- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
277-278

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Widmark, 5. Erik Johan - Vidmarken - Widner, Nils - Widnes - Vidnes, Jakob Laurentius Knutson - Widnmann, Max - Wido - Vidocq, Eugène François - Widor, Charles Marie Jean Albert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vidmarken -Widor 278 bidrag till ögats fysiologi lämnade han genom sitt ' omfattande arbete om ljusets inverkan på ögats främre medier, hvilket såg dagen 1889 och tillsammans med hans undersökningar öfver samma strålars inverkan på huden (1889) gjorde kändt det mäktiga inflytande, som de utanför den violetta delen af det synliga spektrum fallande (ultravioletta) strålarna utöfva på iefvande väfnader. Härigenom bragte W. den teoretiska grundvalen för användningen af dessa strålar i terapiens tjänst. Till detta arbete anslöto sig studier öfver ögonmediernas genomtränglighet för ultravioletta strålar (1890), öfver det synliga spektrums gräns åt ultraviolett (1897), öfver de ultravioletta strålarnas inverkan på linsen (1901) och öfver blandning af näthinnan (1892). Bland hans rent kliniska arbeten böra sär-skildt framhållas redogörelser för resultaten af starroperationerna vid hans klinik (1896), rön om behandlingen aí den sympatiska oftalmien (1908), erfarenheter om ögonsymtom vid perifera trigeminus-affektioner (1889, 1891). Härtill komma yttermera betydelsefulla statistiska undersökningar om blindhet i Norden (1899, 1906), om myopien i skolorna och dennas aftagande frekvens (1886, 1897, 1909) samt studier om orsakerna till arbetsmyopien (1902) m m. - För att befrämja samarbetet mellan de nordiske oftalmologerna uppsatte W. 1888 i förening med Bjerrum "Nordisk oftalmologisk tidskrift", som dock upphörde 1892. Något senare (1898) började han utge de vid hans klinik utförda vetenskapliga arbeten i en särskild publikation: "Mitteilungen aus der augenklinik des Caro-linischen medico-chirurgischen instituts zu Stockholm", af hvilken han på sin dödsbädd redigerade det elfte och sista häftet. De af W. till 1891 författade afhandlingarna föreligga i en tysk upplaga med titeln Beiträge zur ophthalmologie. W. var en varm fosterlands- och idrottsvän (jfr Nordiska spelen). Sedan 1902 var han led. af Vet. akad. Jfr biografier af Dalen (i "Hygiea", 1910), Gulì-strand (i "Upsala läkareförenings förhandlingar", 1910) och K. Tigerstedt (i Finska läkaresällskapets handlingar, 1910). - Hans halfbrors son Erik Mattéo Prochet W., f. 1889 i Hälsingborg, med. doktor, docent i fysiologi vid Lunds universitet 1918, utnämndes till professor i medicinsk och fysiologisk kemi där 1920 efter en liflig kompetensstrid. 5. R.T-dt. Vidmarken. 1. V., Norra, kronopark i Norsjö revir, Skellefteå distrikt, Västerbottens län, har enligt k. br. 23 mars 1877 bildats efter afvittring af gammal kronomark. Areal 4,257 har (1915). - 2. V., Södra, kronopark i ofvannämnda revir, har bildats samtidigt med V. l och på samma sätt. Areal 7,249 har. (1915). 