- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
523-524

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Willebrand, 1. Adolf Fredrik von - Willebrand, 2. Knut Felix von - Willebrand, 3. Reinhold Felix von - Willebrand, Hermann Bogislaw - Willebrord - Villebråd - Villebrådsstam - Villefranche - Ville Françoise - Villegas, Antonio de (skald) - Villegas, Antonio de (komediförfattare) - Villegas, Francisco de Quevedo - Villegas, Estéban Manuel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

523 Willebrand- Villegas 524 socken, d. 15 febr. 1845 i Åbo, blef student i Åbo 1782 och auskultant vid Åbo hofrätt 1784 samt tjänstgjorde sedermera vid nämnda hofrätt och vid generaladjutantsexpeditionen i Stockholm. W. bevistade riksdagen i Norrköping 1800, valdes under riksdagens lopp till led. af lagutskottet och af revisionen öfver banken och Riksgäldskontoret, handhade särskilda andra förtroendeuppdrag samt utnämndes till lagman i Åbo och Björneborgs lagsaga 1805. Under brytningstiden efter 1808 var W. en af Finlands mera framträdande politiska personligheter. Yid valmötet i Åbo l aug. 1808, där medlemmar af Finska deputationen (se d. o.) skulle väljas, protesterade han jämte andra mot det anbefallda valsättet såsom stridande mot de adliga privilegierna. Yid landtdagen i Borgå 1809 föreslogs han af alla fyra stånden till led. i regeringskonseljens (sedermera kejserliga senatens för Finland) justitiedepartement, hvartill han äf-ven s. å. utnämndes. 1814 fick han titeln verkligt statsråd. Han var 1814-22 led. i kommittén för finska ärendena i Petersburg och 1822-32 president i Åbo hofrätt. Han hade 1830 upphöjts i friherrligt stånd. 2. Knut Felix von W., friherre, den föregåendes brorson, finländsk läkare, universitetslärare, f. 11 juni 1814 på Koskis gård i Uskela socken, d. 18 jan. 1893 i Helsingfors, blef 1831 student i Helsingfors, 1836 filos. magister och 1840 med. doktor. Han utnämndes 1843 till med. adjunkt vid universitetet och 1856 till professor i teoretisk och praktisk medicin. Han tog 1874 af sked från professuren såsom emeritus. 1863-90 var han tillf, generaldirektör vid medicinalverket. W. var en af dem, som vid Helsingforsuniversitetet införde det moderna medicinska åskådningssättet samt de fysikaliska undersökningsmetoderna. Såsom speci-men för professur utgaf han 1856 en af h. Om 'betydelsen af smärtor i hjertgropen samt offentliggjorde dessutom åtskilliga afh. i medicinska tidskrifter. Han upphöjdes 1889 i friherrligt stånd. 3. Reinhold Felix von W., friherre, son till W. 2, skriftställare, f. 23 febr. 1858 i Helsingfors, student 1875, magister 1882, juris kandidat 1888, vice häradshöfding 1891, var e. o. kanslist i senatens civilexpedition 1901-05. Han deltog som representant för sin ätt i ridderskapet och adeln vid samtliga landtdagar sedan 1885 och var därunder led. i flera utskott, bl. a. ordf. i besvärs- (1894) och i bevillnings- (efter 1897) utskotten. Sedan 1896 var han jämte M. G. Schy-bergson utgifvare af "Finsk tidskrift" och öf-vertog tidskriften som ensam och ansvarig utgifvare 1907. Han har där offentliggjort en mängd uppsatser af såväl litterärt som politiskt innehåll. 1899-1918 var han medlem i Svenska litteratursällskapets i Finland styrelse, blef 1919 föreningens hedersled, och har i dess "Förhandlingar och uppsatser" offentliggjort bl. a. biografier öfver Gustaf Filip Creutz (1900) och Fredrika Runeberg (1904). 