16? Wheeleriella-Whipple 168 krigsministeriet utrustad expedition för utforskning och kartläggning af Förenta staternas territorier v. om lÖÖ° v. Gr. Till denna expeditions vetenskapliga stab hörde flera framstående forskare, såsom K. G. Gilbert, J. Marcou, E. Howell o. a. Kesul-taten offentliggjordes dels i "Topographical atlas" (1872 ff.), dels i "Report upon the geographical and geological explorations of the lÖÖ-meridian in California, Nevada, Nebrasca, Utah, Arizona, Colorado, New Mexico, Wyoming and Montana" (1875 ff.). Efter W. är uppkallad Wheeler peak (3,677 m.), som förut ansågs vara högsta bergstoppen i staten Nevada. A. N-d. Wheelerie'lla [>il-], zool. Se Myror, sp. 104. Wheeling [et»rlinj, största staden i nordamerikanska staten West Virginia, på östra stranden af Ohio och på en ö i floden, den viktigaste staden vid Ohio mellan Pittsburg och Cincinnati. 43,657 inv. (1917). Katolsk katedral. W. är medelpunkt för statens järn- och ståltillverkning, kallas allmänt för "nail city" (spikstaden), men äfven andra slags järnmanufakturer tillverkas där, äfvensom glas, cigarrer, papper, läder m. m. Det första nybygget (Fort Fincastle) på W.s plats anlades 1770; dess namn förändrades 1776 till Fort Henry, men utbyttes 18G6 mot W. Stad sedan 1836, var W. 1863-70 och 1875-85 West Virginias hufvudstad. A- N-d. Whewell [hjò^l], William, engelsk lärd, f. 1794, d. 1866, var 1828-32 professor i mineralogi och 1838-55 i moralfilosofi vid Cambridges universitet. W. bidrog kraftigt till reformerandet af den matematiska undervisningen i Cambridge samt införandet af praktisk filosofi och naturvetenskaper såsom läroämnen. Han författade bl. a. Astro-nomy and general physics, considered in reference to natural thejology (1833, ny uppl. 1864; "Astronomi och allmän physik", 1842), det synnerligen framstående arbetet History of the inductive sci-ences (1837; 3:e uppl. 1857), Philosophy of the inductive sciences (1840; i omarbetad form, 3 dir, 1858-60), utgörande en kunskapslära, som häf-dade om Kants erinrande idéer och därigenom bröt med den engelska filosofiens empiriska grundriktning, samt Elements of morality, including polity (1845; 3:e uppl. 1854) Lectures on systematic morality (1846) och Lectures on the history of moral philosophy in England (1852; 3:e uppl. 1862), i hvilka han intar en intuitionistisk moralisk ståndpunkt. Därjämte öfversatte han Grotius' "De jure belli et pacis" (1853), Goethes "Hermann und Dorothea" m. m. Jfr Todhunter, "William W." (2 bd, 1876), och Douglas, "Life and select correspondence oí W. W." (1881). s~e- Whewell?t [hjc/ol-], miner., ett monoklint kalk-oxalat, funnet på kalkspat i Ungern, af Brooke uppkalladt efter professor William Whewell (se denns). Ant. Sj. Whickham [w^kom], stad i engelska grefsk. Durham, 6 km. s. v. om Newcastle, nära floden Derwent. 18,332 inv. (1911). I närheten kolgruf-vor, som gett upphof till betydande industrier, omfattande tillverkning af järn, kemikalier, skeppståg m. m. A. N-d. Whigpartiet Oi;g-] i Förenta staterna. Se Whigs 2. Whigs [£tn'gs]. 1. Engelskt politiskt parti. Se Tories. - 2. Politiskt parti i Nord-Amerikas förenta stater. Namnet whigs gafs under åren närmast före nordamerikanska frihetskrigets utbrott och under kriget ej sällan åt anhängarna af koloniernas frigörelse från Brittiska riket. Det återupptogs 1834 af de s. k. nationella republikanerna (seKepublikaner, sp. 1443), hvilka bekämpade presidenten Jacksons politik och under Henry Clays ledning påyrkade vidsträckta befogenheter åt unionsmyncUgheterna, skyddstullar, stöd åt Förenta staternas bank och ett af unionsregeringen ledt och bekostadt arbete för landets planmässiga uppodling (internal im-provemenls). Med namnet whigs ville partiet därjämte antyda sin allmänt frisinnade läggning i motsats mot Jacksons något godtyckliga maktfullkomlighet. Utom Clay voro D. Webster och J. Q. Adams dess främsta män. Af taktiska skäl uppställde partiet 1836 och 1840 som presidentkandidat i st. f. Clay general W. H. Harrison; han segrade 1840, men afled redan 1841. och vicepresidenten J. Tyler närmade sig som president demokraterna, hvarför partiets lagstiftningsprogram ej kunde genomföras. Med Clay som presidentkandidat motsatte sig partiet i 1844 års valstrid förgäfves annexionen af Texas, och 1848 segrade whigs blott genom att till kandidat taga en populär general från södern, Z. Taylor. Slaf-frågan hade då redan börjat splittra partiet, och dess anhängare i sydstaterna började alltmer öfvergå till demokraterna, samtidigt med att i de norra staterna affall skedde till nya partibildningar med klarare program i den brännande frågan. Det blef Clays kompromiss i slaffrågan 1850 (se Clay), som snart nog beredde partiets undergång. Det gick 1852 till val med general W. Scott som presidentkandidat och upprätthållandet af Clays kompromiss som program, men besegrades, och dess flesta anhängare i nordstaterna upp-gingo 1854-56 i det nybildade republikanska partiet (se Republikaner, sp. 1443). Unionens vidmakthållande, till dess nordstaterna vunnit kraft nog att öfverta detta värf, är partiets största insats i Förenta staternas historia. Jfr J. P. Gordy. "History of political parties in the united states" (1900), J. A. Woodburn, "Political parties and party problems in the United states" (1903), och M. Ostrogorski, "La démocratie et 1'organisa-tion des partis politiques", II (s. å.). 2. V. S-g. Whip [än'p], eng. 1. Sports., piska; den, som håller hundarna tillsammans med piskan (se P i kör och Jaktridning). - 2. Polit. (Whipp er-in). Selnpiskare. 1. B. C-m. Whipple [ö>i;pl], Edwin Percy, nordamerikansk essayförfattare, f. 1819 i Gloucester (Massachusetts), d. 1886 i Boston, uppträdde som föreläsare i litterära ämnen. Hans kritiska studier utmärkas för skarpsynt uppfattning samt en af anekdoter och epigrammatisk kvickhet upplifvad framställning. Bland hans arbeten må framhållas Essay on Macaulay (1843), Essays and reviews (2 bd, 1848-49), Literature and life (1849, flera uppl.), Character and characteristic men (1866), Success and its conditions (1871) samt hans förnämsta verk, The literature of the age oj Elizabeth (1869; ny uppl. 1876). Whipple [ítf^pl], GuyMontrose, amerikansk