269 Videnattsvärmaren-Videnskapsselskabet i Kristiania på förbundets initiativ 1910 bildade föreningen [Skyddsvärnet (se d. o.)- Sedan 1907 har han varit ordi. i den då tillsatta fattigvårdslagstiftnings-kommittén. På grundval af kommitténs förslag äro hittills nya lagar utfärdade ang. behandling af alkoholister, ang. fattigvården och ang. minderårigas dömande till tvångsuppfostran. Kommitténs förslag till lagstiftning ang. den offentliga barnavården är snart att förvänta. Förutom i redan nämnda kommitté har W. varit led. i strafflagskommittén 1900-02, samt är ordf. i kyrkofonds-kommittén af år 1917. Vid Swartzska ministärens afgång i okt. 1917 uppmanades W. af konungen att bilda regering. Hans plan på en koalitionsministär strandade emellertid på de mera framskjutne högermännens obenägenhet för en grundlig lösning af rösträttsfrågan och öfver hufvud för ett samarbete i en ministär tills, med Eden och Branting. W. tillrådde då konungen att vända sig till Eden. Som landshöfding har W. sökt verka för länets järnvägskommunikationer och äfven för landsvägskommunikationernas förbättring genom anslag dels till vägar af s. k. enklare typ, dels till s. k. ödebygdsvägar. Under hans ledning försiggingo i Östersund 1920 års jubileumsutställning och landt-bruksmöte till firande af länets hushållningssällskaps hundraåriga tillvaro. - W:s maka Ellen W., född Murray. f. 1866, syster till statsrådet V. Murray. har nedlagt mycket framgångsrikt arbete på återupplifvandet och utvecklingen af hemslöjden inom Jämtlands län samt dess värdiga representerande vid Stockholmsutställningen 1909, Baltiska utställningen 1914 och ofvannämnda jubileumsutställning 1920. På hennes initiativ har ock tillkommit en s. k. "fornby" invid Östersund för tillvaratagande af minnen från länets gångna kultur i byggnader, husgeråd m. m. T-s. Videnattsvärmaren, zool. Se Nattsvärmar e. Videnskabernes selskab, danskt vetenskapligt samfund, stiftades i Köpenhamn 13 nov. 1742 på förslag af Hans Gram och började sin verksamhet 1743. Denna omfattar historia, språkvetenskap och filosofi samt matematik och naturvetenskaper. Sällskapet vill verka genom föredrag och förhandlingar på sina sammankomster, genom utgifning af skrifter, företrädesvis af ledamöter, genom uppställande af prisfrågor samt bedömande af svaren. Ke-dan 1745 utgafs första bandet af dess skrifter, och intill 1818 hade utkommit 23 bd i 3 serier; dessa följdes af 25 bd af historisk-filosofiska af delningen och 40 bd af matematisk-naturvetenskapliga, intill 1918 i 4 serier hvardera. Sedan 1869 åtföljas af-handlingarna af en resumé på franska. Dessutom utgafs sedan 1842 en årlig öfversikt af sällskapets förhandlingar och verksamhet. 1766-1805 utgaf sällskapet en atlas på 17 kartblad öfver konungariket Danmark, och denna verksamhet fortsattes med enstaka kartblad intill 1841, då generalstaben öfver-tog kartarbetet. 1870 utkom bd l af sällskapets danska ordbok, men arbetet slutade först 1905 med åttonde bandet och är mycket bristfälligt. 1842- 70 utkom Regesta diplomatica Jiistoriœ Daniæ (d. v. s. förteckning öfver alla tryckta aktstycken rörande Danmarks historia 822-1660) i 3 bd; 1880 -97 supplement därtill i 2 bd (till 1536). Vidare ledde sällskapet de meteorologiska anteckningarna för Danmark 1820-73, då arbetet öfvertogs af Nya meteorologiska institutet, samt företog 1848-53 en rad gcologisk-antikvariska undersökningar, hvarvid kjökkonmöddingarna upptäcktes. 1876 öfvertog sällskapet styrelsen af Carlsbergfonden genom ett utskott på fem medlemmar, och 1898 inflyttade det i Videnskabernes selskabs byggnad i Köpenhamn. den smakfulla byggnad (se fig.), som på denna fonds bekostnad uppförts af arkitekten V. Petersen. Under första hundraårsperioden fördes presidiet af en bland landets stormän såsom J. L. Holstein (1743 -63), A. P. Bernstorff (1788-97) och E. Schim-melmann (1797-1831), men sedan 1848 har sällskapet valt sina presidenter: A. S. örsted, J. N. Madvig, H. P. J. J. Thomsen och V. L. P. Thomsen. Samtidigt har sekreterarbefattningen, på hvilken arbetet hufvudsakligen hvilar. beklädts af H. C. örsted (sedan 1815), G. Forchhammer, Jap. Steenstrup och H. Zeuthen (1878-1917). Medlemmar koopteras. 1919 var antalet inländska 71 och utländska 91. Sällskapets tillgångar upp-gingo 1919 till omkr. 400,000 kr. P. S. Kröyer målade 1898 "Ett sammanträde i Videnskabernes selskab" (se K r öy er, sp. 171). Se C. Molbech, "Videnskabernes selskabs historie" (1843). E. Ebg. Videnskabsselskabet i Trondhjem, stundom bru-kadt namn på Det kongelige norske videnskabers solskab. Se Norske videnskabers selskab. Videnskapsselskabet i Kristiania stiftades 3 maj 1857 i anledning af en åt universitetet af professor F. K. Faye öfverlämnad gåfva af 1,000 speciedaler, hvilket belopp jämte ett lika stort, skänkt af grosshandlaren Anker i Fredrikshald, blef sällskapets grundfond. Stiftelsens syfte är vetenskapernas främjande dels genom sammankomster, vanligen 18 om året, dels genom utgifning eller bidrag till utgifning af vetenskapliga arbeten. Enligt statuterna af 19 dec. 1884 med sedermera vidtagna ändringar består sällskapet af ett begränsadt antal in- och utländska medlemmar, delade på två klasser, en matematisk- naturvetenskaplig (100 norska och 100 utländska led.) och en historisk-filosofisk (högst 80 norska och 75 utländska led.). Styrelsen utgöres af preses, vice preses och generalsekreteraren samt båda klassernas ordf., vice ordf. och sekreterare. Sällskapet har eget hus. Sällskapet eger genom gåfvor ett kapital på 16,000 kr. och ett af köp-