309-310 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

Teater, sp. 595); Burgteatern (se ofvan, sp. 305); Tyska folkteatern (B 5); den ståtliga, 1898 byggda Folkoperan l. Kaiser-jubiläumstheater (B 1, 2); Wiener bürger theater (E 4); Lustspieltheater m. fl. Sammanlagdt finnas 14 stora teatrar, flera varietéteatrar och framför allt en del berömda konsertetablissemang, bl. a. Filharmoniska föreningens i det storartade Musikvereinsgebäude (fig. 24; D 5, 6), Konzerthaus, som rymmer 2,100 pers. I W. utgåfvos 1,535 tidningar och tidskrifter (1914), hvaraf 71 dagliga och 373 veckotidningar. 1,475 voro enbart tysk-, 38 tjechisk-, 7 polsk-, 2 rutensk- och 2 italiensk-språkiga, 1 rumänsk-, 1 fransk- och 1 engelsk-språkig. Befolkning. W:s folkmängd var 206,120 pers. 1782, 2,199,001 pers. 1914, men hade 1920 nedgått till 1,842,005 pers. Folkrikast är distriktet Ottakring, i v., medan inre staden har minsta antalet bofasta inv. Den starka folkökningen (från 1,728,701 år 1900) beror väsentligen på inkorporeringen af nya områden. Af hela befolkningen 1910 (2,031,498 pers.) voro 973,661 män och 1,057,837 kvinnor. Antalet födslar 1914 var 40,213, hvaraf 20,593 af manligt kön, 28,662 äkta och 11,551 oäkta. S. å. inträffade 13,057 dödsfall, hvaraf 1,718 på grund af ålder, 1,113 genom våldsam död, däri inräknade 404 själfmord. S. å. ingingos 22,294 äktenskap och afkunnades 10,231 skilsmässor. Den romersk-katolska kyrkan är starkast utbredd och disponerade 330 församlingslokaler (1914); närmast i ordning komma judarna med 54, de evangeliske med 8, de grekisk-orientale med 7 och metodisterna med 3 församlingslokaler. 1910 voro af befolkningen 1,763,375 romerska, 2,723 grekiska, 125 armeniska och 1,950 gammalkatoliker, 75,854 protestanter, 175,318 israeliter och 388 muhammedaner, öfvervägande antalet inv. (1,726,955) hade tyska, 98A61 tjechiska, 4,726 polska, 1,432 ukrainska och 1,118 slovenska till modersmål. Bland näringarna står i främsta rummet handeln, som gynnas genom stadens läge, de förbättringar, som vidtagits för Donaus reglering, samt utmärkta järnvägsförbindelser. 1902 funnos där 48,661 affärer för handel och samfärdsel med 139,777 anställda. Spannmål, boskap, vin, socker och manufakturvaror äro de viktigaste handelsartiklarna. Industrien är mycket betydande och omfattade 6,335 anläggningar (1914). Främst står beklädnads- och modevaruindustrien med 2,412 anläggningar, men också tillverkningen af maskiner, järnvägsmateriel, varor af stål, tenn, brons och lera, trävaror och kemikalier är mycket ansenlig och i vissa grenar världsberömd. Lädervaror, juvelerararbeten, konstsaker, musikaliska, kemiska och fysikaliska instrument höra till W.-industriens standardartiklar. Bankernas antal var 25, däri inräknad den enda sedelutgifvande, österrikisk-ungerska banken, med ett sammanlagdt inbetalt aktiekapital af 942,12 mill. österr. kr. De största äro Österreichische kreditanstalt, Wiener bank-verein, Österreichische länderbank, Anglo-österreichische bank och Niederösterreichische escompte-gesellschaft. W. är medelpunkten för Österrikes kommunikationsväsen. Det har 7 stora järnvägsstationer, hvarifrån tåg strålformigt utgå i alla riktningar. Den äldsta järnvägen anlades 1836 (nordbanan) till Brünn och Krakau, och bland öfriga linjer märkas en