- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
177-178

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Whitefield, George - Whitefield-Althén, Ruth - Whitehall - Whitehaven - Whitehead, Robert - Whitehorne, James - Whiteley, William - Whitelock, Bulstrode

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17? Whitefield-Althén-Whitelocke 178 heten af pånyttfödelse, sedermera om rättfärdig-görelsen genom tron, det mänskliga syndafördärf-vet och Kristi rättfärdighet, den kommande domen och försoningen genom Kristus allena. Af hans 18,000 predikningar ha endast 75 blifvit bevarade genom andras, ofta bristfälliga, anteckningar. En samlad upplaga af W:s predikningar, bref m. m. utgafs i 7 bd 1771-72, med lefnadsteck-ning af John Gillies. En utförligare biografi har författats af L. Tyerman (2 bd, 1876-77). Se f. ö. litt. till Wesley. (Hj. H-t.) Whitefìeld-Althén [>áì'tf?ld-], Ruth, operasångerska. Se A 11 h é n. Suppl. Whitehall Oáì't-hå'1]. Se London, sp. 1052. Whitehaven [wáYt-hëìvn], hamnstad i engelska grefsk. Cumberland, vid Solway firth.. 65 km. s. v. om Carlisle. 19,044 inv. (1911). För sin betydelse har W. framför allt att tacka de fyndigheter af kol och järn (hematit), som bearbetas i grannskapet i grufvor, som sträcka sig ända till 2,5 km. ut under hafvet. Förutom järnverk och mässingsgjuterier har W. skeppsvarf samt tillverkar allt hvad som hör till fartygsutrustning. A. N-d. Whitehead [wáYted], Robert, engelsk ingenjör, uppfinnare af den efter honom benämnda torpeden, f. 3 jan. 1823 i Eolton-le-Moors, Lan-cashire, d. 14 nov. 1905 i Shrivenham, Berkshire, blef 1837 elev vid Richard örmerod & sons verkstäder i Manchester, anställdes 1846 hos firman Fhilip Taylor & sons i Marseille, men uppsatte sedermera egen fabrik i Milano, hufvudsak-ligen för tillverkning af maskiner för silkesväfnad. Därpå flyttade W. först till Trieste och 1856 till Fiume, där han egnade sig åt konstruktion och tillverkning af maskineri för krigsfartyg för Österrike (Stabilimento tecnico Fiumano), sedermera för tillverkning af torpeder, hvartill hans samarbete sedan 1864 med österrikiske fregattkaptenen Luppi gett honom uppslag (se Torped, sp. 427). Hans arbete för att realisera Luppis uppslag blef så genomgripande, att den första användbara torpeden (1868) med fog bär W:s namn och kan anses vara hans skapelse. I W:s torpedfabrik i Fiume. som 1904 öfvertogs af hans äldste son och ända in i det sista vetat hålla sig i spetsen för torpedutvecklingen, ha sedermera tillverkats torpeder i mycket stor utsträckning och för alla örlogsmariner. 1890 upprättade W. en filialfabrik nära Weymouth, hufvudsakligen för leveranser till England. C. K. S. Fmn. Whitehorne [wáYt?n], James, amerikansk målare, f. 1803 i Wallingford, Yermont, d. 1888, var hufvudsakligen autodidakt, målade porträtt och stod i högt anseende. Särskildt omtalas af honom ett i Amerika bekant blad, utfördt i mezzotinto-maner: Henry Clays tal till senaten. (G-e ^7-) Whiteley [wáYtli], William, engelsk affärsman, f. 1831, d. 1907, tog sextonårig anställning hos en klädesfirma i Wakefield och fick 1854 en dylik plats i London. 1863 öppnade han en liten butik i Westbourne Grove, Eayswater, London, med en personal af 2 unga flickor och l springpojke samt ett kapital af 700 pd st., som han lyckats hopspara. Företaget hade framgång, och inom ett år sysselsatte han 15 biträden. 1866 utvidgades affären betydligt, och nya af delningar upprättades snabbt efter hvarandra, till dess W. kunde kalla sig universal provider ("allförsäljare") och faktiskt kunde anskaffa allt tänkbart, hvarom en mängd anekdoter berättas. 1899 förvandlades affären, som nu lämnade en behållning af öfver 100,000 pd st. om året, till aktiebolag. W. blef ihjälskjuten af en man, som föregaf sig vara hans naturlige son och som han nekat hjälp. J- C. Whitelocke [wi7tlåk], B u l s t r o d e, engelsk statsman, f. 6 aug. 1605 i London, d. 28 juli 1675 i Chilton, Wiltshire, studerade i Oxford och utbildade sig där till jurist. Han blef snart uppmärksammad som advokat, var 1626 led. af parlamentet och valdes 1640 till led. af Långa parlamentet. Där vann han genom sina framstående egenskaper snart stort inflytande och utmärkte sig i denna tid af hätska partistrider och förföljelser för besinning och moderation. Detta visade han i processen mot Strafford; i processen mot Laud vägrade han att taga del, emedan han stod i personlig tacksamhetsskuld till denne alltifrån studieåren; beslutet att döma Karl I till döden ogillade han, hvarför han drog sig undan någon tid före afrättningen (1649) och först en tid efter denna ånyo tog del i parlamentets öfverläggnin-gar. Efter monarkiens afskaffande blef W. medlem af statsrådet. Beslutet om öfverhusets afskaffande motsatte han sig, och han afrådde 1653 Långa parlamentets upplösning. För Cromwells nationella utrikespolitik blef han dock snart vunnen. 1653 ställdes han i spetsen för en beskickning till Sverige; ett närmande till denna makt skulle kraftigt främja de engelska intressena och nödga Danmark att borttaga de skrankor det satt för den engelska handeln. Han ankom 15 nov. s. å. till Göteborg, i dec. till Stockholm och vistades sedermera ett hälft år vid svenska hofvet. En engelsksvensk vänskapstraktat af slöts april 1654, och därmed hade W. med Sverige inledt den förbindelse, som sedermera under Karl X Gustaf blef af ganska ingripande betydelse. Med denne furste trädde W. under sin vistelse i Sverige i närmare beröring; öfver hufvud visade han sig personligen allt framgent mycket svenskvänlig. Den tid W. vistades i Sverige var den allra sista af Kristinas regering, och med ogillande undran såg den allvarlige engelsmannen ett hoflif, hvars betänkliga sidor just då framträdde som starkast, medan han på samma gång såsom alla andra beundrade drottningens lärdom och begåfning (jfr Y a l e n t i n s dag). Han lämnade Sverige alldeles vid samma tid, som hon af sade sig tronen och Karl X Gustaf uppsteg på denna (juni 1654). öfver sin ambassad förde W. en dagbok, hvilken 1772 utgafs af Ch. Morton under titeln A journal of the swedish embassy in the years 1653 and 1654 from the commonwealth of England, Scotland and Ireland (ny uppl. 1855, af H. Reeve; "Bulstr. Whitlockes dagbok öfver dess ambassade till Sverige åren 1653 och 1654",

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free