Gullstrand, sedan 1904 förste innehafvare af (e. o.) professuren i oftalmiatrik. Till upprättande af en professur i elektricitetslära med särskild hänsyn till atmosfäriska urladdningar med därtill hörande institution och prefektbostad har ingenjören B. J. F. Andersson 1918 donerat fastigheter med ett beräknadt värde af nära 300,000 kr. Ett magnetiskt observatorium, det första i vårt land, inrättades af dåv. astronomie observatorn G. Svanberg i norra slottstornet, där han 1836 började utföra magnetiska observationer. Vissa af dessa förlades 1856 till en på det astronomiska observatoriets område uppförd järnfri träpaviljong; 1863 uppfördes ett nytt magnethus af tegel i den af professorn i fysik disponerade trädgården invid den kemiska byggnaden (sedermera flyttadt till den nya fysiska institutionens område), hvilket under Thaléns ledning blef centrum för den jordmagnetiska forskningen i Sverige. Där utfördes bl. a. af ett 40-tal frivilliga observatörer bland de studerande 1882--83 den 1:a och 15:e i hvarje månad hvar 5:e minut dygnet rundt magnetiska terminsobservationer. Den magnetiska verksamheten jämte dispositionsrätten öfver slottstornet (som sedermera upphört) förlades dock först 1876 formligen under den fysiska institutionen. Berömda jordmagnetiska observationer (fastställandet af magnetnålens dagliga variationer och dess perturbation af norrsken) hade redan på 1740-talet utförts på det astronomiska observatoriet af A. Celsius och hans observatör O. Hjorter. Ett litet järnfritt magnetiskt observatorium hade ock på 1830-talet uppförts utåt Polacksbacken af F. Rudberg på hans egen bekostnad; det öfvertogs ej efter hans död af universitetet. -- Astronomiska observatoriet. Undervisning i astronomi har getts redan under universitetets äldsta tid, och i konstitutionerna alltifrån 1625 finnes en astronomie professur, en af de matematiska (den s. k. Ptolemaiska). Ett litet astronomiskt "skådetorn" uppfördes på 1650-talet af professorn i mekanik B. Hedræus på hans egen gård i hörnet af S:t Johannis- och Öfre Slottsgatorna; instrument har han ock förfärdigat i egen mekanisk verkstad. Detta observatorium blef emellertid efter hans död icke inköpt af universitetet, och den mångfrestande O. Rudbecks afsikt i början af 1660-talet att inrätta ett sådant i förening med exercitiebyggnaden kom ej till utförande. A. Spole skall ett par årtionden senare ha inrättat ett observatorium i sin gård i hörnet af Svartbäcks- och Klostergatorna, hvilket förstördes i branden 1702. Observationerna ha måst utföras från fönstren i vederbörandes bostäder eller under bar himmel jämte undervisning i instrumentens begagnande. E. Benzelius' plan att få ett observatorium inredt i ena slottstornet föranledde visserligen, att ett torn uppläts för ändamålet, men någon inredning till observatorium kom ej till stånd. Det blef den ryktbare A. Celsius, som 1738 utverkade upprättandet af det första egentliga universitetsobservatoriet i en härför inköpt gård vid Svartbäcksgatan intill den nämnda Spoleska tomten, färdigt 1741. Dessförinnan hade han under några år haft till provisoriskt observatorium en i hans egen trädgård uppförd "liten träkoja". Kostnaden för inköpet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0689.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free