275 Widmannstättenska figurerna-Widmark 276 tiska djurdiktningar, Maikäferkomödie (1897; 12 :e uppl. 1912) och Der heilige und die tiere (1905; 10 :e uppl. 1912). W. skref af ven noveller och romaner (Die patrizierin 1888-89, 2:a uppl. 1903, m. fl.), en samling formsköna Gedichte (1912) m. m. R-n B- Widmannstättenska figurerna. Se Meteorsten, sp. 289-290. Widmark, släkt, härstammande från urmakaren och rådmannen i Umeå Olof W., som tog sig namnet efter fädernegården Vebomark. i Löf-ångers socken, Västerbottens län. 1. P e r H e n-rik W., den of vannämndes son, ämbetsman, f. 6 april 1800 i Umeå, d. 13 okt. 1861 i Stockholm, egnade sig sedan 1817 åt landtmäteriet, inom hvilket han avancerade till kommissions-landtmätare (1824), andre landtmätare (1830) och förste landtmätare (1842) i Gäfle-borgs län. Han blef därjämte sistn. år styresman för afvittrin-gen. Den utomordentliga drift han lade i dagen för länets utveckling, särskildt på samfärdsmedlens område (Hälsingland har honom att tacka för sina landsvägar, vattenförbindelser och järnvägar), fäste regeringens uppmärksamhet vid honom, och 1859 utnämndes han till landshöfding i Norrbottens län, med hvilket ämbete han s. å. förenade chefskapet för ekonomiska kartverket inom länet. Hans utomordentliga praktiska förmåga och redbarhet skaffade honom ett obegränsadt förtroende inom hela Norrland. W. författade en förträfflig Histo-risk beskrifning of ver provinsen Helsingland (del. 1, afd. l, 1860; del II, 1849) och Karta öfver provinsen Helsingland (1851; Förändringar intill 1864), sammandrag efter af honom förut utförda kartor of ver h var j e särskild socken, samt aflämnade en Underdånig berättelse, innefattande ekonomiska och statistiska upplysningar om Norrlottens län samlade under embetsresor år 1859 (1860). - 2. Karl Olof W., den föregåendes son, landtmätare, riksdagsman, f. 16 nov. 1831 i Ljusdal, d. 20 juni 1901 i Söderköping, blef 1849 student i Uppsala, där han 1851 aflade kameralexamen, och egnade sig, sedan 1852, åt landtmäteriet samt blef 1882 förste landtmätare i Kopparbergs län. Han var 1877-85 och 1888-96 (írihandelsvänlig) led. af Första kammaren, tillhörde 1882 lag- och 1883-85 bevillningsutskottet samt var 1885 och 1886 statsrevisor. - 3. Henrik Adolf W., den föregåendes broder, ämbetsman, f. 5 sept. 1833 i Ljusdal, d. 3 mars 1889 i Karlstad, utnämndes 1873, då kapten vid Hälsinge regemente och major i armén, till landshöfding i Norrbottens län, hvar-ifrån han 1885 förflyttades till Värmlands län. Han var led. 1879-81 af Andra och 1882-88 af Första kammaren och därunder medlem af lagutskottet 1880-81 och 1883-85, liksom brodern frihandlare. Han var ordf. i den s. k. Lappkommittén 1882-83. Den f em årsberättelse han som landshöfding i Värmland 1887 inlämnade till K. M:t innehåller intressanta bidrag till finnarnas historia i Sverige. - 4. PerFredrikW., den föregåendes broder, skriftställare, lexikograf, f. 30 april 1837 i Ljusdal, d. 12 mars 1895 i Bie, blef 1854 student i Uppsala och var 1861-72 vikarierande lärare vid läroverket i Luleå, där han samtidigt (1864-73) förestod tidningen "Norrbottens-kuriren", och var sedermera sysselsatt hufvudsak-ligen med språkvetenskapliga och litterära arbeten. I förening med L. G. Nilsson, A. Z. Collin m. fl. utarbetade W. Engelsk-svensk ordbok (1875) och utgaf i eget namn Tysk-svensk ordbok (1883-89). Dels under namnmärket P. F. W., dels under pseudonymen Staffan författade W. en mängd till-íällighetsstycken på vers och prosa. - 5. Erik Johan W., den föregåendes halfbroder, läkare, akademisk lärare, f. 26 aug. 1850 i Ljusdal, d. 15 dec. 1909 i Stockholm, blef student i Uppsala 1870, med. kandidat där 1876, med. licentiat vid Karolinska institutet 1881 och med. doktor 1884, sedan han 1883 utgett af h. Om jequirity-oftalmien. Han förordnades 1884 till docent i oftalmiatrik vid Karolinska institutet, uppehöll 1888-91 undervisningen i ögonsjukdomar där samt utnämndes 1891, efter en skarp befordringsstrid, som på sin tid väckte mycket stort uppseende och hade till följd dåv. ecklesiastikministern G. Wennerbergs af gång, till e. o. professor i oftalmiatrik. W. ställde som sin uppgift att åt de blifvande läkarna skänka det icke ringa mått af kunskaper i ögonläkekonsten, som i ett så glest befolkadt land som Sverige kräf-des af ven af icke-specialisten, äfvensom att utbilda ett så stort antal ögonläkare som möjligt, och däruti lyckades han på ett det utmärktaste sätt. Också sparade han hvarken tid eller krafter, då det gällde att åt de unge ge det bästa han själf genom vidsträckta studier och omfångsrik praktisk erfarenhet tillegnat sig. Med denna lärarverksamhet sammanhängde på det närmaste den vetenskapliga forskning, W. själf utöfvade och för hvilken han med stor framgång sökte intressera sina lärjungar. Densamma sträckte sig till de flesta områden af hans vetenskap, och de därvid vunna resultaten ega ett stort och bestående värde. Härvid förstod han att på ett utmärkt sätt kombinera den kliniska iakttagelsen med experimentala undersökningar och att sålunda till ett helt sammanhålla rön, som vunnits med anlitande af mycket olika metoder. Genom sina arbeten i ögats bakteriologi (1883-85) blef W. en af de förste, som ur bakteriologisk synpunkt bearbetade läran om ögats sjukdomar, samt en af bakteriologiens banbrytare i Sverige. I nära samband härmed står hans viktiga inlägg i afseende på förebyggandet af den purulenta ögoninflammationen hos nyfödda i Sverige (1888, 1891, 1895). ögats anatomi belyste W. genom sin undersökning om musculus dilatator pupillæ (1900). Mycket viktiga