Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Whitsunday ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
18?
Whitsunday-Whittington
188
England). Ända sedan romartiden har
W. varit ryktbart för sina ostron
("natives"). Se Ostronodling, sp. 1074.
A. N-d.
Whitsunday [>i’t sa’ndi], eng.,
pingstdagen.
Whittier [>i’ti9], John G r e e n l e af, nordamerikansk skald, f. 17 dec. 1807 i Haverhill,
Massachusetts, d. 7 sept. 1892 i New Hampshire,
tillhörde en jordbru-kandekväkarfamilj. Till sitt
18:e år biträdde han fadern med arbete på farmen
och vann då den förtrogenhet med naturen och med
bygdens arfsägner, som sedermera åstadkom en sådan
målerisk sanning i hans skildringar af New Englands
yttre och inre sceneri. Vintertiden tillegnade han
sig folkskolebildning och förtjänade på skoma-keri
så pass mycket, att han 1827 kunde besöka Haverhill
academy under sex månader. Han studerade ytterligare
ett halfår vid akademien och redigerade 1829-32
åtskilliga tidningar, hvarefter han i 4-5 år skötte
familjefarmen. Landtarbetets tyngd angrep dock tidigt
hans hälsa, som förblef klen l ef nåden ut. W., som i
gosseåren fått väckelse för sina poetiska anlag genom
att läsa Eurns, började från 1826 offentliggöra
versstycken. I öfver-ensstämmelse med sina
kväkargrundsatser fattades han af ett glödande nit för
negerslafvarnas frigörelse. Han blef 1831 medarbetare
i Garrisons abolitionisttidning "The liberator" och
1836 sekreterare i American antislavery society, och i
samma anda skref han ljungande dikter och redigerade
tidningen "Pennsylvania freeman" (i Philadelphia),
hvarvid han tappert trotsade t. o. m. öfverfall från
pöbelns sida. 1840 bosatte sig W. för lifstiden i
Amesbury, Massachusetts, och egnade sig åt poetiskt
författarskap samt lämnade bidrag till "National era"
och från 1857 till "Atlantic monthly". - W. uppträdde
aldrig som aktiv politiker, men förberedde mer
än någon annan det material, hvaraf republikanska
partiet uppbyggdes. Som skald är W. genomamerikansk
och nästan lika af-hållen som den mer kosmopolitiske
Longfellow; ja han har t. o. m. trängt djupare
ned hos folket än denne. Puritanernas vackraste
egenskaper ha ej alltsedan Milton återspeglats så
troget som i dikter af W. Den ädla enkelheten i hans
karaktär lyser igenom i hans diktning, som håller sig
till det näraliggande i lif och tanke, men städse
söker frammana dess inneboende poesi och därigenom
får ett drag af lyft känsla. Hans fäderneärfda
religiositet bäres af uppriktigaste gudsförtröstan
och människokärlek. Sådana utflöden af "det inre
ljuset" som hans dikter My triumph, My birthday,
My psalm, My soul and I och The eternal goodness ega
innerlig och hög poesi. Han blef en nationell bard,
som ifrade för rättvisa, humanitet och reformer. Gärna
besjöng han ock folkets enkla lif, gaf friska och
trohjärtade bilder från landtliga och andra yrken,
firade i sång puritanismens martyrer, brännmärkte
slafveriets försvarare, skref minnesdikter of ver vän-
ner och ryktbara personer och frambragte under nästan
hela sin skaldebana en mängd ballader, till hvilka i
synnerhet sägner från amerikanska kolonisationstiden
gett ämnen. I framställningssättet är han tämligen
mångordig, men aldrig dunkel eller invecklad, och de
provinsialismer man träffar hos honom sätta krydda på
stilen. Med sin fallenhet för kraftiga uttryck anlitar
han hellre språkets angelsaxiska än dess romanska
element. Hans vers är icke särskildt melodisk eller i
metriskt afseende rik. Den i början något okultiverade
formen förfinades dcck alltmer under hans senare
årtionden. - Bland W.s ansenliga följd utg. diktverk
må nämnas Legends of New England (vers och prosa,
1831), Lays of my home (1843), Ballads (1844),
indianberättelsen The bridal of Pennacock (1848),
Songs of labor (1850), Home ballads and poems (1860),
In war time (1863), National lyrics (1865), den mycket
intagande vinteridyllen Snow-bound (1866), The tent on
the beach (1867), Among the Ulls (1868), Ballads of
New England (1869), Poems of natur e (1885) och sist
A t sundown (1890). Som framstående prosaförfattare
visade han sig i Leaves from Margaret Smith’s journal
(i arkaiserande stil hållna skildringar från New
Englands forntid) och flera samlingar Sketches samt
historiska, politiska, biografiska och kritiska
uppsatser. Han utgaf sina samlade Works i 7 bd
(1888; ny uppl. 1896). Bästa biografien öfver honom
är den af Pickard ("Life and letters", 1894); andra
skrefvos af Higginson (1892) och Carpenter (1903).
E. F-t.
Whittington [ctn^ten], stad i engelska
grefsk. Derby, vid Chesterfieldkanalen, 16 km. s. om
Sheffield. 17,213 inv. (1911). Tillverkning af
stenkärl och lergods. Jfr N e w b o l d and Dunston.
A. N-d.
Whittington [wi^irton], Richard, medeltida lord
mayor i London, d. 1423, var son till en riddare
från Gloucestershire, sir William W., och omtalas
som klädeshandlare i London 1379, då han tecknade
5 mark på ett lån. 1393 valdes han till ålderman,
var 1393-94 sheriff, utsågs af Rikard II juni 1397
till mayor vid förutvarande mayorns frånfälle och
var vald mayor för ämbets-åren 1397-98, 1406-07
och 1419-20. W. var mycket förmögen och stod flera
gånger konungarna Henrik IY och Henrik Y till tjänst
med penninglån. Sin stora förmögenhet testamenterade
den barnlöse Citymagnaten till välgörande ändamål,
bl. a. till en af hygieniska skäl önsklig ombyggnad
af Newgate-fängelset och till uppförandet af ett
stort fattighus. - Till W:s person har af obekant
anledning anknutits en alltjämt populär sägen om
den fattige gossen Dick W., som kom till London att
söka sin lycka, upptogs som kökspojke hos en rik
köpman och lät sin katt (det enda han egde) medfölja
dennes fartyg till något tropiskt land, där katten
rensade ett konungapalats från råttor samt därpå för
en oerhörd summa inköptes af landets konung. Sägnens
Dick W. hade just, illa behandlad i köket, gett sig
ut på rymmarfärd, men hejdades af några kyrkklockors
ljud, hvari han förnam en profetia om, att han skulle
bli lord mayor i London. Han återvände då, tog sin
på katten vunna rikedom i besittning, gifte sig med
sin husbondes dotter och vann med åren allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
