89 Vestvaagöy-Westöö 90 15,622 inv. (1917). Strax ofvanom staden afgrena , sig Erie- och Champlain-kanalerna. W. har en stor unionsaisenal; industrien är i rask tillväxt och omfattar tillverkning af järnvägsvagnar, eggverktyg och yllevaror. A. N-d. Vestvaagöy [-våg-], en af Lofotens (se d. o.) största öar, Nordland, Norge. 413,69 kvkm. med 6,177 inv. (1918). V. skiljes genom Nappströmmen från Flakstodöy i v. och genom Sundklakkströmmen från Gimsöy och Östvaagöy i ö. Längs sydkusten ligga fiskelägena Bolstad, Mortsund, Stein och Stamsund; längs nordvästkusten Eggum, Borgver, Höines och Kvalnes. I det inre väl odlade bygder mellan höga, vackert formade fjäll (omkr. 1,000 m.). K. G. G. West-Washington |>e;st wå;ji^ton]. Se George t o w n 1. West Virginia [ωe'st vədʃi'niə], förkortadt W. Va, en af Nord-Amerikas förenta stater, begränsad i n. af Pennsylvania och Maryland, i ö. och s. af Virginia, i v. af Kentucky och Ohio (se karta till Nord-Amerikas förenta stater). 64,180 kvkm. Staten genomdrages från s. v. till n. ö. af det appalachiska bergsystemet, men det råder en skarp kontrast mellan en mindre, högländare, östlig del och en större, lägre liggande västlig. Det förra området, de s. k Newer Appalachians, bildas af ett äldre, veckadt kedjeberg, som af erosionen utjämnats till en slätt, men senare åter fått berglandskaraktär därigenom, att floderna i de mjukare lagren skurit djupa dalgångar. Bergstopparna nå här flerstädes en höjd af 1,200 m.; högsta punkten, Spruce Knob, ligger 1,458 m. ö. h. Den västliga, större delen af staten (2/3 af arealen) utgöres af Alleghany-platån, hvars af sandsten, kalksten och skiffrar bildade lager inta ett nästan horisontalt läge. Platån har emellertid genom floderosionen blifvit sönderstyckad till ett nätverk af dalgångar med mellanliggande isolerade branta höjder. Den nordöstligaste delen af staten afbördar sitt vatten mot Atlanten genom Potomac, som på en lång sträcka bildar gränsen mot Maryland. Eljest tillhör W. äfven med sina östliga, veckade bergområden Ohios flodsystem; de största bifloderna till Ohio äro Monongahela, Little och Great Kanawha, Guyandotte samt Big Sandy, som bildar gräns mot Kentucky. Ohio själf skiljer W. från staten Ohio i n. v. Jorden är i det nordvästra platålandets dalgångar särdeles bördig, och där odlas i betydande utsträckning majs, i mindre grad hvete och hafre. Ganska ansenlig är äfven odlingen af tobak. I de östliga, bergigare delarna af staten är näringslifvet hufvudsakligen grundadt på boskapsskötsel och mejerihandtering. Bergsbruket är dock det viktigaste näringsfånget, och som producent af mineraliska råämnen står staten näst främst i unionen. Den produktiva stenkolsarealen täcker 70 proc. af statens yta, ett af de största sammanhängande kolfälten i världen. Stenkolsbrytningen, som 1873 utgjorde 600,000 t., hade 1915 stegrats till 77,184,069 t. med ett värde af 74,561,349 doll. Petroleum och naturlig gas komma näst efter kolet i betydelse. Utvinningen af det förra ämnet torde redan ha sett sin bästa tid; värdet uppgick 1915 endast till 14,468,278 doll., men den naturliga gasen, som först efter 1895 ökats i betydenhet, afkastade s. å. 36,424,263 doll. Järnförekomsterna äro obetydliga, men leran lämnar råvara för en ansenlig industri. Brytning af byggnadssten och skiffer förekommer flerstädes. Industrien är stadd i tillväxt och omfattar förnämligast järn- och ståltillverkning i de nordvästra delarna af staten, nära Ohio, som bildar en god och billig transportled för både kol och järn. Läderindustrien torde komma närmast i betydelse; den är grundad på den rikliga tillgången af garfämnen från skogarna. Ovanligt gynnsamma förutsättningar har äfven glas- och lergodstillverkningen. Järnvägsnätet hade 1916 en längd af 6,316 km. Af väl så stor betydelse i trafikhänseende äro floderna, förutom Ohio särskildt Monongahela samt Little och Great Kanawha. För allmänbildningen är väl sörjdt; en lag af 1908 bestämmer, att barn mellan 8 och 15 år skola åtnjuta undervisning under 24 veckor pr år. Af högre undervisningsanstalter är framför allt att nämna West Virginia university i Morgantown (grundlagdt 1868), som 1918 besöktes af 1,269 studenter. Af de religiösa samfunden äro metodister, baptister och presbyterianer talrikast. Folkmängden uppgick 1880 till 618,457 pers., 1890 till 762,794, 1900 till 958,800 och 1910 till 1,221,119 samt uppskattades 1918 till 1,438,500 pers., däraf inemot 45,000 negrer. Hufvudstad är Charleston (31,060 inv. 1917) vid Great Kanawha. Staten sänder 2 senatorer (valda för 6 år) och 6 representanter (valda för 2 år) till kongressen. -- W. skilde sig 1861 från östra Virginia, men slöt sig till de konfedererade och upptogs 31 dec. 1862 som egen stat i unionen. A. N-d. Westwood [>e'stwud], John O b a d i a h, engelsk naturforskare, en af sin samtids mest framstående entomologer, f. 1805 i Sheffield, York-shire, d. 1893, utnämndes 1861 till zcolqgie professor i Oxford. Sedan 1872 var han hederspresident i Entoinological society i London. W.s entomologiska arbeten (redan 1862 uppgick deras antal till 378) utgöras mestadels af förträffliga monografier öfver en mängd insektsläkten och familjer (Gleridœ, Lucanidœ, Paussidœ m. fl.). Bland hans arbeten må nämnas det berömda Introduc-tion to the modern classification of insects, joun-ded on the natural habits and corresponding orga-nization of the different families (2 bd, med 2,500 fig., 1838-40), British moths and their transf or nations (2 bd, med 114 kolor. taflor, 1843 -45), Arcana entomologica (2 bd, med 95 kolor. taflor, 1843), The genera of butterflies (tills, med Edw. Doubleday; 2 bd, med 86 kolor. taflor, 1852), The butterflies of Great Britain (ny uppl., med kolor. taflor, 1854), Thesaurus entomologiens oxo-niensis (med kolor. taflor, 1874) och Revisio insec-torum familiæ Mantidarum (1889). I förening med Spence Eate utgaf han History of british sessile-eyed Crustacea (1861-69). 1855 fick han en af Koyal societys kungl. guldmedaljer. W. författade flera skrifter äfven på det arkeologiska området. O. T. S.* Westzynthiusska fonden. Se Handelsflottans pensionsanstalt, sp. 1326. Westöö [vestö], Oskar Anian, präst, växt-kännare, f. 18 nov. 1819 i Lärbro, Gottland, d. 29