423 Viktoria 424 han ej råda bot på de förvildade förhållandena där. I freden i Paris 1814 erhöll han åter af ven Nizza och en del af Savojen. hvars återstående område tillerkändes honom genom freden i Paris 1815. Eepubliken Genuas område införlifvades enligt Wienkongressens beslut (1815) med Sardinien. De reformer, som under den franska perioden införts inom lagstiftningen och förvaltningen, af skaffades, "Gode Napoleon" upphörde att gälla. Ett antal af de främste professorerna vid Tu-rinuniversitetet afske-dades såsom jakobiuer. Adeln återfick en betydande del af sina privilegier. Kloster, som upphäfts, återupprättades, och jesuiternas privilegier bekräftades. Under P. Balbos och Brig-noles ledning företogos från 1819 några reformer inom finansväsendet och lagstiftningen. Dessa tillfredsställde ej de missnöjde. Inom de liberala kretsarna framträdde allt starkare önskemålet om införande af en fri författning. Revolutionen i Neapel 1820 medförde, att ett revolutionsförsök under form af en militärrevolt utbröt i mars 1821 på Sardinien. Då V. ej ville ge efter för de revolutionäres fordringar om proklamerande af 1812 års spanska författning, abdikerade han till förmån för den yngre brodern Karl Felix. V. var en hederlig, men bigott och svag natur, på hvilken hans drottning Maria Teresia af Österrike (förmäld 21 april 1789) och hans biktfader utöfvade ett starkt inflytande. Y. efterlämnade ingen son, men 4 döttrar. - 2. V. II, konung af Sardinien 1849-61. SeViktorEmanuel, konungar af Italien. 1. (E. N-nn.) Viktoria, blifvande församling. Se M a d e s j ö. Viktoria, en för promenadåkning afsedd vagn utan vagnsdörrar och vanligen äfven utan baksäte; Fig. 1. Fig. 2. stundom används dock ett litet fällbart baksäte (se fig. 1). Linjerna på vagnen äro antingen raka efter engelskt (se fig. 1) eller afrundade (se fig. 2) efter franskt mönster. B- C-m. Viktoria (Victoria) Sofia Mari a, svensk drottning, f. 7 aug. 1862 i Karlsruhe, är enda dotter till storhertig Fredrik af Baden och hans gemål, prinsessan Lovisa af Preussen. Hennes morfar var kejsar Vilhelm I, och hennes farmor var prinsessan Sofia Vilhelmina, en dotter till konung Gustaf IV Adolf. Hon åtnjöt från sitt 9:e år undervisning tillsammans med flickor ur skilda samhällsklasser i den för detta ändamål inrättade prinsessskolan i Karlsruhe. Hon erhöll en i intellektuellt hänseende såväl som i husmoderliga bestyr synnerligen vårdad uppfostran och konfirmerades 1878 i evangeliska bekännelsen. Med dåv. kronprins Gustaf blef hon personligen bekant hösten 1879 vid de stora manövrerna i trakten af Strassburg, och förlofningen ingicks mellan dem 12 mars 1881. Under den följande sommaren erhöll hon undervisning i Sveriges språk och historia af dåv. docenten 0. Alin och det med sådan framgång, att hon vid förmälningen fullt behärskade svenska språket och uteslutande talade svenska med sina nya landsmän. Förmälningen egde rum 20 sept. 1881 i Karlsruhe, hvarefter resan till Sverige anträddes öfver Fre-derikshavn och Göteborg till Södertälje och därifrån med ångfartyget "Sköldmön" till Drottningholm. Det högtidliga intåget i Stockholm egde rum l okt. Ända till unionens formliga upplösning 26 okt. 1905 var V. kronprinsessa äfven i Norge. 8 dec. 1907, när hennes gemål besteg tronen, blef hon Sveriges drottning. Somrarna tillbragtes till en början i allmänhet på Tullgarn, men som luften där var olämplig för kronprinsessans hälsa, fann hon s. om Borgholm en synnerligen lämplig och vacker plats, där 1903 grundstenen lades till Solliden (se d. o. 1) och där hon alltsedan 1906 vanligen vistas 3 à 4 månader på året. För att söka bot för en svår katarr har hon flera vintrar vistats dels i Italien, dels i Egypten. Sin vistelse i sistnämnda land vintern 1890-91 har hon skildrat i Vom Nil. Tagebuch-blätter (tr. som manuskript i Karlsruhe 1892), för-sedt med en mängd utmärkta Ijustrycksillustratio-ner efter fotografier, tagna af henne själf. Under Världskrigets lopp besökte drottningen flera gånger sin moder i Baden, färder, som voro förenade ej blott med besvär, utan äfven med stora faror. Så bombarderade franska flygare 15 juni 1915 Karlsruhes slott, där drottningen då uppehöll sig. Och under hennes vistelse där 1918 utbröt tyska revolutionen af 9 nov. Med den storhertigliga familjen tog hon i början sin tillflykt till slottet Zwingenberg i Odenwald ö. om Heidelberg, men med de revolutionära myndigheternas garanti förö flyktingarna 17 nov. till drottningens kammarherre grefve K.