45 Westermann-Westermark 46 blef likväl, när Danton störtades, jämte denne giliotinerad. Se P. Hou, "Nos généraux alsaciens" (1900). (H. J-dt.) Westermann. Anton, tysk filolog, f. 1806 i Leipzig, d. 1869, var professor i klassisk fornkun-skap vid universitetet där 1834-65. Han författade bl. a. Quæstiones demosthenicæ (1830-37) och Geschichte der beredsamkeit in Griechenland and Rom (2 bd, 1833-35), hvilket arbete fyllde en lucka i litteraturen. Han utgaf editioner af bl. a. Plutarchos ("Vitæ decem oratorum", 1833), grekernas mytografer (1843) och Filostratos (1848) samt öfversatte valda tal af Demosthenes, Aischines och Lysias (4 bd, 1856-68). Westermann, Anton Marius Theodor, dansk agronom, f. 3 juni 1852 i Bogense, blef godsförvaltare på Själland, anade 1883 examen vid Landbohöjskolen i Köpenhamn och 1885 land-inspektörsexamen och blef efter vetenskapliga studier vid universitetet 1887 lärare i landtekonomi vid Landbohöjskolen med växtodling som speciellt läroområde. 1892 fick han lektors, 1896 professors titel. Vid sidan af sin lärargärning har han egnat sig åt vetenskaplig forskning, men framför allt utöfvat stort inflytande på danska jordbrukets utveckling som ledande personlighet i landtbruksföreningslif samt försöksväsendet på växt- och mossodlingens område. Sedan 1910 är W. en af de två presidenterna i det Kgl. danska landhusholdningsselskab. Han har författat bl. a. bd l och 3 i den af honom tills, med H. Gold-schmidt utg. "Landmandsbogen, Raadgiver for den danske landmand og hans husstand ved den dag-lige gjærning" (1891-97) och Undersögelser över typer av danske jorder (1902). Han är led. af sv. Landtbr. akad. (1902). H. J. Dft. Westermarck. 1. Helena W., finländsk sknft-ställarinna, f. 20 nov. 1857 i Helsingfors, egnade sig tidifft åt konststudier och tillbragte flera år i "utlandet för fortsatt utbildning som målarinna samt vann erkännande for taflor utställda i Helsingfors och Paris. Omfattande med värme kvinnorörelsen, uppsatte hon tidskr. "Nutid", hvars första redaktör hon var 1895-97 och där hon sedermera fortfarande medarbetade. Sedermera gjorde hon författarskapet till sin hufvuduppgift. För berättelsen Lifvets seger (1898, öfv. till da. 1902) erhöll hon ett af statens litterära pris. Mest uppmärksammade torde ha blifvit de romaner, som hon utgett under den gemensamma rubriken Tecken och minnesskrift från adertonhundratalet (I fru Ulrikas hem 1900, Ljud i natten 1903 och Vandrare 1911). Af Svenska litt. sällsk. i Finland har hon prisbelönats för en monografi öfver Elisabeth Blomqvist (I--II, 1916-17). 2. Edvard Alexander W., den föregåendes broder, sociolog, f. 20 nov. 1862 i Helsingfors, student 1881, filos. kandidat 1886, filos. licentiat och doktor 1890, docent i sociologi vid Helsingfors' universitet s. å., kallades 1904 att för tre år framåt i egenskap af "appointed teacher" bekläda en vid universitetet i London nyinrättad lärostol i sociologi och blef 1907 Martin White professor vid samma universitet. Han utnämndes till professor 1906 i praktisk filosofi vid universitetet i Helsingfors och 1918 i filosofi vid Åbo akademi S. å. förordnades han till samma universitets förste rektor, berättigades att under slutet af vårterminen åtnjuta tjänstledighet från professuren för att sköta sia befattning i London. W. har hållit vetenskap-iga föredrag och föredragsserier vid särskilda tilläilen och på olika orter, bl. a. på inbjudan af högskolan i Göteborg 1904 och vid sommarkurserna i Stockholm 1907. Under en lång följd af år vistades han utomlands, bl. a. flera år i Marokko, där han i olika delar af landet idkade religionsvetenskapliga och sociologiska forskningar. Han har utöfvat betydande verksamhet som sociologisk skriftställare: The origin of human marriage (1889; flera uppl., den fjärde fullständigt omarbetad 1920; öfv. till sv., "Det mänskliga äktenskapets historia", 1892-93, ty., fr., ry. m. fl. språk), ett på den modernaste forskningen byggdt och i sitt slag epokgörande arbete, The origin and development of thc moral ideas (2 bd, 1906-08; 2:a uppl. 1912-16, öfv. till ty. 1907, 2:a uppl. 1913), Ceremonies and beliefs connected with agriculture, certain dates of the solar year and the weather in Morocco (1913), Marriage ceremonies in Morocco (1914), The Moorish conception of holiness (i Finska vet.. soc:s förhandl. 1916) och Sex år i Marocko (1917) samt en mängd uppsatser i vetenskapliga tidskrifter och populära publikationer. 1. A. II. 2. M. G. S. Westermark. Otto Edvard, tonsättare, f. 1797 i Stockholm, d. där som grosshandlare 1849, skref 1818 som student i Uppsala melodien till Tegnérs "Kung Karl, den unga hjälte", som af Arrhén v. Kapfelman sattes för manskör och blef högligen populär. Westermark, Frans Johan Eugen, läkare, akademisk lärare, f. 5 nov. 1853 i Börstig (Skaraborgs län), blef 1875 student i Uppsala, 1880 med. kandidat där och 1883 licentiat vid Karolinska institutet, där han 1887 disputerade för doktorsgrad med afh. Om exstirpation af tuba Fallopii, och promoverades s. å. i Uppsala till med. doktor. S. å. förordnades han till docent i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet och var 1902-18 ord. professor där i dessa ämnen. Bland W:s många vetenskapliga arbeten märkas Experimentelle untersuchungen über die wehentätigkeit des menschlichen uterus bei der physiologischen geburt (i "Skand. archiv fur phy-siologie", 1892), Einige beobachtungen über den einfluss, welchen die körperbeschaffenheit der mutter auf dicjenige der reifen kinder ausübt (tills, med J. E. Johansson, ibid., 1897, prisbelönt af Svenska läkaresällskapet), Experimentelle untersuchungen über den einfluss der chloroformnarkose auf die wehentätigkeit des menschlichen uterus bei der physiologischen geburt (i "Archiv fur gy-näkologie", 1900) och Om förlossningen vid trångt bäcken (s. å.). K. T-dt.