Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
<sp>Teater, sp. 595); Burgteatern (se ofvan, sp. 305);
Tyska folkteatern (B 5); den ståtliga, 1898 byggda
Folkoperan l. Kaiser-jubiläumstheater (B 1, 2);
Wiener bürger theater (E 4); Lustspieltheater
m. fl. Sammanlagdt finnas 14 stora teatrar, flera
varietéteatrar och framför allt en del berömda
konsertetablissemang, bl. a. Filharmoniska föreningens
i det storartade Musikvereinsgebäude (fig.
24; D 5, 6), Konzerthaus, som rymmer 2,100 pers.
I W. utgåfvos 1,535 tidningar och tidskrifter (1914),
hvaraf 71 dagliga och 373 veckotidningar. 1,475 voro
enbart tysk-, 38 tjechisk-, 7 polsk-,
2 rutensk- och 2 italiensk-språkiga, 1 rumänsk-,
1 fransk- och 1 engelsk-språkig.
Befolkning. W:s folkmängd var 206,120 pers. 1782,
2,199,001 pers. 1914, men hade 1920 nedgått till
1,842,005 pers. Folkrikast är distriktet Ottakring,
i v., medan inre staden har minsta antalet bofasta
inv. Den starka folkökningen (från 1,728,701
år 1900) beror väsentligen på inkorporeringen
af nya områden. Af hela befolkningen 1910
(2,031,498 pers.) voro 973,661 män och 1,057,837
kvinnor. Antalet födslar 1914 var 40,213, hvaraf
20,593 af manligt kön, 28,662 äkta och 11,551
oäkta. S. å. inträffade 13,057 dödsfall, hvaraf
1,718 på grund af ålder, 1,113 genom våldsam död,
däri inräknade 404 själfmord. S. å. ingingos 22,294
äktenskap och afkunnades 10,231 skilsmässor. Den
romersk-katolska kyrkan är starkast utbredd och
disponerade 330 församlingslokaler (1914); närmast
i ordning komma judarna med 54, de evangeliske med
8, de grekisk-orientale med 7 och metodisterna med
3 församlingslokaler. 1910 voro af befolkningen
1,763,375 romerska, 2,723 grekiska, 125 armeniska
och 1,950 gammalkatoliker, 75,854 protestanter,
175,318 israeliter och 388 muhammedaner, öfvervägande
antalet inv. (1,726,955) hade tyska, 98A61 tjechiska,
4,726 polska, 1,432 ukrainska och 1,118 slovenska
till modersmål.
Bland näringarna står i främsta rummet handeln,
som gynnas genom stadens läge, de förbättringar,
som vidtagits för Donaus reglering, samt
utmärkta järnvägsförbindelser. 1902 funnos
där 48,661 affärer för handel och samfärdsel
med 139,777 anställda. Spannmål, boskap, vin,
socker och manufakturvaror äro de viktigaste
handelsartiklarna. Industrien är mycket betydande
och omfattade 6,335 anläggningar (1914). Främst
står beklädnads- och modevaruindustrien med 2,412
anläggningar, men också tillverkningen af maskiner,
järnvägsmateriel, varor af stål, tenn, brons och
lera, trävaror och kemikalier är mycket ansenlig
och i vissa grenar världsberömd. Lädervaror,
juvelerararbeten, konstsaker, musikaliska,
kemiska och fysikaliska instrument höra till
W.-industriens standardartiklar. Bankernas antal
var 25, däri inräknad den enda sedelutgifvande,
österrikisk-ungerska banken, med ett sammanlagdt
inbetalt aktiekapital af 942,12 mill. österr. kr. De
största äro Österreichische kreditanstalt,
Wiener bank-verein, Österreichische länderbank,
Anglo-österreichische bank och Niederösterreichische
escompte-gesellschaft. W. är medelpunkten för
Österrikes kommunikationsväsen. Det har 7 stora
järnvägsstationer, hvarifrån tåg strålformigt utgå
i alla riktningar. Den äldsta järnvägen anlades 1836
(nordbanan) till
