betydenhet. Genom fyllnadsanslag af 1919 års riksdag är professuren fr. o. m. 1920 äfven i lönehänseende likställd med öfriga professurer. -- Zoologiska institutionerna. Zoologien hörde, ehuru ej uttryckligen nämnd i konstitutionerna, liksom botaniken till den medicinsk-naturvetenskapliga professuren. Den äldre Rudbecks m. fl:s dissektioner på djur äro redan omnämnda. Boberg har ock i öfrigt handledt i ämnet, och O. Rudbeck d. y. var en intresserad zoolog, hvarom bl. a. hans vackra fågelböcker vittna. Men banbrytaren äfven på detta område blef Linné. Egen professur i zoologi inrättades dock först genom anslag af 1850--51 års riksdag (se ofvan, sp. 1246). Den första donationen till ett naturaliekabinett ("Museum naturalium") var kanslern Karl Gyllenborgs gåfva 1744 af en samling hufvudsakligen exotiska reptilier, och under de närmaste åren följde andra donationer, liksom Gyllenborgs beskrifna af Linné i akademiska afhandlingar. Genom dessa och genom de samlingar, som gjordes af Linné och hans inom- och utomlands resande lärjungar, lades grunden till de nuv. zoologiska samlingarna. Rudbeckarnas berömda museum, på det zoologiska området hufvudsakligen bestående af svenska fåglar och insekter, gingo ju förlorade 1702, och Robergs samlingar blefvo skingrade. Med Thunbergs omförmälda donation 1785 erhöll äfven den zoologiska delen af naturaliekabinettet en högst betydlig tillväxt, och under hans professorstid ökades den ytterligare dels af honom själf, dels genom andra donationer, bl. a. drottning Lovisa Ulrikas museum, hvilket liksom de under Linnés tid erhållna donationerna innehöll en mängd ännu behållna Linnéska typexemplar. En liten zoologisk trädgård ("Vivarium") fanns ock genom de inhemska och exotiska däggdjur och fåglar, som under Linnés och Thunbergs tid intill början af 1800-talet underhöllos i botaniska trädgården. Naturaliekabinettet hade alltsedan Gyllenborgska donationens ankomst förvarats i den gamla botaniska trädgårdens orangeribyggnad, hvarifrån det sedan af Thunberg flyttades till den nya trädgården. Sedan zoologien 1854 i W. Lilljeborg fått egen företrädare vid universitetet, utbrötos de zoologiska samlingarna ur kabinettet och flyttades till Gustavianum och bilda sedan dess ett eget zoologiskt museum. Efter åtskilliga utvidgningar disponerade den zoologiska institutionen slutligen, sedan 1886, hela Gustavianum, hvarifrån den 1916 inflyttade i sin nya ståtliga byggnad (fig. 14), till hvilken 1912 års riksdag beviljat 532,000 kr. jämte en större tomt. Af de gamla samlingarna voro emellertid stora delar vid öfverflyttningen till Gustavianum bl. a. så skadade af mal och fukt, att de måste utmönstras. Under Lilljeborg, som öfverlämnade sina egna högst betydande samlingar och sitt zoologiska bibliotek, begynte museets snabba och rika tillväxt och nydaning i modern mening, särskildt i fråga om de skandinaviska afdelningarna. Såväl under hans tid som under efterträdarna ha många och värdefulla gåfvor kommit detsamma till del och betydande samlingar ha gjorts af forskningsresande till olika trakter af jorden. Till konservatorn beviljades lön på ord. stat 1858. Bland donationer må nämnas Regneils å 10,000 kr. till en fond för inköp af utländska naturalier samt de upprepade stora gåfvorna af grosshandlaren F. Bünsow och konsul R. Bünsow, hvilken senare bl. a. har bekostat institutionens sedan 1911 utgifna tidskr. "Zoologiska bidrag från Uppsala". En särskild afdelning af den zoologiska institutionen är zootomiska laboratoriet, som inrättades 1876 och 1878 erhöll anslag på ord. stat. Samtidigt beviljades ock lön till en prosektor, hvars befattning 1889 ombildades till en e. o., sedan 1909 ord. professur i jämförande anatomi. Klubbans biologiska station för hafsbiologisk forskning, belägen vid Gullmarsfjorden i Bohuslän, är en gåfva till universitetet 1915 af konsul R. Bünsow. Stationen innehåller utom laboratorier m. m. afgiftsfria bostadsrum för 12 studerande. Dess föreståndare är enl. donationen en af lärarna i zoologi vid universitetet, sedan början A. Appellöf. De 1845 af G. Marklin (se d. o.) donerade s. k. Marklinska samlingarna inrymdes först i domkapitlets byggnad och flyttades 1859 till Gustavianums kupol med professorn i zoologi som prefekt. 1888 bestämdes, att de depositionsvis skulle fördelas mellan de botaniska, zoologiska och mineralogisk-geologiska institutionerna. Böckerna äro till största delen deponerade i universitetsbiblioteket. Ett biologiskt museum (fig. 16) donerades till Uppsala stad 1909 af K. F. Liljevalch j:r (se denne). Det är anordnadt af konservator G. Kolthoff (d. 1913, se denne) och står under vetenskaplig uppsikt af en af akademiska konsistoriet utsedd inspektor. -- Om seminarierna för praktiska öfningar se Seminarium 2 (äfven i Suppl.). Anslag till särskild nybyggnad för humanistiska sektionens seminarier är begärdt. -- Myntkabinettet. Under E. Benzelius d. y. började en myntsamling anläggas i biblioteket. Genom donationer, bl. a. Lovisa Ulrikas 1750 och 1758, samt framför allt då universitetskansleren grefve K. Ehrenpreus 1752 afstod sin stora samling af svenska mynt och medaljer för 36,000 dal. kmt, lades grunden till ett myntkabinett efter större mått. Därefter har kabinettet tillväxt genom köp och i synnerhet genom donationer. 1787 flyttades det från biblioteket och är numera förlagdt i en särskildt för detsamma inredd del af universitetsbyggnadens källarvåning. -- Museet för nordiska fornsaker har framgått ur det historisk-etnografiska museum, som grundlades, då filos. fakulteten 1832 för 1,000 kr. ur sin enskilda kassa inköpte K. P. Thunbergs efterlämnade samling af japanska föremål, hvilka dock jämte andra ethnographica på 1870-talet öfverlämnades till Vet. akad. Museet innehöll ock nordiska fornsaker; men professor J. H. Schröders (d. 1857) testamentariska donation var egentligen grundläggande för den nordiska fornsakssamlingen. Samlingen har alltsedan dess genom donationer och köp (särskildt major A. F. M. Lundebergs samling 1868 för 4,000 kr.) vunnit betydande tillökning. Museet för nordiska fornsaker erhöll först 1870 i f. d. länslasarettet en lokal, där det kunde uppställas och ordnas; förut hade det varit inhyst i konsistoriehuset tills. med myntkabinettet. Det flyttades 1897 till gamla botaniska trädgårdens orangeribyggnad och kommer i den närmaste tiden att erhålla lokal i Gustavianum, där större delen af Uplands fornminnesförenings samling af kulturhistoriska föremål från Uppland skall depositionsvis förenas med detsamma. Sedan universitetet