81 Westphal-Westpreussen 82 eller 1511 i Hamburg, d. 1574, studerade för Luther och Melanchthon i Wittenberg äfvensom vid flera andra tyska universitet samt slog sig därefter ned i Wittenberg som föreläsare och predikant. Efter att 1541 ha af böjt kallelse till en professur i Rostock mottog han s. å. anbudet att bli pastor vid Katarinakyrkan i Hamburg. Där blef han snart invecklad i alla den tidens religiösa stridigheter, där han stod på gnesiolutheranernas sida (t. ex. med Flacius i Interimsstriden). Mest bekant blef W. genom de häftiga och med mycken bitterhet å ömse håll förda nattvardsstriderna, som han 1552 öppnade med ett våldsamt angrepp, Farrago, på den kalvinska uppfattningen. Då han ock 1554 fick myndigheterna i Hamburg att utvisa de engelske kalvinske flyktingarna från staden, skref Calvin själf mot honom ("Defensio", 1555). Slutligen kallades han till superintendent i Hamburg, hvilken plats han 1562-71 skötte på förordnande, sedermera som ordinarie. Se P. Tschackert. "Entstehung der lutherischen und reformierten kirchenlehre" (1910). - Med W. förväxlas stundom den samtida predikanten och teol. författaren Joachim W. (d. 1569) från Mansfeld, Spången-bergs vän. Hj. H-t. Westphal, Rudolf Georg Herman n, tysk filolog, f. 1826 i Obernkirchen (Hessen), d. 1892 i Stadthagen, blef 1852 privatdocent i Tübingen samt var 1858-62 e. o. professor i Ereslau och 1875-79 lärare vid Katkovs lyceum i Moskva. Han återvände sedan till Tyskland. W. gjorde sig bemärkt som flitig och idérik forskare och författare inom flera grenar af de filologiska vetenskaperna, i främsta rummet genom det betydelsefulla verket Metrik der griechischen dramatiker und lyriker (med A. Rossbach, 3 bd, 1854-65; 3:e uppl. under titeln "Theorie der musischen künste der hellenen", 1885-89). Vidare må nämnas System der antiken rhythmik (1865), Geschichte der alten und mittelalterlichen musik (2 bd, 1865-66), Theorie der neuhochdeutschen metrik (1870; 2:a uppl. 1877), Allgemeine theorie der musikalischen rythmik seit J. S. Bach (1880), Die musik des griechischen alterthumes (1883) och Allgemeine metrik der indogermanischen und semitischen völ-ker (1892). - Genom att till grund för den metriska teorien lägga de gamles (hufvudsakligen Ari-stoxenos') rytmiska lärosatser och tillika framhålla det nära sambandet mellan musikalisk och metrisk rytm öppnade W. för metrikens studium nya banor och fann många efterföljare (se Metrik, sp. 311). - Äfven som språkforskare gjorde W. sig bemärkt genom flera arbeten, bland hvilka må nämnas Philosophisch-historische grammatik der deutschen sprache (1869), Metodische grammatik der griechischen sprache (1870-72) och Verglei-chende grammatik der indogermanischen sprachen (1873). A. M. A. Westphal, Karl Friedrich Otto. tysk läkare, f. 1833 i Berlin, d. 1890 i Kreutz-lingen, blef 1861 docent, 1869 e. o. och 1874 ord. professor i psykiatri och nervsjukdomar i Berlin. W.s arbeten hänföra sig dels till ryggmärgens sjukdomar ("Westphalsfenomen", se Ryggmärgssjukdomar, sp. 1335) i och för sig, dels till frågan om deras sammanhang med den progressiva, allmänna paralysien, dels till öfriga grenar af nervpatologien och psykiatrien. De flesta af dem äro offentliggjorda i det af honom 1868 grundlagda "Archiv fur psychiatrie und nervenkrankheiten". Hans Gesammelte cib-handlungen utgåfvos (med biografi) af hans son Alexander W. i 2 bd 1892. H. T-dt. Westphalska vågen. fys. Se Våg. West Point [we'st påì;nt], Nord-Amerikas förenta staters armékrigsskola, belägen i staten New York på högra stranden af Hudson, 80 km. n. om New York. Läroverket leder sitt ursprung från den på Washingtons initiativ 1794 inrättade artilleri- och ingenjörskolan i W. 1802 omorganiserades denna till en krigsskola (military academy} för kadetter (officersaspiranter), tillhörande artilleriet och ingenjörkåren. 1808 utvidgades läroverket, så att det därefter omfattade kadetter från arméns samtliga truppslag. - Genom kongressbeslut af 4 maj 1916 bestämdes antalet elever till högst 1,334, men sedermera har detsamma på grund af ökadt behof af officerare under Världskriget ökats. Vid slutet af 1919 utgjorde antalet elever omkr. 1,750. Antalet lärare och instruktörer var då 125, hvaraf 7 civila. Under normala förhållanden fordras lör att bli antagen till elev vid skolan att ha undergått en inträdesexamen i matematik, engelska språket och historia eller ock att ha styrkt sig vara student vid något universitet (eller elev vid visst annat läroverk). Kursen vid skolan varar 4 år och omfattar såväl militära som humanistiska ämnen. Antalet klasser är 4, motsvarande under-visningsåren. I militärt och disciplinärt af seende bilda eleverna (kadetterna) en kår (kadettkåren) med 3 bataljoner om 3 kompanier. Efter aílagd officersexamen utnämnes kadetten till underlöjtnant vid eller i visst truppförband. H. J-dt. West Port |>e'st på't]. Se Kansas city. Westpreussen [-prö'jsen], förutvarande preussisk provins, bildad 1878 genom den gamla prov. Preussens delning i två provinser: Ostpreussen och W., inneslutes mellan Pommern i v. och Ostpreussen i ö. samt mellan Östersjön i n. och Posen jämte det forna ryska Polen i s. Areal 25,535 kvkm. 1,703,474 inv. (1910), däraf ej fullt 2/3 tyskar samt något öfver 1/3 polacker. Prov. genomdrages från v. till ö. af baltiska höjdryggen eller sjöplatån, som Weichsel genombryter i en djup dalgång, hvilken från södra gränsen till Montauer spitze, där Weichsel och Nogat skilja sig, är 5--8 km. bred och på ömse sidor begränsas af 60 m. höga dalbranter, men längre ned vidgar sig till ett bredt delta, som är utomordentligt bördigt; det ligger dock mycket lågt, t. o. m. delvis under hafsytan, och skyddas mot floden af stora dammar, mot hafvet af dyner. Högsta delen af höid-ryggen ligger v. om Weichsel, där Karthausplatån med det 331 m. höga Turmberg har att uppvisa ett vildt romantiskt, af djupa dalgångar fåradt och af barrskog bevuxet landskap, som bär namnet "Kassubiska Schweiz". Baltiska höjdryggen har bildats under istiden vid den stora landisens afsmältning och tillbakaskridande mot n. De vid isranden anhopade grusmassorna bilda nu ändmoränstråkens höjdkammar, medan därbakom grundmoränens småkulliga landskap utbreder sig och där framför vidsträckta, delvis skogbevuxna, sandfält bildats af istäckets smältvattensälfvar. (Ett sådant är Tu-