antialkoholkongressen i Kristiania 1889 afgaf rörande Göteborgssystemets verkningar trycktes då på svenska och tyska språken samt blef på föranledande från Frankrike och Belgien 1898 af Sv. nykterhetssällskapet med fullföljd statistik utgifven i en för sagda länder afsedd fransk upplaga (”Résultats du Système de Gothembourg”). På grund af engelsmannen Whytes anmärkningar mot det svenska bolagssystemet skref W. 1893 More about the Gothenburg system, a critical review (sv. uppl., Ännu ett ord om Göteborgssystemet, 1899). De moderate nykterhetsvännernas program förfäktade W. i skrifterna Är den moderata nykterhetsverksamheten föråldrad? (1895) och Etik, pedagogik och politik inom den svenska nykterhetsverksamheten (1896). — W. skref som student en i ”Svensk månadsskrift” 1864 införd monografi, Riksdagen i Norrköping 1800, en disputation Om svenska riddarhuset och dess ätter (1869) och, under signaturen Sixten Wird, en samling berättelser och reseskisser: Fantasi och verklighet (1865), efterföljda af dylika i ”Ny illustrerad tidning” och ”Förr och nu”. Andra alster af hans penna äro Om de arbetande klasserna i historien och nu (1872), Ur Göteborgs häfder (1878), Ur barnens verld (2 bd. 1879—82), lefnadsteckningen Peter Wieselgren (1900), Vårt Uppsalalif. Minnen från 1860-talet tecknade (1907) samt de under signaturen Horatio utg. romanerna En man öfver bord (1882, 2:a uppl. 1892; dansk öfv. 1886), Genom hvirflarne (2 bd, 1891) och Under svärdet. Ur själfvets krönika (1897; dansk öfv. 1899), hvilka väckte stort uppseende genom de lefvande kulturbilder, som däri innehållas, jämte stilens mognad samt den djupa öfvertygelse och ovanliga grundlighet, hvarmed religiösa spörsmål däri dryftas. På det penitentiära arbetsområdet utgaf W. det omfattande verket Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar (1895), det för utlandet afsedda Le développement et les progrès du service pénitentiaire suédois (1895) samt åtskilliga uppsatser och redogörelser. Vägande inlägg i diskussionen om den svensk-norska unionens framtida utveckling och Sveriges allmänna utrikespolitiska orientering gjorde W. med sina bägge mycket uppmärksammade broschyrer Allians eller isolering? (1902) och Sammanslutning eller skilsmässa? (1903). — Hans son Oskar Harald W., f. 13 okt. 1886, filos. doktor i Uppsala 1910, 2:e bibliotekarie vid k. biblioteket i Stockholm 1914, har skrifvit Bidrag till kännedomen om 1600-talsdramat i Sverige (akad. afh., 1909), ”Yppighets nytta” (1912; om ekonomiska åskådningar på 1700-talet) och uppsatser i tidskrifter och tidningar samt redigerat Sveriges teaterhistoriska samfunds årsskrift (1912, 1913 och 1914). <tab>1—3. E. F—t.* Wiesenbrunn [v<over>i</over>ṡenbronn], Edler von. Se Kiesewetter. Wiesloch [v<over>i</over>s-], stad i Baden, vid Rhens biflod Leimbach, 14 km. s. om Heidelberg. 4,357 inv. (1905). Rester af gamla fästningsverk. Tillverkning af tvål, skor, cigarrer m. m. I grannskapet brytes zink. Vid W. stod i april 1622 ett slag, i hvilket markgrefven Georg Fredrik af Baden-Durlach och Ernst af Mansfeld segrade öfver Tilly. <tab>A. N—d.

Wiesner [v<over>i</over>s-], Julius, ritter von, österrikisk botanist, f. 20 jan. 1838 i Tschechen (Mähren), d. 9 okt. 1916 i Wien, blef 1860 filos. doktor i Jena, 1861 docent i botanik vid polytekniska institutet i Wien, 1868 e. o. och 1870 ord. professor i växtfysiologi vid forstanstalten i Mariabrunn samt var 1873—1909 professor i växtanatomi och växtfysiologi vid Wiens universitet. W. var en högt begåfvad forskare och tillika mycket mångsidig. I början af sin verksamhet tekniskt intresserad, studerade han de praktiskt nyttiga ämnena ur växtriket och höjde varukännedomen till vetenskaplighet genom sina exakta undersökningsmetoder. Hithörande arbeten äro Technische mikroskopie (1867), Die technisch verwendeten gummi und harze (1869) och Die rohstoffe des pflanzenreichs (1873; 2 senare uppl. under medverkan af många lärde). Hans teknisk-mikroskopiska mästerskap riktade sig med stor framgång på pappersundersökningar, särskildt i fornskrifter; därom handla Die mikroskopische untersuchung des papiers mit besonderer berücksichtigung der ältesten orientalischen und europäischen papiere (i samlingsverket ”Papyrus Erzherzog Rainer”, 1887) och Mikroskopische untersuchung alter ostturkestanischer und anderer asiatischer papiere... (1902). Som mikroskopiker skref W. utom andra växtanatomiska arbeten Die elementarstruktur und das wachstum der lebenden substanz (1892), hvari han framställer växtcellen som en organism, sammansatt af ännu smärre lifsenheter (”plasomer”), förhållande sig till cellen som cellerna till det hela, en teori, som dock ej vunnit enhällig anslutning. Sin rikaste alstring nedlade W. inom växtfysiologien, hvaraf han behandlat groning, bladriktning, löffall, blad och regn, rörelser, transpiration, saftströmning, gasförflyttning, men framför allt växten under ljusets inflytande. Dels utgaf han det betydelserika retningsfysiologiska verket Die heliotropischen erscheinungen im pflanzenreiche (2 dlr, 1878, 1880), hvari han framlägger den heliotropiska induktionen och begreppet ”bladets fixa ljusläge”; dels införde han noggrann ljusmätning i växtfysiologien och pröfvade själf sina metoder genom resor i vidt skilda länder (Java — Spetsbergen) samt fastställde den lefvande växtens ”lichtgenuss” genom den efter olika trakter, lokaler och tider på olika sätt inverkande ljusmängden (det ”fotokemiska klimatet”). W:s viktigaste skrifter inom sistnämnda område äro Photometrische untersuchungen auf pflanzenphysiologischem gebiete (1. Einfluss der sogennanten chemischen lichtintensität auf den gestaltungsprozess der pflanzenorgane, 1893; 2. Untersuchungen über den lichtgenuss der pflanzen... von Wien, Kairo und Buitenzorg, 1895; 3. Unters. über den lichtgenuss... im arktischen gebiete, 1900; 4. Unters. über... im Yellowstone-gebiete, 1905), Ueber die photometrische bestimmung heliotropischer konstanten (1897), Beiträge zur kenntnis