Brünn och Krakau, och bland öfriga linjer märkas
en öfver Prag till Bodenbach, en till Hainburg,
sydbanan till Trieste samt de till Salzburg,
Eger, Krems, Tetschen och Aspang. Lokaltrafiken
betjänas af den 1893–1902 byggda stadsbanan
(Wiener-stadtbahn), som med sin förstadslinje är
41 km. lång och går genom staden från s. v. till
n. ö., den 17 km. långa sammanbindningsbanan
genom de östra och södra stadsdelarna, den 38
km. långa Donaustrandbanan samt flera mindre
elektriska och andra järnvägar. Med stadsbanan,
hvars anläggningskostnad var 136,67 mill. kr.,
befordrades 28,179,338 pers. 1914–15. Dessutom funnos
266,7 km. spårvägar, hvilka 1913 befordrade 322,6
mill. passagerare. Gatutrafiken befordrades f. ö. af
4,323 kontrollerade åkdon (1912). Sjöfarten på Donau
är mycket betydande och bedrefs 1914 väsentligen af
tre stora bolag (Donau-dampfschiffahrtsgesellschaft,
Süddeutsche Donau dampfschiffahrts-g. samt Ungarische
fluss- und seeschiffahrtsaktien-g.). Öfver Donau
leda 4, öfver Donaukanalen 14 och öfver Wienfloden
31 broar. Dessutom har W. 77 mindre broar samt 69
järnvägsbroar. Bland broarna märkas Franz-Josefsbrücke
och Kronprinz-Rudolf-brücke, fig. 3, båda öfver
Donau och fullb. 1876, Franz-Josefs-jubiläumsbrücke
(1895) och Maria-Theresienbrücke (1873; C 2, 3),
båda hängbroar af järn, Brigittenbrücke (1895; C 1),
Stefaniebrücke (1885; D 3), Marienbrücke (1906;
D 3, 4), Ferdinandsbrücke (1819; D 4), den rikt
smyckade Aspernbrücke (1864; E 4), Franzensbrücke
(1903; E 3) m. fl. öfver Donaukanalen. I W. funnos
146 post- och telegrafkontor (1914), befordrades
147,79 mill. postförsändelser (1913), hvaraf 4,45
mill. rekommenderade samt 45,2 mill. tidningar
och andra trycksaker. De s. å. där utlämnade
postanvisningarnas antal var 10,41 mill. till
ett värde af 434,56 mill. kr. 1914 funnos 12
telefoncentralstationer, 519 offentliga telefonställen
och 71,289 abonnenter. Det lokala telefonnätets
trådlinjer voro 342,285 km., och telefonsamtalen
(däri inberäknade telegram o. d.) utgjorde 235,38
mill. Antalet aísända telegram var 3,78 mill. och
ankomna 4,03 mill. (s. å.).
Sjuk- och fattigvård. I W. funnos 5,390 personer,
som hufvudsakligen egnade sig åt sjukvård (1914),
hvaribland 3,314 läkare, 44 sjukhus, bland
dem 6 för sinnessjuka och nervsvaga, 7 hem för
rekonvalescenter och barn samt 3 utanför staden
belägna W. tillhöriga barnsjukhus, med plats för
sammanlagdt 10,047 patienter (1914). 1920 upprättades
för i Sverige insamlade medel barnsjukhuset och
diakonissanstalten Schwedenstift, bestående af 3
hus med 3 trädgårdar samt en landtgård omfattande
boningshus, stall och ladugård samt omkr. 100,000
kvm. åker i Wienerwald. Staden underhöll på 11
platser stora friluftsbad samt 22 badhus för
en kostnad af 514,040 kr. (1914). I W. finnas 36
kyrkogårdar, hvilkas sammanlagda areal var 2,88
mill. kvm. och af hvilka den största, Zentralfriedhof
(fig. 26), i sydöstra delen af staden, omfattar 1,95
mill. kvm. samt innesluter många berömdheters stoft,
bl. a. Beethoven, Gluck, Mozart, Schubert, J. Strauss,
Brahms, Millöcker och Suppé. För fattigvårdens behof
finnas 77 hus, af hvilka 21 tillhöra särskilda
stiftelser, och samtliga för den offentliga
fattigvården tillgängliga fonder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
