- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
155-156

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vevey, Vevay, ty. Vivis, stad - Veveysans, cigarrsort - Vevring, härad och socken - Vex, hufvudort i Val d'Hérens. Se Hérens - Vexation - Wexell, Svante Didrik - Wexels, Vilhelm Andreas - Wexelsen, Christian Delphin - Wexelsen, Vilhelm Andreas - Wexford, 1. grefskap - Wexford, 2. stad - Vexillum - Vexin, franskt landskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lausanne, vid alpströmmen Veveyses utlopp i Genèvesjön. 11,781 inv. (1900), de fleste reformerta. Tillverkning af cigarrer, vin, choklad och kondenserad mjölk. De vackra omgifningarna locka årligen dit tusentals turister. J. J. Rousseau valde trakten kring V. till skådeplats för sin roman "La nouvelle Héloise". I staden finnes en mängd flickpensioner, huvudsakligen för undervisning i franska. A. N-d. Veveysans [vəväsã'], en tämligen simpel cigarrsort, som har sitt namn efter tillverkningsorten Vevey (se d. o.). Vevring, härad och socken under Förde pastorat s. om Florö, Sogn og Fjordane fylke (före 1919 Nordre Bergenhus amt), Förde pastorat, Norge. 125,16 kvkm. 1,153 inv. (1918). Fiskedistrikt. K. G. G. Vex, hufvudort i Val d'Hérens. Se Hérens. Vexation (lat. vexa̅tio), misshandling, trakasseri; prejeri, utpressning. — Vexirer, allehanda invecklade och hemliga anordningar, som i forna tider anbragtes på lås (vexirlås) och som man måste känna för att kunna öppna låset. - Vexirbild, psyk. Se Iakttagelse 1. sp. 300. Wexell, Svante Didrik, romanförfattare, f. 1732, d. som kofferdikapten i Stockholm 1775, författade romanen Rolofs händelser, Gastuvs sons, prinsens utaf Goa (1755), en ganska osjälfständig efterbildning af Zieglers "Asiatische Banise", fylld af förvånande äfventyr och däremellan inströdda sedelärande resonemang i statskonst o. d. W. utgaf s. å. Skalde-qvad för riksens höglofliga ständer. Se Böök, "Romanens och prosaberättelsens historia i Sverige" (1907). Wexels, Vilhelm Andreas, norsk präst, f. 29 mars 1797 i Köpenhamn, d. 14 maj 1866 i Kristiania, blef student i Köpenhamn 1814, tog teol. kandidatexamen med utmärkelse 1818 i Kristiania och anställdes som kateket vid Vor Freisers kirke där 1819. W. var sträng lutheran och väckte i början som predikant ovilja hos många, men steg efter hand i anseende; under sina sista år lutade han något åt grundtvigianismen. Hans duglighet gjorde honom mycket anlitad vid behandling af kyrkliga frågor, och han deltog sålunda bl. a. jämte professor Keyser och lektor Kaierin i omarbetandet af Pontoppidans "Forklaring over Luthers katekismus". Äfven som andlig författare utvecklade han betydlig verksamhet. Bland hans arbeten må nämnas flera predikosamlingar, biblisk historia (1839; 20 uppl.). Religiöse dikte (1845), teol. ströskrifter, öfv. af Luthers postilla m. fl. samt framför allt Forklaring over det Nye testaments skrifter (4 dir, 1837-54). 1847 utnämndes W. till komminister vid Vor Frelsers kirke, och då han 1859 där verkat i sammanlagdt 40 år, fick han af församlingen emottaga ett ansenligt legat, som skulle bära hans namn och användas efter hans bestämmelser. Se E. Mau, "Y. A. W:s liv og virken" (1867), och D. Trap, "W. A. W." (1905). E. H.