- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
333-334

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vierwaldstättersjön - Wierzbołow - Vierzehnheiligen - Vierzon - Wiesbaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

see, fr. Lac des quatre cantons, "de fyra skogskantonernas sjö", den vackraste alpsjön i Schweiz, ligger 437 m. ö. h. i hjärtat af landet mellan de fyra skogskantonerna Schwyz, Uri, Unterwalden och Luzern, efter hvilka den är uppkallad. Dess form är högst oregelbunden, sammansatt som den är af 7 olika småbäcken. Den sydligaste delen, Urisjön, hvars branta klippstränder (Rütli, Tellsplatån vid Axenberg; se illustration till Tellsagan) äro schweiziska hjältesagans klassiska mark, sträcker sig från Reuss' mynning vid Flüelen mot n. till Brunnen, där den genom ett sund sammanhänger med Gersau-sjön. Ett blott 800 m. bredt sund mellan två från Vitznauerstock och Bürgenstock framspringande uddar leder från denna sjö mot n. till Weggissjön, mellan Rigi i n. och Bürgenstock i s. Från Weggissjön utgå mot

illustration placeholder Vierwaldstättersjön vid Weggis.

n. Küssnachtsjön, mot n. v. Luzernsjön, mot s. v. den genom sundet vid Stansstad i två bäcken delade Alpnachsjön; v. om det sistnämnda bäckenet reser sig Pilatus. V:s längd från Reuss' mynning vid Flüelen till dess utlopp vid Luzern utgör 37 km.; dess största bredd, mellan Alpnach- och Küssnachtsjöarnas innersta ända, är 17,5 km.; hvarje enskildt bäckens bredd uppgår dock endast till högst 5 km. Areal 113 kvkm.; största djupet (i Urisjön) 214 m. Vattnet är klart, i Urisjön af mörkgrön färg, som mot v. småningom öfvergår i blått. Yttemperaturen kan under sommaren stiga till 25°, medan bottentemperaturen utgör endast 4--6°. Under historisk tid har sjön aldrig fullständigt tillfrusit. Den hemsökes ofta af föhnstormar och kan då vara farlig att befara. Rikedomen på fisk (särskildt foreller) är stor. V:s egendomliga form och bottengestaltning äro resultat af de jökelmassors verksamhet, som under istiden uppfyllde dessa dalstråk. Möjligen har en landhöjning i n. ö. bidragit till att uppdämma sjöns vatten; i hvarje fall är det betydande djupet liksom väggarnas branthet ett isens verk. Utom Reuss upptar V. fr. ö. Muotta, fr. v. Engelberger aa och Sarner aa samt flera mindre vattendrag. Ett större antal ångbåtar trafikerar sjön; S:t Gotthardsbanan går längs östra stranden af Urisjön, jämsides med Axenstrasse. A. N-d. Wierzbołow [vjeʃbå'ωov], ty. Wirballen, stad i polska guv. Suwalki, den närmast tyska gränsen (Ostpreussen) belägna stationen på järnvägslinjen Petrograd--Königsberg. Omkr. 3,300 inv., däraf 37 proc. judar. A. N-d. Vierzehnheiligen [firtsenhaj-], vallfartsort i bajerska reg.-omr. Oberfranken, 27 km. n. ö. om Bamberg. På det ställe, där enligt legenden 14 (ty. vierzehn) hjälpande helgon 1446 tedde sig för en herde, uppbyggdes ett kapell och på dess plats 1743--72 en praktkyrka, prydd med fresker, som framställa legenden om vallfartsortens tillkomst. V. har årligen besökts af omkr. 50,000 pilgrimer. Dess kyrka erhöll 1898 titel och rang af påflig basilika (Basilica minor). A. N-d. Vierzon [viärså'], stad i västra delen af franska dep. Cher, på en höjd, som behärskar föreningen af Yèvre och Cher, 30 km. n. v. om Bourges. Ganska betydande fabriksort med tillverkning af landtbruksmaskiner, porslin och glas. V. består af tre kommuner: V.-ville [-vi'l], 11,860 inv. (1905), V.-village [-villāʃ], 6,650 inv., och V.-Bourgneuf [-bornö'f], 1,929 inv. A. N-d. Wiesbaden [vīs-]. 1. Regeringsområde i preuss. prov. Hessen-Nassau, bildadt 1866 af det forna hertigdömet Nassau (med undantag af några områden, som lades till Kassel), landtgrefskapet Homburg (utom Meisenheim), hessiska kretsen Biedenkopf och större delen af den forna fria staden Frankfurts område. 5,618 kvkm. 1,212,968 inv. (1910). Sydliga delen fylles af Taunus' mot n. ö. löpande höjder (Grosser Feldberg, 880 m.), norra delen af Westerwald (Fuchskauten, 657 m.); mellan dessa bergsträckor flyter Rhens biflod Lahn. Odling af hvete, råg, lin, hampa, tobak och humle; i högre trakter äfven korn, hafre, bohvete och potatis. I dalgångarna en anmärkningsvärd odling af vin, där samt på sydsluttningen af Taunus äfven odling af de vanliga fruktträden samt persikor, aprikoser, kastanjer, valnötsträd och mullbärsträd. Af bergverksprodukter lämnar området (särskildt Lahndalen) järn, zink, bly, koppar, nickel och mangan; äfven något brunkol brytes. Landet är rikt på mineralkällor; utom hufvudstaden må som badorter nämnas Ems, Langenschwalbach, Selters, Schlangenbad och Weilbach. W. är indeladt i 18 kretsar. -- 2. Förr hufvudstad i f. d. hertigdömet Nassau, nu i ofvannämnda reg.-omr., ligger 117 m. ö. h. i en dal på sydöstra sluttningen af Taunus, 5 km. n. om Rhen, 9 km. n. om Mainz. 109,002 inv. (1910). W. gör intryck af villastad med, särskildt i utkanterna, breda gator, alléer, promenader och omfattande trädgårdsanläggningar. Skyddad som den är mot de skarpa vindarna från nordsidan, har staden ett gynnadt klimatiskt läge med låg vintertemperatur (+2° C. medeltemperatur i jan.); detta har bidragit till att göra W. till en af Tysklands och världens mest besökta badorter (före Världskriget öfver 100,000 badgäster om året). De förnämsta byggnaderna härstamma från modern tid; bland kyrkorna må nämnas den protestantiska hufvudkyrkan i gotisk stil (1853--62), den katolska Bonifatius-kyrkan i romansk stil (1844--49), synagogan i morisk stil (1869) samt det grekiska kapellet (1853--55). Andra byggnader äro slottet, där till 1866 herti-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free