329 Vieques-Vierordt 330 Vieques [sp. utt. vie'kes, eng. utt. vjéYkéìs], västindisk ö. Se C r a b - i s l a n d. Wier [vìr], Weier 1. Weyer, Johan n, tysk läkare, oförskräckt bekämpare af häxeripro-cesserna, f. 1515 i Nord-Brabant, d. 1588 i Tecklenburg, var 1559-78 lifmedikus i Düsseldorf hos hertig Vilhelm III af Jülich, Kleve och Berg. W. tillegnade denne frisinnade furste skriften De prœstigiis dœmonum et incanta-tionibus ac veneficiis (1563; 6:e uppl. 1583), i hvilken han lika grundligt som gripande ådagalade det dåraktiga och orättfärdiga i att förfölja s. k. häxor. Denna bok väckte prästerskapets vrede och framkallade motskrifter af bl. a. J. Bodin (se denne). W. räddade många för häxeri anklagade personers lif genom att utbedja sig dem till kurmässig behandling. En uppl. af hans Ooera omnia utgafs 1640 i Amsterdam. Se C. Binz, "Doctor Johann Weyer etc." (2:a uppl. 1896). Viera, Felicia n o, president 1915-19 i Uruguay (se d. o., sp. 69). Vierge [viä'rj ], Daniel (Urrabieta), spansk-fransk tecknare, f. 1851 i Madrid, d 1904. var elev af Madrazzo rn. fl. i Madrid, flyttade till Paris 1869, debuterade som tecknare i "Le monde illustre" och var redan då fullt utbildad. Liffull och fantasirik visar han sig i sina illustrationer till Hugos "L'année terrible" och "L'homme qui rit", till "Don Quixote" (260 ljustryck), till Michelets arbeten (mer än l 000 teckningar) m. fl. Han komponerade spirituella spanska bilder, tjurfäktningsscener och Paris-motiv samt var verksam äfven som målare och gravör. Sjuklighet bröt hans kraft i förtid. Jfr monografi af J. de Marthold (1906). G-g N. Wieringen [v^riijon], ö i norra Zuiderzee, n. ö. om den nordholländska halfön, skild från denna genom ett 1,5 km. bredt sund. Areal 2,500 har. Omkr. 3,100 inv., så godt som uteslutande af frisisk härstamning. Ett sandstråk drar i v. öfver ön från s. v. till n. ö., där bakom har mark utvunnits genom torrläggning. Främsta näringsfånget är fiske, såväl på Nordsjön som på Zuiderzee. Äfven fårafveln är anmärkningsvärd, ehuru fåren äro mindre än den berömda rasen på den närbelägna ön Texel. En lönande sysselsättning är äfven mejandet af den säf, som rikligt växer i de omgivande farvattnen. Denna uppmjukas i sö+t vatten, torkas och används till stoppning af madrasser (äfven export till England). Säfven (fris. wier) har gett sitt namn åt ön, som f. ö. är endast en återstod af fordom mera utbredda landområden, hvilka efter hand uppslukats af vågorna. Inom den närmaste framtiden blir W. skådeplats för omfattande arbeten i samband med torrläggningen af Zuiderzee (se d. o.). Sedan en damm anlagts från Nord-Holland öfver W. till Väst-Friesland, kommer området s. ö. om W. att pumpas rent och invallas, och ön blir sålunda landfast med Nord-Holland. Sedan sept. 1920 vidtar man på östkusten af W. förberedande åtgärder till anläggning af en större hamn, som beräknas vara färdigbyggd till slutet af 1921. - På W. vistas (i den största byn Hipolytushoef) sedan revolutionen i nov. 1918 tyske kronprinsen Vilhelm, och där undertecknade han afsägelsen af rätten till Preussens och Tysklands kronor. A. N-d. Wierland [v?r-], krets i Estland (se d. o., sp. 949-951). Vierlande [f?r-], de s. ö. om Hamburg belägna, numera till denna stat hörande (före 1867 Hamburg och Lübeck gemensamt tillhöriga) fyra socknarna Kirchwerder, Neuengamm, Altengamm och Curslack, staden Bergedorf (se d. o.) samt den af Lauenburg omslutna byn Geesthacht, tills. 8,540 har. V., ett äkta polderland (se P o l d e r), delvis beläget under flodytans nivå och genomskuret af otaliga kanaler, är beröm dt för sin frodiga växtlighet. Jämte sädesodling och ladugårdsskötsel bedrifves i synnerhet trädgårdsodling i stor skala. Invånarna, de s. k. v i e r l ä n-d a r n a, härstamma sannolikt från nederländska kolonister, som ditflyt»de und-.T 1100-1 let. D bära särskilda klädedräkter, olika för hvarje socken, och ha ännu bevarat egendomliga ssd^r och bruk, genom hvilka de bjärt sticka af från den kringboende befolkningen. A. N d. Vierling [fir-], Georg, tysk tonsättare, f. 1820 i Frankenthal, d. 1901 i Wiesbadon. elev af Rinck på orgel och Marx i komposition, blef 1847 organist i Frankfurt a. d. 0. och ledde sedermera konsertinstitutioner såväl där som i M^inz, Berlin och Potsd»m. utnämndes 1859 till k. musikdirektor och fick 1882 professors titel. Han komponerade visor, duetter, visor för körer, mctetter, psalmer och större körverk (Zechkantate. Zur weinlese, Hero und Leander, Raub der sabinerìnnen, Ala-richs tod, Konstantin), piano- och kammarmusik, en symfoni och uvertyrerna Sturm, Maria Stuart, Im frühling, Hermannsschlacht och Tragische ourertüre. A. L.* Vierordt Ff?rårt], Karl von, tysk fysiolog, f. l juli 1818 i Lahr, d. 22 nov. 1884 i Tübingen, blef 1841 med. doktor och 1843 öfver-kirurg vid ett badensiskt regemente. Som sådan fann han tillfälle att egna sig åt fysiologiska studier, särskildt öfver andningen, och utgaf som frukt däraf Physìologie des athmens mit beson-derer rücksicht auf die ausscheidung der kohlen-säure (1845). Han kallades 1849 till e. o. professor i teoretisk medicin och var 1855-84 ord. professor i fysiologi i Tübingen. V:s fysiologiska arbeten äro många och ha stort värde. Han var den förste, som grafiskt registrerade pulsen (Die lehre vom arterienpuls in gesunden und kranken zuständen, 1855; se Puls). Han utförde viktiga undersökningar öfver blodets strömningshastighet (Die erscheinungen und gesetze der stromgeschwindigkeiten des blutes, 1858) och gjorde betydelsefulla studier öfver spektralanaly-sens användning för kvantitativa ändamål (Die anwendung des spektralapparates zur photometrie der absorptionsspectren und qvantitative che~ mische analyse, 1873; Die anwendung des spec-tralapparats zur messang der starke des farbigen lichtes, 1871; Die qvantitatwe spectralanalyse in ihrer anwendung auf physiologie, chemie und technologie, 1876). Därtill komma, utom flera undersökningar åt andra håll, Grundriss der physiologie ^(1869-61; 5:e uppl. 1877), Physiologie des kindesalters (1877; 2:a uppl. 1881) m. m. - Hans son Herm an n V., f. 1853,