165 Whatmanspapper-Wheeler 166 han kunde, bekämpa de antikristliges ansträngningar att rycka till sig nationalekonomien, en vetenskap, som syntes honom så viktig, "att inom kort politiska ekonomer af någon skola skulle styra världen". 1831 vardt W. ärkebiskop i Dublin, där hans ställning blef synnerligen svår emellan å ena sidan den katolska irländska befolkningen och å den andra protestanterna, som misstrodde honom för hans latitudinarism och arbete for katolikernas emancipation. Han verkade likväl för ett bättre förhållande emellan katoliker och protestanter och vann sympatier genom de ansträngningar att lindra nöden han och hans familj gjorde under nödåren 1846-47. Småningom förvärfvade den för sitt uppträdande som fri protestant af de fleste illa sedde biskopen genom sin trogna ämbetsförvaltning aktning och kärlek. Bland hans skrifter äro att märka, utom den ofvannämnda, The elements oj logìc (1825), Elements of rhetoric (s. å.), Errors of romanism (1830; 5:e uppl. 1856), Essays on some of the peculiarities of the Christian religion (1825; 8:e uppl. 1880) och hans nationalekonomiska Introductory lectures (1831). - Se E. J. Whately, "Life and correspondence of K. W." (2 bd, 1866). (Hj.H-t.) Whatmanspapper [ostmans-], fint ritpapper med den engelske pappersfabrikanten Whatmans stämpel. Wheatley [w^tli], Francis, engelsk målare, f. 174? i London, d. där 1801, målade Upproret 1780 och 12 bilder till kopparstickaren J. Eoydelis Shakspere-galleri, men mest porträtt, landskap och landtliga eller husliga scener. Han blef led. af Royal academy 1791. <G-g N.) Wheatley Ortli], Phillis, nordamerikansk författarinna. Se Nordamerikanska litteraturen, sp. 1172. Wheaton [o^tn], Henry, amerikansk jurist och diplomat, f. 1785 i Prcvidence, Khode Island, d. 1848, var 1816-27 föredragande i unionens högsta domstol, af hvars domar och utslag han 1816-17 utgaf 12 bd, var 1827-35 chargó d'affaires i Köpenhamn och 1835-45 minister i Berlin. Yid sin återkomst till Amerika 1847 utnämndes han till professor i folkrätt vid Harvard university, men döden hindrade honom att tillträda platsen. Bland hans arbeten må nämnas Elements of international law (1836; 8:e uppl., med noter af R. H. Dana, 1866), ännu ett standardverk af äldre typ på folkrättens område, och History of the law of nations in Europé and America from the earliest times to the treaty of Washington (1845; i vidgad form 1846), bägge öfv. till flera språk; äfven utgifna af W. B. Lawrence med kommentar (4 bd, 1868-80; jämte biografi öfver W.). (Rid.) Wheatstone Ortston], sir Charles, engelsk fysiker, f. 1802 i Gloucester, d. 19 okt. 1875 i Paris, innehade först en fabrik för musikinstrument, men lämnade den snart för att egna sig åt vetenskapliga värf. Han utnämndes 1834 till professor i experimentalfysik vid King's college (London), blef 1837 medlem af Koyal society och adlades 1847. Han blef 1859 led. af Vet. akad. i Stockholm. - W:s första arbeten behandla läran om ljudet. Han konstruerade bl. a. 1827 kalejdofonen (se d. o.), en enkel och sinnrik apparat för att åskådliggöra svängningar likartade med dem, som af vårt öra uppfattas som ljud. Han var äfven den förste, som sökt efterbilda människorösten, medelst orgelpipor och "stämband" af kautschuk. På ljusintryckets fortvaro grundar sig äfven en af W. konstruerad fotometer. Bland hans öfriga uppfinningar inom optiken må nämnas stereoskopet (se d. o.). Hans viktigaste rön falla emellertid inom elektricitetslärans område. Här må först nämnas, att han sökte bestämma den hastighet, hvarmed en elektrisk urladdning i en ledare försiggår. Den elektriska urladdningens fortplantningshastighet fann W. vara af samma storhetsordning som ljusets. Om den af honom uppfunna Wheatstones brygga för bestämning1 af elektriska ledningsmotstånd se E l e k t r i-s k a m ä t n i n g a r, sp. 300. 1837 uttog W. tills, med W. F. Cooke patent på en elektrisk telegraf, nåltelegrafen, som dock i förstone var af tämligen invecklad beskaffenhet, bl. a. med flera ledningstrådar (se vidare Telegraf, sp. 719). Redan 1840 införde han emellertid i telegrafien en högst väsentlig förbättring, nämligen användning af elek-tromagnet för signalernas mottagning. En annan viktig uppfinning på samma område är hans automatiska afsändare, bestående af en i dubbla rader med hål genomborrad pappersremsa, som beredes på förhand och sedan insattes i den automatiskt verkande afsändningsapparaten (se Telegraf, sp. 728). E-S. (T. E. A.) Wheatstones brygga Ortstons], fy s. Se Elektriska mätningar, sp. 300, och Wheatstone. Wheeler Orto], William Almon, nordamerikansk politiker, f. 30 juni 1819 i Malone, staten New York, d. där 4 juni 1887, blef 1845 advokat, var 1849-50 led. af New Yorks legisla-tur och 1858-59 af dess senat samt led. af kongressens representanthus 1861-63 och 1869 -77. Dessemellan idkade W. bankverksamhet i Malone och var president i ett stort järnvägsbolag. Han tillhörde först whigpartiet, anslöt sig 1856 till republikanerna och var 1876 detta partis vicepresidentkandidat samt mars 1877-mars 1881 (under Hayes' presidentskap) Förenta staternas vicepresident, hvarefter han drog sig tillbaka till privatlifvet. V. S-g. Wheeler O^le], Jo sep h, nordamerikansk militär, f. 1836, d. 1906, förde under nordamerikanska inbördeskriget, först som generalmajor och sedan som generallöjtnant, med utmärkelse befälet öfver sydstaternas kavalleri dels på västra delen af krigsskådeplatsen, dels i Nord-Carolina. Under spansk-amerikanska kriget var han befäl-hafvare öfver kavallerifördelningen på Cuba. 1900 utnämndes han till brigadgeneral i (den reguljära) armén. Kort därefter tog han afsked. H. J-dt. Wheeler [a>?'la], George Montagu e, amerikansk forskningsresande, f. 9 okt. 1849 i Grafton (Massachusetts), ledde 1871-79 en af amerikanska