öfver Prag till Bodenbach, en till Hainburg, sydbanan till Trieste samt de till Salzburg, Eger, Krems, Tetschen och Aspang. Lokaltrafiken betjänas af den 1893--1902 byggda stadsbanan (Wiener-stadtbahn), som med sin förstadslinje är 41 km. lång och går genom staden från s. v. till n. ö., den 17 km. långa sammanbindningsbanan genom de östra och södra stadsdelarna, den 38 km. långa Donaustrandbanan samt flera mindre elektriska och andra järnvägar. Med stadsbanan, hvars anläggningskostnad var 136,67 mill. kr., befordrades 28,179,338 pers. 1914--15. Dessutom funnos 266,7 km. spårvägar, hvilka 1913 befordrade 322,6 mill. passagerare. Gatutrafiken befordrades f. ö. af 4,323 kontrollerade åkdon (1912). Sjöfarten på Donau är mycket betydande och bedrefs 1914 väsentligen af tre stora bolag (Donau-dampfschiffahrtsgesellschaft, Süddeutsche Donau dampfschiffahrts-g. samt Ungarische fluss- und seeschiffahrtsaktien-g.). Öfver Donau leda 4, öfver Donaukanalen 14 och öfver Wienfloden 31 broar. Dessutom har W. 77 mindre broar samt 69 järnvägsbroar. Bland broarna märkas Franz-Josefsbrücke och Kronprinz-Rudolf-brücke, fig. 3, båda öfver Donau och fullb. 1876, Franz-Josefs-jubiläumsbrücke (1895) och Maria-Theresienbrücke (1873; C 2, 3), båda hängbroar af järn, Brigittenbrücke (1895; C 1), Stefaniebrücke (1885; D 3), Marienbrücke (1906; D 3, 4), Ferdinandsbrücke (1819; D 4), den rikt smyckade Aspernbrücke (1864; E 4), Franzensbrücke (1903; E 3) m. fl. öfver Donaukanalen. I W. funnos 146 post- och telegrafkontor (1914), befordrades 147,79 mill. postförsändelser (1913), hvaraf 4,45 mill. rekommenderade samt 45,2 mill. tidningar och andra trycksaker. De s. å. där utlämnade postanvisningarnas antal var 10,41 mill. till ett värde af 434,56 mill. kr. 1914 funnos 12 telefoncentralstationer, 519 offentliga telefonställen och 71,289 abonnenter. Det lokala telefonnätets trådlinjer voro 342,285 km., och telefonsamtalen (däri inberäknade telegram o. d.) utgjorde 235,38 mill. Antalet aísända telegram var 3,78 mill. och ankomna 4,03 mill. (s. å.). Sjuk- och fattigvård. I W. funnos 5,390 personer, som hufvudsakligen egnade sig åt sjukvård (1914), hvaribland 3,314 läkare, 44 sjukhus, bland dem 6 för sinnessjuka och nervsvaga, 7 hem för rekonvalescenter och barn samt 3 utanför staden belägna W. tillhöriga barnsjukhus, med plats för sammanlagdt 10,047 patienter (1914). 1920 upprättades för i Sverige insamlade medel barnsjukhuset och diakonissanstalten Schwedenstift, bestående af 3 hus med 3 trädgårdar samt en landtgård omfattande boningshus, stall och ladugård samt omkr. 100,000 kvm. åker i Wienerwald. Staden underhöll på 11 platser stora friluftsbad samt 22 badhus för en kostnad af 514,040 kr. (1914). I W. finnas 36 kyrkogårdar, hvilkas sammanlagda areal var 2,88 mill. kvm. och af hvilka den största, Zentralfriedhof (fig. 26), i sydöstra delen af staden, omfattar 1,95 mill. kvm. samt innesluter många berömdheters stoft, bl. a. Beethoven, Gluck, Mozart, Schubert, J. Strauss, Brahms, Millöcker och Suppé. För fattigvårdens behof finnas 77 hus, af hvilka 21 tillhöra särskilda stiftelser, och samtliga för den offentliga fattigvården tillgängliga fonder

		Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn / 309-310 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|