* Werxelsen, Christian Delphin, norsk målare, f. 24 mars 1830 på Toten, d. 4 jan. 1883 i Kristiania, var elev af Gude i Düsseldorf, där han vistades 1855—59, bosatte sig sedan i Kristiania. W. målade norsk natur med styrka och finhet. Han är representerad i Nationalgalleriet af motiv från Yestre Aker, Moss, Holmestrand m. fl. st.<tab>G-g N. Wexelsen, Vilhelm Andreas, norsk präst och politiker, f, 5 juni 1849 i Klæbu, Trondhjems stift, d. 19 juli 1909 i Trondhjem, son till den grundtvigianskt sinnade prästen F. N. W. (f. 1818, d. 1896), blef teol. kandidat 1872 och egnade sig åt prästkallet samt utnämndes 1896 till skoldirektör i Trondhjems stift och 1905 till biskop där. W. hade tidigt gjort sig bemärkt som en förmåga i det kommunala och politiska lifvet. Till sin uppfattning radikal, var han stortingsman för Nordre Trondhjems amt 1882-91 och 1895-97. Han var kyrkominister i Joh. Steens bägge ministärer, 1891-93 och 1898-1902, och i Blehrs ministär 1902-03. Wexford [ωe'ksfəd]. 1. Sydöstligaste grefskapet i irländska prov. Leinster, i s. och ö. gränsande till S:t Georgskanalen. 2,333 kvkm. Större delen af grefsk. är en vågig slätt, men längst i v. reser sig ett par mera betydande bergshöjder: Mount Leinster, 795 m., och Mount Blackstairs, 735 m. På det 252 m. höga Tara hill i n. skall det i Ossian besjungna Temora ha stått. Kusten är nästan öfverallt flack, och framför densamma ligga lätt föränderliga sandbankar. De största floderna äro Barrow på västra gränsen, som faller ut i Waterford harbour, och Slaney, som utfaller i Wexford bay. Den senares dalgång samt kusttrakterna lämna den bästa åkerjorden. Inlandet är rikt på torfmossar; eljest intar ängsmarken den största arealen. Gifvetvis är också boskapsskötseln det förnämsta näringsfånget. Af industrier förtjäna knappast annat än ylleväfverierna i städerna W., Enniscorthy och New Ross att nämnas. Folkmängden har från 202,033 pers. 1841 nedgått till 102,273 1911. Det bör dock framhållas, att folkminskningen varit mindre här än den genomsnittliga i Irland. 92,3 proc. äro romerska katoliker, 6,9 proc. episkopaler, 0,3 proc. presbyterianer och 0,3 proc. metodister. - 2. Hufvudstad i nämnda grefskap, på södra sidan af floden Slaney, där den faller ut i den rymliga Wexford bay, en god hamn, hvartill tillträdet dock försvåras genom en sandbank. Mera djupgående fartyg måste därför lägga till vid Rosslare harbour, med hvilken W. står i järnvägsförbindelse. 11,531 inv. (1911). Skeppsbyggen. Rätt gifvande fiske af lax, sill och ostron. A. N-d. Vexillum, lat., var hos romarna eg. ett standar eller en fana. När centuriatkomitierna (se Comitia 2, Comitia centuriata) skulle sammanträda, var den röda krigsfanan (V. russeum) hissad på Janiculum eller Kapitolium, ett minne från den tid, då dessa komitiers (= härens) hufvuduppgift var att förklara krig. Centurierna tågade till röstning liksom till krig med sina vexilla framför sig. Rytteriets fänikor (turmæ à 30 man) hade hvar sitt standar, buret af en vexilla̅rius (se fig. å sp. 157). Med vexilla veteranorum menade man senare detachement af uttjänta soldater, hvilka kvarhöllos under fanorna som reserv. Äfven detachement på 1,000 man för speciella ändamål kallades stundom vexilla l. vexillationes. Under senare kejsartiden fick vexillatio åter betydelsen af "kavalleriskvadron". J. C. Vexin [vəksã'], franskt landskap (omkr. 2,000 kvkm.) n. v. om Paris, deladt af Seines biflod Epte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free