- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1251-1252

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsala universitet - Byggnader och vetenskapliga institutioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af gården och husets apterande till observatorium efter Hårlemans ritningar gick till nära 20,000 dal. kmt, hvarjämte det beviljades den framstående mannen öfver 11,000 dal. till instrument, betydliga belopp för dåtida förhållanden, allt af universitetets egna medel. För instrumentköpen fick bibliotekskassan släppa till öfver 3,100 dal. Äfven under Celsius' företrädare E. Burman, liksom ock senare, blefvo instrument jämlikt konstitutionernas föreskrift inköpta af biblioteket, dåtidens universitetsmuseum. Celsius' egen ej obetydliga instrumentsamling äfvensom hans bibliotek kommo med hans svåger O. Hjorters donation till observatoriet. Sedan G. Svanberg blifvit professor i ämnet (1842), förde han till sin lösning den länge omstridda frågan om en nybyggnad för detsamma, hvilken ändtligen 1844--53 blef uppförd (se fig. 2 i art. Observatorium) och inredd på den tomt utom Fjärdingstull, som redan 1770 därtill föreslagits af Melanderhjelm. Kostnaden för byggnader, tomt (till en del lämnad af staten) och yttre anordningar uppgick till omkr. 85,000 kr., däraf 37,500 kr. statsanslag. Till en refraktor beviljade riksdagen 1858 15,000 kr. 1892 ombyggdes vändtornet och erhölls en ny refraktor för af riksdagen beviljade 63,500 kr. Genom ett statsanslag å 10,000 kr. och en donation å 20,000 kr. 1913 har af nya instrument kunnat anskaffas bl. a. en astrograf, för hvilken ett särskildt observatorshus uppförts af universitetet. (Om refraktorerna se Observatorium, sp. 429.) En observationsbefattning finnes, sedan 1747, inrättad för A. Celsius' mångårige förtjänte amanuens O. Hjorter i samband med hans ofvan nämnda donation af Celsius' och sina egna samlingar jämte 6,000 dal. kmt. Genom denna och förre observatorn, professorn i matematik Fr. Mallets donation (1796) lades grunden till observatoriets nu betydande bibliotek. -- Meteorologiska institutionen. Alltsedan början af 1700-talet ha med få afbrott dagliga meteorologiska observationer anställts vid det astronomiska observatoriet (den äldsta bevarade årg. är af E. Burman 1722), men först fram emot midten af 1800-talet kunna de sägas i allmänhet motsvara den nyare vetenskapens fordringar. Burman och A. Celsius anordnade äfven regelbundna iakttagelser i landsorten, af hvilka journaler äro bevarade. Professor G. Svanberg tog initiativet till en särskild meteorologisk afdelning vid observatoriet och lät på dess område uppföra en mindre byggnad (det s. k. instrumenthuset), där från 30 maj 1865 till 9 aug. 1868 en frivillig förening af studenter (127 deltagare) under K. Rubensons ledning utförde observationer hvarje timme af dygnet (publicerade 1877). Sommaren 1868 uppsattes A. G. Theorells första själfregistrerande meteorograf (se d. o.), och 1874 tillkom densammes tryckmeteorograf. Observatoriets meteorologiska afdelning blef fr. o. m. 1879 en själfständig, af den astronomiska oberoende institution, och H. Hildebrandsson, som sedan 1873 varit afdelningens föreståndare, utnämndes 1878 till e. o. professor och föreståndare för den nya institutionen, åt hvilken ett par rum upplätos i observatoriebyggnaden. 1885 kunde institutionen inflytta i egen byggnad på observatoriets område, och bostad för prefekten erhölls där 1894, bådadera bekostade dels genom donationer, dels af universitetets egna medel. På förslag af Hildebrandsson i samråd med Svanberg hade redan 1871 upprättats ett system af iakttagelser öfver hela landet af ett stort antal frivilliga observatörer, enligt från observatoriet utsända formulär, beträffande åskväder, frostnätter och isförhållanden, hvartill 1873 lades s. k. fenologiska iakttagelser (se Fenologi). I fråga om molnundersökningar har institutionen under Hildebrandsson intagit ett framstående rum. Seismologiska undersökningar, de första i vårt land, äro anordnade vid institutionen sedan 1904. Den utger sedan dec. 1868 en "Bulletin mensuel". -- Geografiska institutionen. Till en e. o., sedan 1909 ord. professur i geografi beviljades medel af 1901 års riksdag. Institutionen, hvars lokal sedan 1909 är i gamla kemikum, har utom kart- och andra samlingar anlagt en etnografisk samling. Om universitetets tidigare etnografiska museum se nedan under Museum för nordiska fornsaker. -- Botaniska institutionerna. Botaniken har höga anor vid universitetet: den har företrädts bl. a. af män som O. Rudbeck d. ä., Linné, K. P. Thunberg, G. Wahlenberg och E. Fries. Ämnet tillhörde enligt de äldsta konstitutionerna den ena med. professuren, den anatomisk-naturvetenskapliga, hvars förste innehafvare var Joh. Franck(enius). Från den Linnéska medicinæ et botanices professuren (se ofvan, sp. 1246) fördes botaniken vid omregleringen efter Wahlenbergs död till den 1759 stiftade Borgströmianska professuren i praktisk ekonomi, hvilken tillhörde filos. fakulteten. Benämningen är sedan dess Borgströmianska professuren i botanik och praktisk ekonomi. Linné utverkade sig 1758 en "botanices demonstrator" (adjunkt); dennes åligganden blefvo likaledes öfverförda till Borgströmianska adjunkturen, hvilken åter vid adjunkturernas ombildning fr. o. m. 1878 blef en e. o., sedan 1909 ord. professur i botanik. Botaniska trädgården anlades 1655 af O. Rudbeck d. ä. i en af honom förhyrd trädgård i Svartbäcken; genom köp och gåfvor efter hand utvidgadt, var hela området 1669 i universitetets ego. Rudbecks uppoffringar af egna medel hade icke varit obetydliga. Redan 1658 kunde han utge en förteckning öfver trädgårdens växter (1,052 arter och varieteter), hvilken följdes af nya 1666 och 1685 (då 1,873 arter och varieteter). I trädgården undervisade han med oförminskadt intresse intill slutet af sin verksamhet som professor. Till uppförande af prefektbostad anslog Karl XI medel 1693. Trädgården led emellertid stor skada i 1702 års brand; därefter endast nödtorftigt iståndsatt, förföll den alltmer under O. Rudbeck d. y., hvilken med förkärlek egnade sig åt sina vidtsväfvande språkliga och antikvariska arbeten i faderns anda. (Se härom under O. Rudbeck d. y.) Sedan Linné 1742, efter tjänstebytet med Rosén, tillträdt medicinæ et botanices professuren, blef det hans första omsorg att återupprätta trädgården. Tomten utvidgades vid åtskilliga tillfällen, trädgårdens plan omgjordes, och nytt orangeri uppfördes, bådadera efter ritningar af Hårleman, ett nytt boställshus uppfördes på det förfallna gamlas grund, anslagen till personal och annat ökades villigt; ensamt 1742--47 utgaf universitetet för byggnader och trädgårdsanläggningar öfver 15,700 dal. smt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0690.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free