- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
47-48

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Western ghats, berg. Se Ghats, sp. 1105 - Western islands. Se Azorerna - Western isles, eng. Se Hebriderna - Wester-Schelde, hafsarm. Se Schelde - Westerstrand, adlig ätt - Westerstrand. 1. Sven Peter (Per) W. - Westerstrand. 2. Hertha Aurora W. - Westerton, J. E. A. of Se Alexander, sp. 536 - Westerwald - Vestervig kloster, i södra Thy, Thisted amt, Jylland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Western ghats [ωe'stən g<over>a</over>'ts], berg. Se Ghats, sp. 1105. Western islands [ωe'stən ajləndṡ]. Se Azorerna. Western isles [ωe'stən ai'lṡ], eng. Se Hebriderna. Wester-Schelde, hafsarm. Se Schelde. Westerstrand, adlig ätt, härstammande från skepparen och borgaren i Västervik Sven Jonsson, hvars son Jonas (f. 1673, d. 1744), kontraktsprost i Hjorted, tog namnet W. Dennes sonsons son Per W. (se W. 1) adlades 1842. Ätten utdog på manssidan 1889 och på kvinnolinjen 1916. <img l>

1. Sven Peter (Per) W., ämbetsman, vitterlekare, teaterdirektör, f. 27 febr. 1785 i Ukna, Kalmar län, d. 23 okt. 1857 under ett besök hos sin måg på Åkers krutbruk, blef landtmäterielev 1802, student i Uppsala 1803 och filos. magister 1809 samt registrator och aktuarie vid Generallandtmäterikontoret 1812. Han förordnades 1813 till revisor i generalkrigskommissariatet vid svenska armén i Tyskland, i hvilken egenskap han 1814 reviderade hannoverska regeringens räkningar å försträckningar till svenska armén under fälttåget och genom sina vid dem gjorda anmärkningar gaf upphof till en för Sverige mycket gynnsam likvidationsplan som antogs äfven för likvider med andra makter. S. å. utnämndes W. till fältkamrer. Han befordrades 1817 till ingenjör i Landtmäterikontoret och 1818 till kamrer i Statskontoret, utarbetade ett formulär till rikshufvudbok, hvilket 1823 antogs af rikets ständer att för framtiden lända till efterföljd, samt utnämndes 1824 till statskommissarie, 1831 till vice president och 1832 till president i Statskontoret. I flera kommittéer och inrättningar af ekonomisk natur arbetade W. som led. eller sekreterare. Han kallades 1818 till led. af Mus. akad. (hvars kamrerare han var 1828--51) och 1833 till hedersled. af Landtbruksakad. 1832 förordnades W. till förste direktör vid K. M:ts hofkapell och spektakler och var styresman för denna konstanstalt till 1840, dock med tjänstledighet från juli 1838. Under hans direktörstid uppsattes bl. a. operorna "Fra Diavolo", "Den stumma från Portici", "Robert af Normandie", "Euryanthe" och operetten "Alphyddan" samt bland talpjäser Schillers "Orleanska jungfrun", "Kabal och kärlek" och "Fiesco". V. Hugos "Hernani" samt Grillparzers "Sappho" och "Stamfrun"; men hvarken i konstnärligt eller ekonomiskt hänseende bildade hans direktörstid något gynnsamt skede för K. teatern. W. adlades 1842 och erhöll 1851 afsked från sitt presidentämbete. -- I sina ämbetsvärf ådagalade W. stor förmåga och den mest berömvärda plikttrohet, men på samma gång fann han tid att skatta åt sällskapsglädjen och var i den Stockholmska umgängesvärlden ända till sitt frånfälle en omistlig person, allmänt uppburen till följd af sin sällsporda förmåga att både glädja och gagna på det mest älskvärda sätt. Också åtnjöt han en oförliknelig popularitet. I sällskapet Par Bricole var han 1832--57 stormästare och länge en gärna hörd bellmanssångare. Han var själf kompositör till åtskilliga stycken i den af honom utgifna trio-samlingen "Sillsallaten" för mansröster. Bland Götiska förbundets ledamöter träffar man honom (under namnet Thormoder). W. öfverflyttade till svenska åtskilliga operatexter ("Euryanthe", "Zampa", "Hugenotterna"), och hans 1843 utg. "Metriska öfversättningar" innehålla tolkningar af Shaksperes "Julius Cæsar", Corneilles "Cid" samt Goethes "Reineke Fuchs". Han utgaf jämväl ett mindre häfte Dikter (1853, innehållande de hexametriska idyllerna "Björnskallet" och "Kyrkoplikten" i J. H. Voss' stil jämte öfv. af två bland Voss' mera kända idyller) och, som frukter af sitt intresse för helt andra områden, Tankar om grundskatten, af Icke riksdagsman (1840), Handbok i arithmetiken eller sifferräkneläran (1850), Förslag till regeringsform för Sverige (1856, under signaturen Wälment) samt öfv. af Brewers "Naturlärans grunddrag" (1858). 2. Hertha Aurora W., den föregåendes dotter, sångerska, f. 16 febr. 1821 i Stockholm, d. 26 okt. 1887 på Åkers krutbruk, egde en icke stor, men sympatisk sångröst, och hennes koloraturförmåga lär ha varit så ovanlig, att hon med lätthet kunde sjunga fioriturerna i en violinkonsert. 1853--54 var hon engagerad vid hofteatrarna i Koburg och Gotha, 1855--56 vid operan i Stockholm, där hon sjöng titelrollen i "Lucie", Marie i "Regementets dotter", Susanna i "Figaros bröllop", Rosina i "Barberaren i Sevilla", Nattens drottning i "Trollflöjten", Isabella i "Robert", Adina i "Kärleksdrycken" m. m. Dessutom sjöng hon på många konserter i utlandet. Hon blef led. af Mus. akad. 1850. 1. E. F--t. 2. A. L.* Westerton [ωe'stətən]. J. E. A. of. Se Alexander, sp. 536. Westerwald [-valt], högplatå i västra Tyskland, tillhörig de s. k. Rhenska skifferbergen, mellan Rhen i v. samt dess bifloder Lahn i ö. och s. och Sieg i n. Det är en skogfattig högslätt, en rest af ett en gång af erosionen utjämnadt kedjeberg, genom hvilket floderna senare skurit sig djupa dalgångar. De östra delarna äro bildade af improduktiv kolkalk med gamla eruptivbergarter; mellersta delen är fylld af brunkol, genomsatt och betäckt af basalt. Äfven längst i v. är W. rikt på basaltkullar, hvilkas sten utnyttjas i en mängd brott. Äfven koppar- och järnmalm förekommer. Den högsta och vildaste delen af platån heter Hoher W. l. Kalte Eich s. om öfre Sieg. Högsta topparna äro Salzburgerkopf (655 m.) och Fuchskauten (657 m.) nära Westfalens sydgräns. Södra delen af W. är ringa befolkad; däremot har i n. ganska liflig industri uppblomstrat. A. N--d. Vestervig kloster, i södra Thy, Thisted amt, Jylland, stiftades på 1100-talet för munkar af augustinorden och invigdes åt Vendsyssels lokala helgon S:t Thöger. Klostret åtnjöt under medeltiden stort anseende, men plundrades under Grefvefejden af de upproriske bönderna och blef efter reformationen ett världsligt län. Det såldes 1661, hvarefter byggnaderna refvos, så att nu blott kyr-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free