- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
229-230

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wichmann, Yrjö Jooseppi - Wichterpal - Vichtis - Vichy - Vicia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

229 Wichterpal -Vicia 230 åtföljt sin man på vissa af hans resor och bl. a. utgett Beiträge zur ethnographie der tscheremissen (1913). K.B.W. Wichterpal. kommun. Se Estsvenskar, sp. 965. Vichtis (fi. Vi'hti), socken i Nylands län, Finland, Lojo domsaga och härad, pastorat af 2:a kl., Lojo kontrakt, Borgå stift. 519 kvkm. 8,883 inv. (1919). finsktalande. Finsk folkhögskola (samskola). O. u-n. Vichy [vi j i'], stad och badort i franska dep. Allier, vid högra stranden af Allier, 240 m. ö. h. vid järnvägen S:t Germain les Fossés-Thiers af banan Paris- Lyon-Medelhafvet. 16,502 inv. (1911). V. består af två delar: Vichy-lä-Ville (gamla V.), ännu till en del omgifvet af gamla ringmurar och torn, med trånga, krokiga gator, ett klocktorn (återstod af ett af hertig Ludvig II af Bourbon, f. 1337, d. 1410, uppfördt fast slott), och M:me de Sévignés hus, samt Vichy-les-B a i n s, den omkring källorna och badanstalterna uppförda nya staden, med civil- och militärhospi- Kasinot i Vichy. tal, kasino med teater (se fig.), det hela omgifvet af vackra parker. Rester af badbäcken och af vattenledningar samt en mängd mynt från romerska kejsartiden ha anträffats. Europeiskt rykte erhöllo källorna, först sedan de på 1780-talet påbörjade badanstalterna (Établissement thermal) omkr. 1830 blefvo fullbordade. De ha sedermera ombyggts, den äldsta 1853 och den nyaste 1898-1903 och kunna lämna flera tusental bad om dagen. V. är Frankrikes mest besökta kurort. Bolaget, som af staten arrenderar baden, tillverkar salt för artificiella bad, pastiller, chokolad m. m. I staden och dess omedelbara grannskap finnas 21 källor, af hvilka 12 (4 af dem artesiska) äro statens egendom. De ryktbaraste och mest anlitade äro La Grande Grille (se nedan), L'Hópital (33°), Des Célestins och Lardy. Den ymnigaste. Le Puits-Carré (44°), är reserverad för bad. - V:s källor äro en af de förnämsta representanterna af varma alkaliska hälsokällor genom sin rikedom på natriumbikarbonat och fri kolsyra samt sin lagom höga värmegrad, växlande hos de olika källorna från + 12° C. till + 44° C. Källan La Grande Grille (-f 41° C.) är en af de mest begagnade, i synnerhet mot den i Frankrike ytterst allmänna urinsyrediatesen (fransmännens "la graville", betecknande eg. njurgrus, men äfven större kcnkre-ment af urinsyra, dock ej större, än att de kunna passera urinvägarna) och äfven mot gikt, såväl den akuta formen med regelbundna anfall som den kroniska. Äfven mot diverse sjukdomar i digestions-kanalen rekommenderas Vichykällorna. Vid sjukdomar i gallblåsan. gallsten m. fl. lefverlidanden ser man ock god nytta af en kur i Vichy. Vichy besökes årligen af omkr. 70 tusen kurgäster. -• Vichyvatten försändes, tappadt på buteljer, i stor skala till andra länder. Emellertid har det äkta vichyvattnet blifvit mycket undanträngdt af konst-gjordt sådant, hvilket i synnerhet här i Sverige, där tillverkningen står under kontroll af någon känd kemist, i regel är af utmärkt beskaffenhet. Sådant konstgjordt vichyvatten nyttjas äfven i stor mängd som läskedryck. Ö. T. S.* Vi'cia L., 6ot., är ett artrikt släkte af vanligen stora, mera sällan små örter, hörande till fam. Le-yuminosœ, underfam. Papilionatœ. Bladen äro sammansatta af ett till många par småblad, som äro större än stiplerna. Uddblad saknas, men i stället finnes ett klänge eller borst. Blommorna äro fjärilslika och sitta vanligast i större eller mindre klasar, men äíven ensamma .eller parvis i bladvecken. Blomfodrets 2 öfre tänder äro kortare än de 3 nedre eller alla nästan lika. Blomkronan är 2 till flera gånger längre än blomfodret. Ståndarsträngarna bilda ett upptill snedt afskuret rör. Stiftet är upptill platt, skägghårigt på undre sidan eller rundt omkring småludet. Baljan är sammantryckt, vanligen mångfröig, med rundade frön, liknande ärter. Groningen är hypogeisk. I Europa finnas öfver 60 Vida sativa (fodervicker). 7 växtens topp i blom, 2 blomma, 3 balja, 4 frö. arter, af hvilka 13 tillhöra Sverige. Viktigaste arten är den allmänt odlade fodervickern (foder-vi c k a n) 1. vi ekern (vicka n), V. sativa L. (se fìg.), som har blommorna parvis ställda, myc-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free