183 Whitney 184 lingen Leaves of grass, omfattande tolf sånger, som inleddes af ett dityrambiskt företal, som direkt framlägger hans program för människan och skalden: "Älska jorden och solen och djuren, förakta rikedomen, gif allmosor åt den, som ber, hata förtryckaren, disputera inte of ver Gud, var tålig och eftertänksam mot människorna, tag inte af dig hatten för något vare sig kändt eller okändt... Skalden får icke förslösa sin tid med onyttiga ting... Världsalltet har en absolut tillbed j are, och det är den störste skalden. Med allt hvad himlen, den högste har sändt står han i samklang, med morgon-rodnaden, med vinterns skog. med barnens lek... Den störste skalden moraliserar icke och gör inga moraliska nyttoanvändningar. Han har ingen bestämd stil, utan är kanalen för tankar och ting, utan att tillägga något eller borttaga något: sitt jags fria kanal. Han svär sin konst: jag vill icke blanda in mig, jag vill i mina skrifter icke tåla någon elegans, någon effekt, någon originalitet liksom ett förhänge mellan mig och världen". Af sångerna må nämnas s j älf bekännelsen Song of my-self och tillitsdikten till världen, Carol of occupa-tions. Diktsamlingen vardt ouppmärksammad och osåld; endast Emerson sände W. ett bref af uppskattning och beundran. Oberörd af publikmisslyckandet, utgaf W. 1856 en ny upplaga, tillökt med tjugu nya dikter (bland dem Song of the open road och Crossing B. Ferry), och 186A en tredje, där ytterligare 132 tillagts (Starting from fish-shaped Paumanok, där vänskapens och kärlekens evangelium besjunges, Calamus, vänskapens hymncykel, Ghildren of Adam, de häftigt angripna och förföljda dikterna om den mänskliga kroppens gudomlighet, m. fl.). Drum íaps (1865) är egnad slafkriget och intrycken därifrån. I nya upplagor af "Leaves of grass" 1867 (bl. a. The c,ity dead house) och 1871 (midnattsfantasien On the beach ät night, vårhymnen Warble for lilac-time, de mäktiga Passage to India och Prayer of Columbus, sången om Amerikas storhet och söndring), 1872, 1873 (Dirge, klagosången öfver den älskade modern), 1876 o. s. v. (uppl. med varianter utg. af D. Mac Kay 19ÖÖ) infogades större delen af W:s poetiska alstring. - Af hans öfriga författarskap må nämnas Democratic vistas (1870); dagboksanteckningar, som han gjorde under kriget jämte andra smärre notiser och skisser, förenade under titeln Svecimen days (1882); en brokig samling dikter och prosastycken samlade som November boughs (1888). Efter \V:s död utgåfvos The wound dresser (1897), innehållande hans bref till hans moder under kriget, och 1902 ännu en samling bref och uppsatser. Hans samlade arbeten utkommo 1902 i 10 bd, An american primer 1904 och Diary in Canada s. å. - W:s diktning och be-tydelsa ha varit stridsäpplen och äro det ännu, medan den vidhjärtade, karaktärstarka, ädla personligheten, som framträder ännu klarare i brefvcn än i dikterna, allmänt erkännes. Yid början af sin bana ville W. så att säga utmana den gamla världens litteratur med dess största snillen i spetsen och mot dess konstnärliga ideal sätta upp d?n nya världens, en helt och hållet ny, annorlunda, "demokratisk" konstprincip, som för både form och innehåll sökts och vandrada förut okända vägar. När han som sjutticåring ännu en gång bedömde och förklarade sin alstring (i A backward glance o'er traveVd roads), inskärper han åter, att "Leaves of grass" icke skall bedömas som konstverk eller försök att skapa ett sådant, utan är ett försök att framställa en bestämd personlighet, en mänsklig individ, honom s j älf, fritt, uttömmande och sant. Icke dess mindre har hans diktning haft en revolutionerande tendens och hans form-gifning ingalunda varit fri, utan är tvärtom präglad af ett och samma maner. Versernas oreglerade rytm är icke talets; den oafbrutna följden af utrop och uppräkningar af ofta ytterst disparata, men samordnade begrepp och ting ("auktionskatalogstilen") och en påträngande smaklöshet i blandningen af element utgöra otvifvelaktiga, obestridliga brister hos W. och ligga hindrande i vägen för tillegnandet af hans verk. Liksom Tho-rild, om hvars "Passionerna" "Leaves of grass" trots allt erinrar i åtskilligt, är det egentligen endast extasögonblicken, som W. förmår ge, och i hans alltför "kraftgenialiska" dikter finnes det alltid ett öfverflöd på stoff, ett öfverflöd på känslor, bilder, iakttagelser, tankar af ursprunglig styrka och höghet, men brist på själítukt, måtta och behärskning af det oerhörda material hans intellekt och hans erfarenhet gett honom. Både i Europa och Amerika har en mängd poeter tagit intryck af W., men vanligen endast lyckats följa honom efter i fel. Se uppsats af A. Eutenschön i "Ord och bild" (1905; gränslös beundran) samt arbeten af Bucke (1883), Knortz (1886), Clarke (1892), J. A. Symmonds (2:a uppl. 1906), J. Burroughs, W. S. Kennedy, Donaldson (1896), J. Schaf (1904), H. B. Binns (1905), Bliss Perry (1906), L. Bazalgette (1908) och B. Selincourt (1914). R-n B. Whitney [w^tni], Eli, amerikansk uppfinnare, f. 8 dec. 1765 i Westboro, Massachusetts, d. 8 jan. 1825 i New Haven, visade tidigt ovanliga anlag för maskinkonstruktioner. Efter examen vid Yale college 1792 for han till Savannah, där han genom förmedling af general Greenes änka blef satt i tillfälle att arbeta på lösningen af problemet att på mekanisk väg rensa bomull. Hans första modellmaskin, sagegrenermaskinen (se Egre-nermaskin), tycks ha blifvit stulen, men han konstruerade snart en ny och fick densamma patenterad 1794. I kompanjonskap med Phineas Miller (sedermera gift med mrs Greene) anlade W. en fabrik vid New Haven, för tillverkning af bomullsrensningsmaskiner. De sökte ernå monopol härför och utverkade, att vissa af de nordamerikanska bomullsproducerande staterna betalade af-gifter för, att maskinerna skulle få användas inom resp. stater. 1798 började W. i New Haven tillverka eldvapen, och han erhöll stora beställningar på gevär för Förenta staternas armé. Fmn. Whitney [oi^ni], nordamerikansk släkt, härstammande från John W., som 1635 inflyttade från England. 1. JosiahDwight W., geolog, f. 23 nov. 1819 i Northampton, Massachusetts, d. 19 au£. 1896 i Lake Sunapee, New Hampshire, inträdde 1840 i New Hampshires geologiska undersökning och tillbragte åren 1842 -47 på studieresor i Europa, hvarund?r han studerade hos bl. a. É. de Eeaumont, Liebig och Kammeisberg. 1855 blef han statskemist i lowa och var samtidigt professor vid Icwa university.