351 Wifstrand -Viftoffer trs hyflar och två klyfsågar, sulfat- och sulfitfabriker samt fabrik fur tillvaratagande af sprit ur affallslut. Till egendomen höra omkr. 258,000 har skog i Jämtland och Medelpad utmed Indalsälfven och Ljungan. Vid samtliga anläggningarna syssel- Ångsågen Wifstavarf öra 12 ramar sättas omkr. 1,500 arb., och varuförsäljningsvärdet af samtliga tillverkningar uppgår till omkr. 35 mill. kr. - W. anlades 1798 som skeppsvarf på Yifsta bys egor af lektor P. Helzén, som 1799 bildade Wifsta skeppsvarfsbolag för bedrifvande af skeppsbyggeri och skeppsfart. Skeppsbyggeriet fortsattes ända in på 1870-talet och rederirörelsen till 1883. Från 1820-talet blef sågverksrörelse bolagets förnämsta drift, och sedermera har dess skogstillgång konsoliderats genom upprepade stora skogsköp, särskildt 1827, 1860 och 1894. Det första såg- bolag. 1906-07 byggdes vid W. en sulfatfabrik om 15,000 ton tillverkning, 1910-12 en sulfitfabrik för en årsproduktion af 50,000 ton, den största i Sverige (fìg. 2), och 1916 i anslutning till denna en spritfabrik, som vid full drift kan tillverka l mill. liter 95-procentig etylalkohol. Bolagets aktiekapital utgör 14,5 mill. kr. Wifstrand, Siri Naima Matilda, operettsångerska, f. 4 sept. 1890 i Stockholm, elev af Matilda Jungstedt och senare af K. v. Zur Mühlen i London, tillhörde Oscarsteatern i Stockholm 1906 -08, därefter Kanfts operett-turnéer och 1913-18 ånyo'Oscarsteatern, hvarefter hon gett gästspel där och i Köpenhamn. Hon är vår främsta fram-ställarinna af de modernaste operetthjältinnorna, återger med raffinemang och medryckande humör deras blaserade, sensationslystna väsen, sjunger med smak, fraserar förträffligt och för sig med fin plastik. Bland hennes roller märkas Dollarprinsessan, Juliette i "Grefven af Luxemburg", Csar-dasfurstinnan, Vera Lisaweta i "Sista valsen" och i mera klassiska operetter Lilla helgonet samt mansskepnaderna Boccaccio, Lille hertigen och Prins Orloffsky i "Läderlappen". E. F-t. Vifta på tåget, sjöv., vid ankarets uppvindande fästa på ankartåget ett block, genom h vilket ledes en kabel, hvars ena ända fastgöres omkring stormasten och hvars andra ända lägges rundt spelet, hvilket därefter "hyfvas rundt". Den tid ankartåg brukades i st. f. kätting användes sådan krafttillökning, då ankaret gripit hårdt fast i sjöbottnen. R- N-* Viftoffer, i äldre svenska bibelöfv. V e f t o f f e r Fig. 2. Sulfitfabriken Wifstavarf. verket i bolagets ego låg vid S i 11 r e, några mil från kusten, vid Indalsälfven, och sedermera tillkom ett flertal verk, såsom Östanbäcks, Boda, Indals, Sunnås, Backebäcks, Unåsens, Sidsjö m. fl. sågar, alla vattendrifna, hvarigenom rörelsen utvecklades. Några af sågarna försåldes dock liksom äfven en del skogar för att koncentrera rörelsen vid W. 1852 anlades på Tufholmen bolagets första ångsåg (nedbrunnen 1858), som 1859 flyttades till Bölesholmen, och 1867-68 ännu en. 1908 brann den ena sågen, hvarefter hela verksamheten koncentrerades till den återstående, som utvidgades (fìg. 1). 1906 inträdde en nydaningsperiod för bolaget, som då från att förut ha varit hufvudsakligen ett skogsbolag öfvergick till att bli ett omfattande industri- ("svängningsoffer"), kallades i den mosaiska offerkulten vissa offer, som framburos åt Jahveh (Jeho-vah) medelst en' egendomlig ceremoni, bestående däri, att den offerförrättande prästen på sina armar upplyfte offergåfvorna och svängde dem (viftade med dem) åt helgedomen till, därmed betecknande, att de öfverlämnades till egendom åt den i helgedomen tronande Jahveh. Denna ceremoni förekom vid de offer, som framburos, då en präst invigdes till ämbetet, då en nazir iklädde sig sina förpliktelser samt då en spetälsk af prästen blifvit förklarad botad. Vidare offrades åt Jahveh medelst samma ceremoni påskens förstlingskärfve och pingstens båda förstlingsbröd, de senare jämte en bock och två årsgamla lamm. Tillika skulle vid