1-2. S-r. Widner, Nils, präst. f. 30 sept. 1870 i Vä, Kristianstads län, bondson, blef 1891 student, 1894 filos. och 1899 teol. kandidat, prästvigd 1900 och teol. doktor 1918 - allt i Lund. Han kallades af Svenska kyrkans missionsstyrelse till pastor i Köpenhamn 1901. Där så att säga skapade han en svensk församling, för hvars medlemmars andliga och materiella väl han sparade in^a krafter och åt hvilken han fick till stånd egen kyrka, Gustafskyrkan (invigd 1911; se Köpenhamn, sp. 656, och pl. I, fig. 5). Han hade just lyckats trygga tillvaron för det vid kyrkan uppförda svenska ålderdomshemmet Yiktoriastif-telson (se d. o.), då han 1913 kallades till inne-hafvare af den nyupprättade kyrkoherdebefattningen vid Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden, hvilken han tillträdde 1914. Han var 1913 biträdande lärare vid teol. fakulteten i Lund, utnämndes 1917 till e. o. hofpredikant, blef 1918 direktor för prak-tisk-teol. institutet i Uppsala, är medlem af Svenska kyrkans missions- och diakonistyrelse m. m. 11 mars 1921 utnämndes han till kyrkoherde i Sankt Nikolai församling i Stockholm och pastor primarius. Widnes [o^dnis], stad i engelska grefsk. Lan-cashire, nära högra stranden af Merseymynningen, 20 km. s. ö. om Liverpool. 31,541 inv. (1911). Betydande tillverkning af tvål, ljus, smörjoljor och segelduk. Järn- och koppar-smältverk. A. N--d. Vidnes, Jakob Laurentius Knutson, norsk tidningsman, f. 5 dec. 1875 i Vannelven, Söndmör, aflade 1897 lärarexamen samt medarbetade 1899-1912 i "Socialdemokraten", hvars redaktör han var 1912-18. V. stiftade 1900 Norges första socialdemokratiska ungdomsförening och 1909 Norges socialdemokratiska pressförening, hvars ordf. han sedan dess varit. Widnmann, Max, tysk skulptör, f. 1812 i Eich-städt, d. 1895 i München, studerade där för Schwanthaler och vistades 1836-39 i Kom. Där kom han i närmare förhållande till Thorvaldsen och utförde flera arbeten af mytologiskt innehåll. I München behandlade han såväl ideala ämnen som moderna uppgifter. Nämnas böra monumentet öfver furstbiskop Echter (i Würzburg), staty af tonsättaren Orlandus Lassus (1848; i München), marmor-stod af Rauch (på utsidan af glyptoteket i München), bronsstatyer i München af Schiller (1863) och Goethe (1869), ryttarstatyn där af Ludvig I, med två pager, som leda hästen, och på piedestalen bilder af Poesien och Religionen, Konsten och Industrien (1862), statyer af Ibland (1864) och Dalberg (1866; bägge i Mannheim) samt Castor och Pollux, kolossalfigurer för hufvudportalen till akademibyggnaden i München. (G-g N.) Wido, ty., Guido (se d. o.). Vidocq [-då7kk], Eugène Fran9ois, fransk polisspion, f. 1775, d. 1857, förde i yngre år en högst äfventyrlig tillvaro som landstrykare, desertör, galärslaf, vandrande krämare o. s. v., tills han 1808 trädde i Paris-polisens tjänst som spion. På grund af ådagalagdt nit sattes han 1812 till chef för dennas "säkerhetsbrigad". På ett enda år, 1817, åvägabragte V. 700 häktningar. Efter erhållet af-sked (1825) anlade han en pappersfabrik i Saint-Mandé, som ruinerade honom, och öppnade 1832 i Paris en privat polisbyrå, som dock snart förbjöds. Under hans namn ha åtskilliga arbeten utkommit bl. a. Mémoires (4 bd, 1828, ny uppl. 1868; "Anteckningar" etc., 1829-30), till hvilka V. visserligen lämnat materialet, hvaremot den litterära utarbetningen verkställts af E. Morice och L. F. Héritier de l'Ain, samt Les vrais mystères de Paris (6 bd, flera uppl.; "De verkliga parisermyste-rierna", 1850, ny uppl. 1876), hvilket arbete i själfva verket författats af Alfr. Lucas. Widor [-där], Charles Marie Jean Albert, fransk organist och tonsättare, f. 24 febr. 1844 i Lyon, elev af Lemmens och Fetis i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free