1906-14 var han ordf. i Finska konstföreningen. W. har intagit en ledande ställning i Finlands idrottslif; bl. a. var han en af grundläggarna af och 25 år ordf. i Helsingfors' skridskoklubb, är ordf. i Finlands skridsko-förbund och Finlands representant i internationella olympiska kommittén sedan 1908. "W. har utgett Fem sportsmäns resa till kontinenten (1885; 2:a uppl. 1886). 1. M. G. S. 2. R. T-dt. 3. A. H. Willebrand [-brant], Herrnann Bogislaw H e l m u t h, tysk arkitekt, f. 1816 i Mecklenburg-Schwerin, d. 1899, studerade i Berlin, blef ledande arkitekt vid utförandet af arsenalen i Schwerin, i florentinsk ungrenässans, och var 14 år sysselsatt med fullbordandet af det praktfulla slottet i samma stad (anlagdt af Wallenstein). Som själí-ständig arkitekt utförde han i Schwerin gymnasiebyggnaden, arfstorhertigens palats, museum m. m. och i Rostock Universitetshuset, en något bisarrt och brokigt utrustad renässansbyggnad, fullbordad 1870. (G-g N.) Willebrord. Se Willibrord. Villebråd (fsv. villebr?dh, vild(djurs)stek; jfr ty. bråten, stek), matnyttiga, vildt lefvande däggdjur och fåglar. Jfr Jakt. Villebrådsstam, jaktv. Se S tam v il d t. Villefranche [villfrä'j], franska städer. 1. V.-s u r - m e r [syr-mar], it. Villafranca, hamnstad i dep. Alpes-maritimes, belägen amfiteatraliskt vid foten af ett skogbeklädt berg, 4 km. ö. om Nizza, vid en vik af Medelhafvet, som bildar en utmärkt hamn och är vinterstation för franska Medelhafs-eskadern. 5,042 inv. (1901). - 2. V.-de-Kouergue [de roärrg], stad i västligaste delen af dep. Aveyron, på högra stranden af Garonnes biflod Aveyron, 67 km. n. ö. om Montauban. 8,439 inv. (1911). Klockgjuteri och garfveri. En af de tre broarna öíver floden är från 1200-talet, och gatorna, smala och krokiga, äro omgifna af spets-gaflade hus från 1200- och 1300-talen. Kyrkan Notre Dame stammar till sina äldsta delar från 1200-talet. Staden, som anlades 1252, har sitt namn med anledning af de många friheter Alfons af Poitiers, grefve af Toulouse, beviljade densamma. - 3. V. -sur-Saòne [-syr-sån], stad i dep. Rhóne, vid Morgon, nära dess förening med Saòne, 28 km. n. om Lyon. 16,388 inv. (1911). Fabrikation af bomullstyger och maskiner; vinhandel. " 1-3. A. N-d. Ville Frangoise [vill frästas]. Se Havre, sp. 131. Villegas [vilj?-], Antonio de, spansk skriftställare och skald, härstammade från Medina del Campo och lefde ännu 1574, då han fick tillstånd att utge Inventario de obras, som utom hans dikter i bunden form innehåller äfven prosaberättelsen Historia del Abencerraje y la hermosa Jarifa, hvil-ken endast är några sidor, men utgör en fulländad typ för moreskroman, som då var på modet. Se Eivadeneiras "Biblioteca de autores espanoles", bd 3 och 4. Y:s namn är intaget i Spanska akad.s "Catálogo de autoridades de la lengua". Ad. H-n. Villegas [vilj?-], Antonio de, spansk komediförfattare och skådespelare, f. i Sevillatrakten, d. mellan 1603 och 1615, skref 106 stycken för teatern, af hvilka 12 äro af synnerlig förtjänst. V. torde emellertid ha haft större betydelse som skådespelare än som författare, och hans teatertrupp åtnjöt anseende för att vara den förnämsta på sin tid. Ad. H-n. Villegas [vilj?"-], Francisco de Quevedo. Se Quevedo Villegas. Villegas [vilj?-], Estéban Manuel, spansk diktare, f. 1595 eller 1596 i Nájera (Logrono), d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free